Jag har haft svårt att finna ro till att skriva sedan attentatet i fredags. När jag nu tänker efter har det bara gått några dagar, så det borde vara okej att inte känna sig helt redo att gå vidare. Alla vi som befann oss inne i stan upplevde eftermiddagen olika men jag tror att vi delade en rädsla som vi inte varit med om tidigare.
Jag vill inte gå närmare in på min upplevelse och mina känslor. Inte just nu. Men jag bearbetar, precis som resten av Stockholm.
Ikväll höll jag en vinprovning tillsammans med min vän Alex för ett gäng tjejer. En vinprovning som kändes viktigare än på länge. Jag funderade ett tag på att ställa in. Men så kunde jag inte komma på ett bättre tillfälle att samlas runt mousserande drycker. Det kändes viktigt att få dela med mig av min kunskap och sprida glädje.
Vi hade en supertrevlig provning där vi testade prosecco, cava och champagne emot varandra och pratade om olika tillverkningsmetoder. Jag är väldigt glad över att provningen genomfördes och tacksam över att ha fått träffa härliga människor en kväll som denna. Tack. Och heja livet!
Det finns en grupp på ett socialt media som hyllar livet och allt vad det har att erbjuda. En grupp kvinnor (nästan 30 000) i sina bästa år som peppar, pushar och gemensamt lyfter varandra till högre höjder. Kvinnor som inspirerar med livshistorier, delar med sig om jobbtips eller efterlyser någon att gå ut i skogen med och snacka om just livet.
Dessa kvinnor vill jag inspireras av på riktigt. Så tillsammans med min vän Alex arrangerar jag min första vinprovning för ett gäng ur gruppen i april. Intresset för provningen var så stort att den blev fullbokad på bara några minuter. Så otroligt häftigt.