Vin & ost från älskade Schweiz

Jag är alldeles nyss hemkommen efter en väldigt lyckad kväll. Det är nästan så att jag får nypa mig i armen litegrann igen. Jag har haft den stora äran att hålla i en vinprovning för Schweiziska handelskammaren under deras årliga fondue-afton. Jag teamade ihop mig med ostexperterna Christian och Sebastian från Terroir Suisse som tog med sig sin fantastiskt goda fondue, redo att bara värmas upp direkt ur förpackningen. Jag hyrde in mig på Mosebacke Matstudio som är en härlig liten lokal med hemma hos-känsla. Självklart var mitt tema "viner från Schweiz", allt annat var otänkbart en kväll som denna.

Wow vad det är roligt att hålla i vinprovningar! Och vad jag stormtrivs när jag får prata om Schweiz och dess viner. Från och med nu är jag självutnämnd ambassadör för vinlandet Schweiz.

Önskar du en unik kväll för ditt företag? Varför inte bjuda på en schweizisk afton! Fondue och provning av härliga viner är en alldeles perfekt kombination för en lyckad afton. Hör av dig om du är nyfiken eller intresserad av en offert till daniella@wineandculture.se

Men du, om du tappar en brödbit i fonduen är det en shot Williamine som gäller...

Slottsprovning i Estoril

Att prova vin är oftast roligt. När man får testa vin i en otroligt vacker miljö, då blir det faktiskt ännu trevligare. Som i ett slott, på en strand med strålande sol i Portugal. Ja, som jag har fått göra nu två kvällar i rad. Hörde jag 12 grader och regn  i Stockholm? Ibland har jag ett väldigt tufft jobb att utföra... Enjoy!

Så mycket dryck behöver du till festen

Sommarens alla härliga fester med allt vad det innebär flåsar oss i nacken. Studenten, midsommar och mängder av bröllop. Något som kan vara svårt om man inte är van vid det är att beräkna hur mycket dryck som går åt. Och det beror såklart på tillställning.  Håller festen på hela dagen eller endast på kvällen? Är det sittande middag eller buffé? Ska gästerna servera sig själva? Är det fri bar? Ja, mängder av saker behöver besvaras innan man kan ge ett tydligt svar. Men jag ska försöka ge lite riktlinjer att gå efter. Till mitt eget bröllop hade jag räknat ut hur mycket dryck som skulle köpas in nästan oförskämt bra. Bröllopet ägde rum en söndag med vigsel redan klockan 13.00 i kyrkan. Efter vigseln var jag och Tompa iväg på fotografering. Detta innebar att våra 70 gäster behövde underhållas med dryck under tiden. Vi kan säga att gästerna skulle ha ett glas i sin hand från 14.00 fram till småtimmarna. Medan vi fotades bjöds gästerna på champagne, ost, chark och jordgubbar på en brygga nere vid vattnet. Det var strålande sol och varmt. På bryggan fanns det 12 magnumflaskor champagne. Alltså 24 flaskor bubbel. Dessa flaskor räckte precis under den timmen vi var iväg. En av mina vänninor blev lite orolig att vi inte skulle få något när vi kom ner till bryggan, så herrn som serverade bara log och sa att det ordnar sig nog ska du se.

När vi anlände ner till bryggan hade vi en Methuselah att öppna. Alltså en flaska på 6 liter (lika med 8 standardflaskor). Det var precis lagom att toppa upp alla gästers glas med. Så, på 70 gäster gick det alltså 32 flaskor champagne på 2 timmar. Sen då? Vi hade valt en avslappnad trädgårdsfest med självservering och plockmat. Drycken tog man också själv. Flaskor stod utställda lite här och var i skottkärror med is. Eftersom det var en varm sommardag i början av juli fokuserade vi på vitt och rosé. Några flaskor rött fanns för de som absolut ville ha.

Jag hade planerat och införskaffat öl, vin, bubbel och lite avec. När det var slut så fanns det en bar som gästerna själva kunde handla i. Där serverades drinkar. Och, när det är fest är det absolut roligast att ha flaskor i stora format.

Hur mycket dryck fanns på festen? 14  magnum + 1 Methuselah = 36 flaskor Champagne 18 flaskor vitt vin 18 flaskor rosé 4 magnumflaskor rött = 8 flaskor 4 flaskor sprit 120 flaskor 33 cl öl

Hur mycket blir detta då per person? Jag räknar att det går 6 glas på en flaska bubbel och 5 glas på en flaska vin. 36x6=216 glas bubbel, vilket innebär 3 glas/pp. 44x5=220 glas vin, cirka 3 glas/pp. 120 st öl är knappt 2 var.

Till varje person fanns det 1 flaska vin och nästan 2 öl. Plus ett par centiliter sprit. Festen höll på fram till 02 på natten. Vilket innebär att det serverades dryck i 12 timmar. I baren där gästerna själva kunde handla drinkar serverades endast 8 stycken Gin & Tonic. Med andra ord, drycken räckte alldeles perfekt. Självklart är det så att vissa gäster höll sig helt till alkoholfritt, någon drack bara något glas vin medan andra kalasade på ordentligt. Men ingen gick törstig. 

Vid en sittande kvällsbjudning kan man räkna ungefär såhär: Fördrink: 1,5 glas (1 plus påfyllning) Förrätt: 1 glas vin eller en flasköl Varmrätt: 2 glas vin Dessert: 1 glas Avec till kaffet: 4 cl till de som önskar

Detta är beräknat på att drycken hälls upp av serveringspersonal. Om det är sittande middag där flaskorna står framme på bordet, räkna på en halv flaska vin per person till varmrätten.

Det vikigaste av allt när man planerar dryck är att inte vara dumsnål. Har du fest på en festvåning, låt personalen toppa upp glasen. Ingen vill stå med ett tomt glas. Har du festen hemma eller där du själv handlar, köp några (läs fler än du tänkt) flaskor extra på Systembolaget. Allt som inte går åt kan du lämna tillbaka så länge du har kvar kvittot. Men att ha fri bar gör också gästerna giriga. Jag har arbetat många fester med fri bar där gästerna tar en drink i baren, går iväg, tar en klunk, ställer ifrån sig drinken och går till baren för att hämta en ny. Och så håller det på. En gäst som kanske hade beställt två drinkar om den själv betalade för drinken tar istället tio stycken när det är fri bar. Ja, så fungerar folk. Ett bra alternativ är att bjuda på allt under middag, någon drink men sedan ha betalbar. Genom att ha fri bar hela kvällen ger man gästerna ett slags tecken att det förväntas fylleslag. Tänk på att du själv sätter standarden för vilken slags fest du önskar. 

Glöm inte att skaffa mycket alkoholfritt och framförallt att ställa fram rikligt med vatten. Samt is. Glöm för tusan inte isen.

Ett av de bästa tipsen jag kan ge dig inför sommaren stora fester: Var inte snål när det kommer till kvalité på drycken. Älskar du champagne? Då ska du skåla i champagne även om det är dyrare än cava. Det finns många andra kostnader man kan dra ner på.

Lycka till med festen. Behöver du hjälp med beräkning eller val av dryck, välkommen att höra av dig till mig på daniella@wineandculture.se KRAM

The Real Wine Fair

Jag drog till London över ett dygn denna vecka måndag till tisdag för att gå på The Real Wine Fair på Tobacco Dock. Vinmässan vänder sig till vinmakare som producerar ekologiska, biodynamiska eller naturviner. Det är en mässa för riktiga viner, vin utan skit för att tala klarspråk. För mig var det första gången jag besökte en mässa i London. Andra gången jag besökte London överhuvdtaget. På ett dygn kan man hinna med många saker även om det blir extremt intensivt. Som tur var hade jag med min resande partner in crime Alex, som jag också gjorde en snabbvisit till Peking med i december.

Vi landade i London 9:45 lokal tid. Efter en stund i passkontrollen kunde vi ta oss in till mässan. Alltså, raka vägen från flygplatsen till mässan vid Tobacco Dock. Väl framme på mässan var klockan 12. Redan då var jag helt slut av att ha varit vaken sedan 5 på morgonen. Men det var bara att grabba tag i ett vinglas och glida fram genom mässlokalen och prata med producenter.

Det var omkring 170 olika producenter på plats. Att prova igenom alla vore i princip omöjligt, åtminstone när man knappt sovit en blund. På plats i London var mitt mål att testa viner jag inte sett förut. För vad är meningen med att flyga till ett annat land för att testa viner som finns här i Sverige? Å andra sidan är det trevligt att säga hej till producenter man har träffat förut, för att skapa en relation. Av någon konstig anledning fastnade vi bland de amerikanska producenterna. Vi försökte ta avstickare men hamnade hela tiden i samma gång återigen. USA, England, Sydafrika och Sicilien var de viner som vi fokuserade extra på.

Här är ett axplock av dagens favoriter:

Bubblor för en 50-åring

Det här med att hålla vinprovningar hemma hos folk är ju såååååå roligt. I eftermiddags höll jag en champagneprovning för ett gäng i Täby. Vännerna hade gått ihop och överraskade sin väninna som fyllt 50 och jag var alltså en del av hennes present. Så kul! Champagnerna som testades idag var följande:

• Diebolt-Vallois Prestige NV 389:-
• Alice Bardot Cuvée Belle Noire BdN NV 199:-
• André Clouet Millésimé 2008 370:-
• Henri Giraud Dame-Jane Rosé NV cirka 470:-

En recension av de provade flaskorna efterfrågades av en läsare tidigare idag. Ni som följt mig en tid vet att jag inte är ett stort fan av att skriva om hur vinerna smakar. (Om du inte hängt med finns en förklaring att läsa här.) Däremot hur vinet ter sig berättar jag gärna om. Eller hur provningsdeltagarna uppfattade dryckerna för det är intressant på riktigt. Det blev inte alls som jag väntade mig.

Dagens favorit från en enig jury: Diebolt-Vallois var bubblet som vann de flestas hjärtan. Och jag förstår varför. Diebolt-Vallois är en familjeproducent som håller till i Cramant i Côtes de Blancs. Byn är en Grand Cru där man odlar Chardonnay. Diebolt-Vallois Prestige är en Blanc de Blancs, alltså gjord 100% på Chardonnay med druvor från Grand Cru-byarna Cramant, Chouilly och Les Mesnil sur Oger.  Reservvinerna får ligga två till tre år i gamla stora ekfat. Vinet är torrt, krispigt, har en hög syra, smakar citrus och brödigt. Perfekt att inleda kvällen med.

Alice Bardot Cuvée Belle Noire fick lite delade meningar. Till en början var det ingen som var riktigt imponerad av vinet. Flera trodde att det inte var champagne alls (jag gjorde en luring och lät de testa samtliga utan att veta vad det var) utan snarare en prosecco. Lite taskigt kan jag nog tycka, för så stor skillnad var det inte från övriga champagner. Men bubblorna försvann ganska snabbt i jämförelse till de övriga glasen. Det märks att det är lite skillnad i kvalitén. Alice Bardot håller till i södra delen av Champagne och gör sitt bubbel på 100% Pinot Noir. Det är alltså en Blanc de Noirs. Torrt, hög syra med inslag av röda äpplen och bröd. Skarp till en början men den hänger inte kvar särskilt länge i munnen. Trevlig mousse tyckte jag. I slutet av provningen (när priset avslöjades) fångade den fleras hjärtan. En bra vardagschampagne helt enkelt.

André Clouet tillhör en av de mest sålda producenterna när det kommer till Champagne i Sverige. Det är bra kvalité till de flesta plånböcker. Bubblorna kostar inte skjortan. När jag var med och blinprovade flertalet champagner tillsammans med Sommeliergillet för några år sedan så hamnade André Clouet i topp. Jag tog med mig producentens årgångsbubbel, Millésimé 2008, till dagens provning. Vinet finns i det tillfälliga sortimentet och är riktigt bra. Speciellt med tanke på sina 370:-. André Clouet håller till i Grand Crun Bouzy som är duktiga på Pinot Noir. Denna flaska innehåller 70% Pinot Noir och 30% Chardonnay. Här märks genast mer komplexitet än i de tidigare två. Något som kommer automatiskt med de flesta årgångschampagner eftersom de har lagrats längre. Eftersmaken hänger kvar länge i munnen och moussen är alldeles underbart krämig. Provningsdeltagarna kom fram till att om man skulle dricka en hel flaska av någon så var det just denna de ville avnjuta.

Och så Henri Giraud Dame-Jane Rosé. En typ av champagne som jag älskar. Jag gillar champagne som fått spendera tid i ekfat. Henri Giraud är mästare när det kommer till ek. Det här är en liten odlarchampagne från byn Aÿ. Här har man gjort en rosé genom att addera 6% rött vin till cuvéen. Basvinet görs av 70% Pinot Noir och 30% Chardonnay som får lugga 6 månader på ekfat från Argonne-skogen. Det stilla röda vinet som tillsätts innan buteljering är 100% Pinot Noir Coteux Champenois från 70 år gamla vinstockar. Vinet jäser och får mogna i amforor. Man producerar sammanlagt ungefär 250.000 flaskor om året, så det är ingen megastor produktion. Till en början var det flera deltagare som inte var särskilt förtjusta i denna champagne. Den urskiljer sig från de andra genom sin tid på ekfat och användandet av amfora i produktionen. Vilket jag tycker ger en häftig komplexitet som de andra saknar. Den är rundare i karaktären. Passar kanske inte som en aperitif utan här kan man behöva något att äta till. Och när mina testare fick höra att den nog skulle vara kalasgod att servera till middagen så kunde de inte annat än hålla med. Till slut fick den tummen upp. Tack och lov! Två backar disk fick åka med i bilen. Det är så smidigt att hyra glas när man ska hålla provningar. Hämta hos uthyraren, använda, ställa ner smutsiga i disken och lämna tillbaka. Klart.

I morgon ska jag och Tompa se John Mayer live i Globen. För mig blir det tredje gången jag får se en av världens mest musikaliska artister live. Satan i gatan vad jag ser fram emot morgondagen. 

Apropå John Mayer. Den här är obeskrivligt bra:

https://youtu.be/MW5w9AetRJ4

Och med det säger jag god natt!

TBS, eller throw back Saturday

Det är exakt ett år sedan jag var på en av de roligaste resorna i mitt liv och fick lära känna fantastiska människor lite närmare. Den här helgen är det ett år sedan vi åkte ner till Fiesta de la Floracion i Sierra de Gredos strax utanför Madrid i Spanien. Så det kunde nog inte vara bättre tidpunkt för detta vin att släppas i de tillfälliga sortimentet på Systembolaget. Jag pratar såklart om Comando G's La Bruja de Rozas 2015. 100% Garnacha som växer på hög höjd, runt 900 meter över havet, i Sierra de Gredos 10 mil väster om Madrid. Vinmakare är Dani Landi och Fernando Garcia som sköter vingårdarna biodynamiskt och plöjer med häst. Det här är gott, som tusan. Vinet är ungt och mår bra av att hällas upp i karaff en timme innan servering för att komma helt till sin rätt. När flaskan är nyöppnad känns den lite stängd och skitig i doften. Men detta försvinner snabbt efter en liten stund i glaset. Ännu snabbare i karaff. Dani Landi och Fernando Garcia är mästarna bakom vinfestivalen Fiesta de la Floracion som jag fick besöka förra våren. Lägg benen på ryggen till Bolaget och inhandla denna skönhet. Här hittar du pris och artikelnummer så du vet vad du ska fråga efter. Max tycker också att Garnacha från Spanien är kalasgott. 

På måndag åker jag till London över en natt tillsammans med några ur gänget som gjorde Sierra de Gredos osäkert för ett år sedan. Denna gång besöker vi The Real Wine Fair samt äter middag (och troligtvis klunkar i oss druvjuice) på Noble Rot. Jag hoppas kunna säga hej till några gamla vänner från Verbier också över ett glas alkoholhaltigt på måndag kväll.

https://youtu.be/mapyftJkSkQ

Vill du också åka på vinfestival? Såhär såg det ut i San Martin de Valdeiglesias en regnig helg förra våren...

PS. Jag är nyss hemkommen från mitt 16:e pass bikramyoga på 18 dagar. Det trodde du aldrig va?! Tji fick du. #30daychallenge 

Engelska bubblor

I morse var min arbetsgivare Filip Fastén med i Nyhetsmorgon och pratade om krokiga gurkor, lagade vit sparris och visade upp svenska charkuterier. Du kan se klippet här.   I andra delen pratade Maya om mousserande viner från England som tar upp kampen mot Champagne. (Och Filip visar upp vår egna jaktgin.) Klippet går att se här.

Jag var på bolaget strax före 11 i förmiddags för att inhandla vin till en champagneprovning jag ska hålla i morgon för en 50-åring som fyllt år. (Att det var långa köer till kassorna redan före lunch gjorde mig något chockad...) Rent av en slump plockade jag ner en av flaskorna Maya visat upp i rutan. Jag hann bara se Filips tid i TV-rutan innan det var dags att åka och byta däck samt inhandla drycker. Efter att jag varit och handlat såg jag att Maya pratat om just Nyetimber. Ett riktigt jädra bra mousserande vin som verkligen står sig mot champagne. Hemma i vinkylen fanns redan en flaska Ridgeview som ligger och väntar på ett bättre tillfälle. Varför kan England göra så bra mousserande viner då? Jo, de befinner sig på ungefär samma breddgrad som Champagne och har ett liknande klimat perfekt för att odla druvorna som används i bubblet. Det är framförallt i Sussex som det produceras fantastiska bubblor.  I Ridgeview har man använt sig av största delen Chardonnay med både Pinot Noir och Pinot Meunier som stöttepelare. Nyteimber har 79% Chardonnay, 13% Pinot Noir och 8% Pinot Meunier för att vara exakt.

Hatten av till dig Maya Samuelsson som slog ett slag för engelska bubblor i rutan framför svenska folket. Snyggt jobbat och fantastiskt bra dryckesval!

Seså, spring och köp lite engelska bubblor och bjud på i helgen. Jag lovar att 99% av dina vänner kommer tro att det är från Champagne.

Och till påsk dricker vi...

...ja, vad passar egentligen till den blandade påskmaten? Som vanligt är det smak, tycke och plånbok som avgör. Men jag ska försöka ge lite vägledning i dryckesdjungeln.  Apropå påsk hittade jag nyss ett recept inne på Köket.se som fick det att vattnas i munnen. Tommy Myllymäkis krämiga äggröra med löjrom och chips är något jag gärna skulle vilja bjuda på under påskmiddagen. Hur gott låter det inte?! I glaset vill jag ha champagne. Utan tvekan. Gärna en champagne som har fått spendera lite tid på ekfat som exempelvis Bollinger Special Cuvée Brut.

Foto: Jessica Frej

Och sparris. Jag älskar sparris. Jag blir alldeles lycklig i själen när sparrissäsongen äntligen är här. Jessica Frejs variant av denna klassiska sparrisrätt skulle jag nog kunna äta mängder av. (Jessica, kan du komma hem till mig och laga denna rätt snälla?) Vit sparris med bearnaise på brynt smör och krutonger. JA TACK! Med brynt smör i bean kommer en fetare Chardonnay sitta som en smäck till. Testa gärna Calera Central Coast Chardonnay, jag tror att det blir en riktig hit. Côtes du Jura från Masion Rijckaert är också en spännande kombination värt att testa tillsammans med just denna sparris.

Ett klassiskt sparrisvin är annars tysk Riesling. En Riesling med hög syra och lite restsötma. Kloster Eberbach Riesling Kabinett är ett sådant exempel på alldeles perfekt vin till sparris.

Men lammet då? För nu är det ju äntligen dags för lammet att inta matbordet. Ja, som alltid när man väljer vin till maten så beror det inte bara på vad man har för protein. Tillbehören spelar stor roll. Är det eleganta, lätta och fräscha tillbehör? Då ska man välja ett lättare vin. Smakrika tillbehör och feta såser? Här behövs ett fylligare vin med tanniner och struktur för att kunna stå upp emot det som serveras på tallriken.

Jag har tipsat om detta vin tidigare, senast förra påsken, men det är som gjort för att drickas till lammet. Och så är det så fantastiskt bra när man kan få tag på ett vin med några år på nacken. Ett vin som har fått åldras i lugn och ro. La Rioja Alta Gran Reserva 2005 kommer få även den mest kräsne att jubla och klappa händerna.

Just nu finns Algueira Mencia från Ribeira Sacra i tillfälligt sortiment i vissa butiker. Vinet är ungt men om du häller upp på karaff någon timme före servering och luftar kommer det att öppna upp sig fint och smaka fantastiskt till lammet även detta vin.

Eller varför inte tänka utanför boxen och testa något nytt? Sicilien bjuder på riktigt bra viner om du inte har smakat tidigare. Planeta Eruzione 1614 Nerello Mascalese finns även det i de tillfälliga sortimentet så passa på att testa till helgen.

Och du, glöm inte dryck till desserten. Något många glömmer bort eller struntar i. Vinet ska vara sötare än desserten för att det ska fungera till. Generellt, tänk färgskala när du väljer sött vin till desserten. Har du en mörk chokladtårta, gå på en Madeira eller söt sherry. Don Px Gran Reserva är min absoluta favorit som finns hos Systembolaget när det kommer till chokladdesserter. Bjuder du på något fräscht och fruktigt, sorbet eller liknande? Moscato d'Asti blir aldrig fel.

Önskar er alla en trevlig påsk! /Danni

Heja livet!

Jag har haft svårt att finna ro till att skriva sedan attentatet i fredags. När jag nu tänker efter har det bara gått några dagar, så det borde vara okej att inte känna sig helt redo att gå vidare. Alla vi som befann oss inne i stan upplevde eftermiddagen olika men jag tror att vi delade en rädsla som vi inte varit med om tidigare.

Jag vill inte gå närmare in på min upplevelse och mina känslor. Inte just nu. Men jag bearbetar, precis som resten av Stockholm.

Ikväll höll jag en vinprovning tillsammans med min vän Alex för ett gäng tjejer. En vinprovning som kändes viktigare än på länge. Jag funderade ett tag på att ställa in. Men så kunde jag inte komma på ett bättre tillfälle att samlas runt mousserande drycker. Det kändes viktigt att få dela med mig av min kunskap och sprida glädje.

Vi hade en supertrevlig provning där vi testade prosecco, cava och champagne emot varandra och pratade om olika tillverkningsmetoder. Jag är väldigt glad över att provningen genomfördes och tacksam över att ha fått träffa härliga människor en kväll som denna. Tack. Och heja livet!

När jag lovade att skörda druvor...

Före SM-finalen idag var jag på en riktig gubblunch tillsammans med några av landets vassaste vinkunniga män. En vinlunch på Café Nizza för att testa gott rödpang från södra Frankrike med självaste vinmakaren Pierre Jacquet. Han är ena halvan av duon bakom Domaine Binet-Jacquet. Domänen är belägen i den lilla byn Faugères tillsammans med 65 andra producenter. En stund efter att jag hade introducerat mig för vinmakar-Pierre kom hans importör fram till mig:

- Pierre minns tydligt att han har träffat dig förut. Du serverade oss på Djuret för flera år sedan och lovade att du skulle komma ner och hjälpa till att plocka druvor under skörden för att få lära dig hela processen.

Och så faller bitarna på plats. Vi har ju träffats förut. I en källare i Gamla Stan. Men då visste jag inte vilka viner han producerade även fast jag har ett par flaskor hemma i vinkylen. Under lunchen fick vi testa fem olika årgångar av Domaine Binet-Jacquet AOP Faugères:  2015, 2014, 2013, 2012 och 2011. Druvblandningen är ungefär 25% carignan, 25% grenache, 25% cinsault, 15% syrah, 10% mourvèdre. Jäst och lagrat på tank i 10 månader.

Dagens bästa vin var för mig årgång 2013. Men 2015 är något att verkligen se fram emot i framtiden. Jag har nu lovat Pierre att hålla mitt ord och komma ner till södra Frankrike för att hjälpa honom skörda druvor i höst. Eftersom de mestadels har bush vines planterade på sina 9 hektar kan de behöva en kort person som slipper få ont i ryggen av att klippa de låga buskarna. Jag kan alltid se det positiva i att jag är kort i rocken. 

Nyfiken på dessa viner? Du hittar dem här.

PS. Har du inte varit på Café Nizza? GÅ DIT OCH ÄT! Det är gott på riktigt.

Fredrik Lindfors gör det igen!

Idag var det dags för årets händelse inom dryckesbranschen. Det var dags att kora årets Svenska Mästare i Sommellerie. I år arrangerades tävlingen på Berns och jag hann med att se en glimt av finalen. Tyvärr missade jag att se när stjärnan Fredrik Lindfors, chefssommelier på Grand Hôtel i Stockholm, gjorde sina enskilda finalmoment på scen. Det är så inspirerande att få se någon riktigt skicklig tävla. Det är nästan så att jag får ett tävlingssug igen när jag står i publiken. Jag är en tävlingsmänniska och älskar att ha uppsatta mål att jobba efter. Stora som små mål. Men så påminns jag om det otroligt hårda jobbet som krävs för att kunna stå på scen.  Foto: Grand Hôtel För andra året i rad tar han hem titeln som Svensk Mästare i Sommellerie. Jag gissar att Fredrik har siktet inne på att få vinna Nordiska Mästerskapen också. Jag vet nämligen vilken envishet och vinnarskalle denna tvåfaldiga SM-vinnare besitter. Och det är vad som krävs för att ta hem titeln.

Hatten av, fanfarer, stort grattis och stående ovationer till dig Fredrik Lindfors! 

Nya skor ger nya fotspår

Som sommelier är det viktigt att ständigt läsa på om dryck för att utvecklas. Att hela tiden testa nya viner, gå på sortimentsprovningar och bläddra i kartböcker för att se var områdena ligger. För att lära mig mer ställde jag tidigare upp i några sommeliertävlingar under 2013 och 2014. Det var ett sätt för mig att utmana mig själv och jag tvingades att hitta ny kunskap. Jag var alldeles för kaxig och begav mig till de två första tävlingarna utan att förbereda mig innan. Jag ville se hur långt jag kunde ta mig med de kunskaper jag hade där och då. Den första tävlingen hamnade jag precis utanför finalplats. Tävling nummer två blev en andraplacering. Till tävling nummer tre insåg jag att det inte var så kaxigt att dyka upp oförberedd. Så jag satte ihop en studiegrupp tillsammans med ett gäng andra tävlingssommelierer, mina branschkollegor. Vi sågs vid flera tillfällen och gick igenom olika områden. Ena dagen stod Bourgogne på schemat, nästa dag var det föreläsning om Kalifornien. Vi pluggade på om kaffe, te och sprit. Läste kartor, blindprovade viner inför varandra och pratade om mat och dryck i kombination. Vi stöttade varandra samtidigt som vi var varandras största konkurrenter. Det var otroligt givande och utvecklande. Såklart är vi fortfarande vänner idag, men vi jobbar alla utspridda. Vår studiegrupp blev vårt sätt att pusha varandra till högre höjder. När jag nu inte tävlar så måste jag hitta andra sätt att lära mig nya saker. Jag är och har alltid varit en praktiker. Läsa böcker är inte direkt min största hobby även när det är ämnen jag uppskattar. En utbildning som jag länge har velat gått är Court of Master Sommelier. På Restaurangutbildningen läste jag WSET som är en annan vinutbildning. Court of MS är väldigt stort i USA. Om du har sett filmen Somm (trailer nedan) så är det just denna utbildning det handlar om. I Europa har utbildningen endast funnits i England, Grekland och Österrike hittills. Men så äntligen har den nu kommit till Sverige genom Vinkällan. Så i maj är det dags för mig att sätta mig i skolbänken igen för att förhoppningsvis bli Certified Sommelier.

https://youtu.be/O4zeyuk8hL8

Trodde aldrig att jag skulle säga detta: Jag längtar verkligen tillbaka till skolbänken och törstar efter mer kunskap. 

Sommelier-SM hålls förresten på Berns den 2:a april. Kan vara underhållande att titta på för den som är intresserad. Nej, jag är inte med och tävlar.

Glasnörden Robert

Förra året gjorde jag en liten glasguide tillsammans med min vän Robert Seaton. Robert är vad jag skulle vilja kalla för en mästare på glas. Han kan allt du behöver veta om olika glas. Jag är väl medveten om glasets stora inverkan på hur vi uppfattar drycken, men ändå ger han mig alltid nya infallsvinklar. Här nedan är ett av klippen vi gjorde i februari 2016. Resten av klippen hittar du här. https://youtu.be/IKRL1kjXf_s

Igår var jag och hälsade på Robert i hans butik vid Odenplan. Det var längesedan vi sågs. Han besökte Furillen i somras när jag var där, men just vid hans besök var jag ute på hästryggen och vilade själen en stund. Så det var ett kärt besök igår. Jag har ett litet uppdrag att inreda en vinkällare som jag ville prata med Robert om. Han med vinkällarkontakter.

Jag gillar Robert. Han är sådär nördigt cool.

Bubblor som ger lyckorus

Champagne - jag blir alldeles lycklig bara av att höra ordet champagne. Jag har hört ryktas om att veckans tema i Sveriges Mästerkock är just champagne så vad passar inte bättre än att skriva om dessa magiska bubblor? Jag tillhör skaran människor som kan dricka champagne rakt igenom hela måltiden. Det finns så många olika stilar av bubblorna som gör att man enkelt kan kombinera ihop en hel avsmkaningsmeny med bara mousserande dryck om man skulle vilja. Även om man kanske måste snegla utanför distriktet för att täcka upp sina behov. Såhär lycklig var jag under mitt första besök i Champagne augusti 2013.

Det absolut viktigaste att veta om champagne är att de mousserande, fantastiska, alldeles ljuvligt underbara dryckerna bara får heta champagne om det är producerat i distriktet Champagne, ungefär en timme öster om Paris i Frankrike. Ingen annan stans i världen får man kalla sitt mousserande vin för champagne. Det finns lagar som reglerar detta, även om det finns producenter i det där stora landet borta i väst som verkar strunta i dessa lagar ibland. Champagne har ett svalt klimat med en unik jordmån som har en hög halt av krita. Klimatet och jordmånen ger viner med hög syra och en mineralisk karaktär. Endast sju druvsorter är tillåtna att odlas i Champagne och tre av dessa står för 99% av den uppodlade marken. De tre mest kända druvorna är Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Av dessa är det bara Chardonnay som är en grön druva.   Tompa fotograferar en av värdlens mest kända vingårdar, Krugs Clos du Mesnil. Så vad är champagne? Champagne är ett mousserande vin som får sina bubblor av att man tillsätter socker och jäst till ett stilla basvin som får buteljeras.  I flaskan sätter en andra jäsning igång tack vare jästen och sockret. Vinet måste ligga i producenten källare under minst 15 månader. Det är under denna tid som bubblorna bildas.

Till skillnad från de flesta andra viner så är champagne ofta en blandning av olika årgångar. Om det står en årgång på flaskan så måste allt vin komma från just den årgången, men utan årgång så är det en blandning av flera olika års skörder i vinet. De äldre vinet kallas för reservvin. Skillnaden på årgångsbetecknad champagne är också att den måste ha legat min 36 månader i källaren på sin jästfällning, till skillnad från NV (non vintage) där det är 15 månader som gäller.

Årgångslösa champagner är ofta producenternas standardcuvéer och ska smaka likadant år efter år. Därför använder man sig av reservvinerna för att ge vinet samma karaktär. När det kommer till årgångschampagne är tanken att återspegla hur året var och där förekommer skillnader i hur vinet utvecklas.

Vad skiljer champagne mot andra mousserande viner? Champagne har ofta många små bubblor. Om du har ett billigare mousserande vin i ett glas bredvid och tittar på bubblorna i båda glasen är det troligt att champagnen har små intensiva bubblor som dansar upp mot ytan medan det mousserande alternativet generellt har större och färre bubblor.

I Champagne får man endast använda sig av den traditionella metoden som jag beskrev ovan, där bubblorna bildas under en andra jäsning i flaskan. Det finns även något som kallas för tankmetoden, där vinet jäser en andra gång i ståltank. Prosecco görs exempelvis enligt tankmetoden. Här skapas de magiska bubblorna medan flaskorna vilar i producentens källare...

Min topp tre just nu? När jag blir tillfrågad om vilken som är min favoritchampagne har jag såklart väldigt svårt att välja. Området har enormt många duktiga producenter. Jag föredrar de lite mindre odlarna framför de största husen. Men oavsett vilket så är champagne ett hantverk både om det kommer från en jätteproducent eller en liten odlare som bara äger någon hektar mark. Priset på champagne är högt eftersom efterfrågan är större än tillgång. Matematiken blir väldigt enkel. Hela världen känner till Champagne och vill konsumera bubblorna som ger ett lyckorus, men det är bara ett litet dirstrikt i Frankrike som kan leverera riktig champagne.

Men några producenter som alltid finns i mina tankar när det kommer till champagne är (självklart) Krug, Savart och Diebolt-Vallois. Samtliga tre av olika anledningar.

Krug är kung av Champagne och är ren lyx. En flaska Krug Grande Cuvée går loss på stadiga 1500kr på bolaget. Betydligt dyrare på krogen av förklarliga skäl. Krug är komplext, åt det fylligare hållet och har spenderat tid på ekfat före buteljeringen. Det klarar av många maträtter och trivs bra i ett lite rymligare vinglas, inte de vanliga flöjtarna. Jag älskar Krug och har som regel att det alltid ska finnas en flaska hemma i vinkylen. En champagne av denna kvalitet smakar bra lite varmare än vad man vanligtvis är van vid då smakerna kommer fram mer när vinet får stiga några grader i temperatur.

Champagne Savart tillhör de här mindre odlarna. Frédéric Savart äger fyra hektar vingårdar i Montagne de Reims, norra delen av Champagne. Han odlar mestadels Pinot Noir men även en del Chardonnay. Här experimneteras en del både med ekfat och cement i framställningen. En liten producent som Savart har svårt att hitta in på Systembolaget så vill du ha chansen att testa dessa bubblor så är Caviste din väg att gå.

Isabelle från Diebolt-Vallois var en av de första vinmakarna jag träffade vilket såklart har gett mig ett specielt band till producenten. Jag träffade henne första gången i Stockholm och har sedan besökt henne flertal tillfällen i hennes hemby Cramant. Cramant tillhör en av Champagnes Grand Cru-byar och här odlas den gröna druvan Chardonnay. På bolaget finns just nu både Prestige Brut men också toppchampagnen Fleur de Passion som är en helt fantatsik upplevelse. Om du någon gång ska ge bort en fin present så är en flaska Fleur de Passion verkligen en fin gåva. Det här är knastertorrt, krispigt och har inslag av brioche, mineral och äpplen. Kan lagras många år framöver.

Andra roliga champagner värda att testa:

• Pierre Peter Cuvée de Réserve
• Baron Fuente Galipettes Brut
• Marguet Père & Fils Ambonnay Grand Cru 2010

Jag avslutar med mitt ledord i livet: Champagne smakar bäst ur stora flaskformat. Ska du köpa flera flaskor, köp hellre 1 magnum. Skål! 

Vinprovningslördag

Igår höll jag i en fantastiskt rolig provning för ett gäng hästfolk. Tänk vilken lycka att få kombinera mitt jobb med hobby! Kvällens infoblad...  Fyra viner plus en champagne testades. Två röda och två vita viner. Temat var klassiska franska distrikt. Vinerna var en druvblend från Alscace, Chablis, röd Bourgogne och ett rött vin från Côtes-du-Rhône.  En tavla i min smak. Som gjord för mitt företags logga :)

Trevlig kväll!

Ett år visare

Visare vet jag inte, men slutsiffran ändrades plötsligt bakom 2:an. Tusen tack för alla grattishälsningar på min födelsedag i helgen. Det värmer och gör mig lycklig i själen. Jag har firats omringad av familj och vänner med fikastund, pizza och korvfest i all sin enkelhet och mitt hem är fyllt av tulpaner. Precis som det ska vara. Veckan drar igång stenhårt med en fullspäckad måndag. Nu ska jag iväg på lunchprovning med en av Italiens storheter där nya årgångar ska få testas: Gaja. Mer om det vid senare tillfälle.  Gaia Gaja på besök i Stockholm i våras.

Ikväll är det också dags för Gulddraken. Jag håller tummarna hårt för min nominerade arbetsplats.

Tretton generationer i Alsace

Champagnedagen, Bourgognedagen, Italienska vindagen, Tyska vindagen, Österrikiska vindagen, Go West, Nya Zeeländska vindagen... De flesta vindistrikt, eller åtminstone vinländer, har sin egen dag här i Sverige där de kan visa upp sina stoltheter för sommelierer, journalister och Systembolag. Igår var inget undantag. Det var Alsacevindagen. Av förklarliga skäl hade jag inte möjlighet att besöka mässan, jag fick istället min dos av Alsace i förmiddags. När jag blir tillfrågad om jag vill ha en privat date med Jean-Frédéric, exportchef från Hugel, kan jag ju omöjligt tacka nej. Jag träffar Jean-Frédéric i lobbyn på Lydmar. Han är lite trött efter gårkvällens hålligång tillsammans med resterande producenter från Alsace. Det märks att han uppskattar vårt soliga Stockholm. Senast han var här var i augusti, mitt under kräftskivornas storhetstid.  Byn Riquewihr. Foto: Hugel.com Hugel har sitt säte i lilla byn Riquewihr i Alsace. För dig som aldrig tidigare har hört talas om denna franska del så ligger den precis på gränsen till Tyskland, ovanför Schweiz och nedanför Pfalz i Tyskland. Innan 2016 var det en egen region, men den 1 januari 2016 slogs Alsace ihop med två andra regioner som tillsammans idag är Grand Est. Väster om Alsace ligger bergskedjorna Vogeserna som skapar en slags regnskugga. Det gör att Alsace har ett av de torraste och mest soliga klimaten i Frankrike. Många vingårdar är planterade i nedre delarna av bergens sluttningar.

Det är med stolthet i rösten Jean-Frédéric berättar om att Hugel än idag drivs av familjen. Ända sedan starten 1639 är det familjeägt och Jean-Frédéric tillhör den trettonde generationen. De äger 30 hektar vinmark själva, varav mer än hälften klassas som Grand Cru, men arbetar också som negocianter vilket innebär att de köper in druvor från andra odlare för att täcka upp sitt behov. De köper druvor från 115 olika odlare runtom i Alsace. Samtliga druvor skördas för hand. Av ungefär 100.000 lådor vin som Hugel producerar exporteras nästan 90% till över 100 olika länder. Dagens line up.

Druvorna som Hugel använder sig av är endast de så kallade nobla druvorna i Alsace:  Riesling, Pinot Gris, Muscat, Pinot Blanc, Gewurztraminer samt Pinot Noir.

Vi testar oss igenom 6 olika viner där Jean-Frédérics passion för vinet lyser igenom. "Alsaceviner passar generellt dagens matlagning fantastiskt bra. Idag lagar man inte mat med kryddor på samma sätt som förr, man använder sig av färska örter vilket ger helt andra smaker. Våra viner är också nästintill oslagbara till de olika fusionsköken, exempelvis de asiatiska smakerna som används i våra västerländska kök."

Gentil "Hugel" 2015 Ett vin som enligt Jean-Frédéric ska vara fun and fruit. En blandning av Riesling, Gewurztraminer, Muscat och Pinot Gris. Det är deras billigaste vin vilket gör att det för många är det första vinet man provar från producenten. Med andra ord är Gentil det viktigaste vinet som produceras. Vinet finns i ordinarie sortiment på Systembolaget med nr 2108.

Riesling Classic 2014 Detta är vad vi skulle kunna kalla för en skolboksriesling. Vill du lära dig hur Riesling smakar så är det bara att köpa på dig ett par flaskor och testa vid flertalet tillfällen. Tillslut sitter det, jag lovar. "Tyskarna säger att vår Riesling är aromatisk. Men det är för att tyskarna inte har några aromatiska druvor, vi har Gewurztraminer." säger Jean-Frédéric och skrattar. Vad man äter till? Hälsosam mat. Det här är en hälso-Riesling enligt min date. Och jag kan inte annat än hålla med honom. Mineral och syra i en härlig balans med fräscha citrustoner.

Riesling Estate 2012 I det här vinet används bara druvor från de egna vingårdarna. Det är druvorna som helt enkelt är för bra för att blanda med andra. Vinet får ligga 7-8 veckor på sin jästfällning och faten toppas upp varje vecka. Det vattnas i munnen av syran i vinet men den känns ändå åt det lite fetare hållet. Om vinet ovan passar för alla hälsosamma stunder så går det här vinet ihop med alla andra måltider, de där onyttigt feta. Årgång 2012 är den som finns på marknaden nu. "Folk har inte möjlighet att lagra viner på samma sätt som förr då många hade egen jordkällare. Vi måste hjälpa dem lite på traven att få chans att dricka viner med påbörjad mognad."

Riesling Grossi Laüe 2011 Kungen i sortimentet. 2011 var en varm årgång men druvorna var alldeles perfekta bär vid skörd. Här används bara druvor från familjens allra bästa vingårdar. Vinet upplevs redan nu som varmt och generöst. Etiketten är en kopia av 1953's etikett. Jag skulle gärna släcka törsten till lite Coq au vin med Grossi Laüe i glaset.

Gewurtztraminer Classic 2013 Gewurzt kan vara lite av en gammalmodig druvsort som ofta missuppfattas som alldeles för floran, aromatisk och nästan lite åt det söta hållet. Väldigt aromatisk kan jag hålla med om. Att stoppa ner näsan i det här glaset blev lite som en käftsmäll. En lätt smäll av jasminblommor. Men det här till asiatisk mat? WOW!

Gewurztraminer Vendange Tardive 2008 Det här är sent skördade druvor där 30-40% har utsatts för ädelrötan botrytis. Det är 107 gram socker/liter. Men sötman balanseras fint ihop med en hög syra. Det doftar rosvatten infuserat med svart tryffel. Jag måste erkänna att jag har svårt att hitta fel i viner med restsötma. Man älskar ju sötsaker helt enkelt. Ibland kan det dock kännas svårt att dricka en hel flaska av sötare viner. Ett mindre glas räcker utmärkt, sedan går det trögt. Det här känns som ett vin man kan dricka under en konversation tillsammans med en vän och flaskan tar slut utan problem.  Gott, riktigt gott.

Vad som inspirerade mig mest med dagens provning var hur öppen Jean-Frédéric är för att testa andra viner. Viner från hela världen. Han berättar om en provning nyligen familjen hade där alla fick ta med varsin flaska. Han själv tog med en Riesling från Kina. Alla viner provas blint. Kinesen dömdes ut vid provning, men när det avslöjades var det kom ifrån hade gänget ändå ett nyfiket sinne. Alsace i deras hjärtan, men det finns så mycket annat som världen har att erbjuda. På min fråga om vilket av Hugels viner som är hans favorit för tillfället? "Om jag måste betala för det? Riesling Classic är otroligt prisvärt. Jag hade gärna sett att det var dyrare för det är så bra. Annars beror det såklart på vad det är för tillfälle eller vad jag ska äta."

St Vincent och vinets dag

Hur kunde jag nästan missa årets viktigaste högtidsdag? Herrejösses, att jag som sommelier nästan glömde bort det. Det är ju St Vincents dag idag vilket såklart innebär att det också är VINETS DAG!  St Vincent är vinets skyddshelgon och hans dag firas framförallt i vinodlande regioner runtom i Europa. Sverige tillhör ju inte de vinodlande länderna i någon större utsträckning så här får vi istället fira vinets dag som sedan ett par år tillbaka finns med som en av Sveriges temadagar. En mycket viktig högtid om du frågar mig.

Med vinets dag vill jag passa på att friska upp minnet om en text jag skrev för snart ett år sedan som fick hyfsat bra spridning:

Min man roar mig ganska ofta med roliga tankeställningar. Han kan komma med frågor som får mig att fundera lite extra och ibland blir det som nu.

“Älskling, har vi någonsin köpt ett vin som går som TV-reklam?” Nej, det har vi inte. Men givetvis är det för att jag har bra koll på vad för alternativ som finns... Läs fortsättningen här.

Jag vet att jag ofta säger att vin smakar bättre ur större flaskformat. Men då menar jag också flaskor. Boxar är något jag helst undviker även när det gäller rekommendationer. Min målsättning är att folk ska dricka bättre viner men mindre mängd. Alltså, köp en bra flaska vin istället för tre halvdåliga flaskor. Detta både för en bättre folkhälsa och för att kvalitet ska få gå före kvantitet.

Nu måste jag fira vinets dags med ett glas bubbel. Skål och grattis!

Pecorino x 2

Pecorino En italiensk hårdost gjord på fårmjölk lagrad i 2-4 år. En av världens äldsta ostar där spår från osten har hittats från 4000 f Kr. En ost som ingår i italienarnas dagliga kost i olika sammanhang. Lika god att äta precis som den är, som att riva över pastan.

Pecorino En grön druvsort ursprungligen från Marche i östra Italien. Den odlas idag framförallt i Marche, Abruzzo, Ligurien, Toskana och Umbrien. Pecorino tros härstamma från vildvuxna druvor. Druvan är en tålig sort och mognar tidigt. Är känd för sina mineraliska och örtiga viner med en bitande syra.

Intresserad av att testa druvan? För en rättvis upplevelse av druvan finns just nu Rêve Pecorino Velenosi 2014 kvar i tillfälligt sortiment i några butiker runtom i landet. Druvan hittas också i pinnvinet Cantina Zaccagnini i ordinarie sortiment.

Pecorino och Pecorino smakar, inte helt oväntat, faktiskt väldigt trevligt tillsammans.

The King of Grapes

Så har en ny säsong startat med besked. I måndags flängde jag runt på vinprovningar och en rolig middag tillsammans med en vinimportör. Av någon konstig anledning läggs många stora vinprovningar på samma dagar. Visst är det bra att klämma in allt på en gång, men det blir också en viss stress att försöka hinna med allt. För jag vill gå på så mycket jag kan och hinner. Inledde måndagen på en Master Class med Gambero Rosso på Grand Hotel. Vi testade igenom de viner som fått priser av italienska röda lilla boken i år. Därefter kastade jag mig på spårvagnen ut mot Djurgården och deltog i en något mer inspirerande provning på Oaxen: en Master Class med vinmakarna Fernando Garcia, Dani Landi och Tom Matassa. Grenache vs Garnacha: The King of Grapes in Spain and France. Åtta viner av druvan Grenache/Garnacha testades igenom. Jag bara älskar denna druva när den är gjord i en sval, elegant stil som dessa viner.  Olly från Winetrade, Fernando Garcia, Dani Landi & Tom Matassa. 

Herrarna i mitten på bilden är männen bakom vinfestivalen jag var på i Madrid förra våren. Ja, du vet, den här resan:

https://youtu.be/mapyftJkSkQ

I övrigt verkar bikramyogan ha satt sina spår. Jag gick både i måndags och igår. Kroppen verkar ha börjat rensas och jag är superförkyld. Får nog överlåta avsmakandes av vinerna till gästerna ikväll...

Ett annat vin gjort på Garnacha kan du läsa om här.