Sommar 2018 har bara börjat...

Januari, februari, mars, april, maj, poff, september, oktober, november, december.   

Sommar, åh du härliga sommar. Men ack så fort du försvinner.

I år verkar vi dock få en rekordlång sommar med supervärmen som svepte in över landet i maj. Medan jag var i Portugal första dagarna i juni med 18º så hade ni hemma i Stockholm runt 30º. Orättvist, jag vet. Fast jag var ganska så lycklig ändå över att få insupa all information jag bara kunde om korkproduktion samt mitt första besök uppe i Douro. Det kan vara en av de häftigaste platserna jag beskådat. Vill du åka på semester bland vinrankor? Åk till Douro i Portugal! Du komme inte bli besviken. 

Det har varit en händelserik vår och det känns som att jag inte riktigt har hunnit reflektera, förrän nu. Den 3:e maj förlorade jag min mormor. Det kom som en chock och vi spenderade nästan en vecka på sjukhus. Hon hade drabbats av den värsta sortens blodcancer och det gick blixtsnabbt. Fina älskade mormor.

Vid förluster och motgångar måste man glädjas extra mycket åt de goda ting i livet. Jag inser nu att utmärkelsen jag tilldelades av branschorganisationen Visita i mars, Årets unga branschstjärna, med ett stipendium i potten är värt så mycket mer för mig än jag kunde föreställa mig. Äntligen har jag möjlighet att uppfylla några drömmar.

I september har jag en intensiv vecka framför mig med en snabbkurs i vinmakning på Plumpton College strax utanför Brighton i England. Det ska bli så spännande att spendera halva dagarna i skolbänken och halva inne i vineriet. Äntligen kan jag få en riktig förståelse för vad vinmakarna snackar om när jag är på besök i vinerier runtom i världens alla hörn. Vinmakare på en vecka. Eller ja, jag tänker ju inte börja göra eget vin. Än.

Den andra drömmen som får chans att besannas i och med stipendiet är att jag får resa till andra sidan jordklotet. Nya Zeeland here I come! Efter nyår påbörjas en långresa med start ett par dagar i Melbourne och sedan 3 veckor på Nya Zeeland. Mellanlandar i Singapore på vägen hem. Jag blir borta sammanlagt nästan 6 veckor tillsammans med min bästa Stella. Jag ser så mycket fram emot resan att jag alldeles nyss beställde en ny resväska för ändamålet. Den blir perfekt att slänga ner gummistövlarna i när jag åker till Brighton också...

Som vanligt svävar jag iväg. Men drömmar och saker att se fram emot är viktiga att ha. Speciellt efter motgångar och förluster.

Fjärde juli. Du har säkert semester nu eller ser fram emot att den alldeles strax ska få börja. Ledighet.

Just det, det börjar komma ikapp mig nu att jag faktiskt har avslutat min anställning på Agrikultur också. 14:e juni gjorde jag min sista arbetsdag som en i gänget på den magiska lilla krogen med vedugn längst upp på Roslagsgatan. Har du inte varit där än, gå dit. Jag älskar att jobba med Jon, Filip och resten av gänget. Men jag har klättrat på väggarna ett tag och hungrar efter nya utmaningar. Jag är alltså on the market. Du kan kalla mig arbetslös om du vill. Jag kallar mig frilans för tillfället. Jobb finns det gott om i min bransch, det gäller bara att hitta något man mår bra av.

Personligt skrivet. Igen. Förlåt. "Vad tusan ska jag få ut av det här inlägget?" - tänker du. Mina favoriter under kategorin rosé såklart. Det är ju ändå sommar.  Och du, allt måste inte vara laxrosa från Provence.

Fattoria la Valentina, Spelt 2017, Abruzzerna, 149:- nr 9535

Château Gassier 946 Sélection Parcellaire, Provence, 2016 369:- nr 94025

Whispering Angel 2017, Provence, 169:- nr 94044

Pittnauer Rosé 2017, Burgenland, 129:- nr 76829 (BS)

Bonny Doon, Vin gris de Cigare 2017, Kalifornien, 149:- nr 94009

I morgon släpps hästen på sommarbete. På lördag åker jag till Paris med fantastiska vänner. Dagarna går vidare, trots förluster och motgångar. Sommaren har egentligen bara börjat. Paris, Schweiz och har jag tur även Sicilien. På med upptäckarmössan.

Sluta aldrig vara nyfiken på nya adresser och viner.

Kärlek. 

PS. Ifall att du skulle behöva påminnas om hur man snabbkyler flaskor såhär under semestertider:

https://youtu.be/l3ufmFCbdd8

Kladdkaka och Pedro Ximénez

Jag minns det som igår. Den där nyårsaftonen då året skulle övergå till 2016. När jag fick uppleva troligtvis en av de bästa kombinationer jag någonsin ätit och druckit ihop. Jag är helt hundra på att sällskapet, platsen och stämningen avgör minst lika mycket hur man minns vad man åt och drack. Den här kombon har etsat sig fast i bakhuvudet på mig. Så fort jag hör ordet "kladdkaka" så vet jag direkt vad som bör finnas i glaset till... Jag har skrivit om den här duon tidigare men eftersom det alldeles snart är dags för årets höjdpunkt nummer 1, kladdkakans dag, så vet jag inget som passar bättre än att påminna om vad man bör dricka till just kladdkakan.  

Jag hade fått Magnus Nilssons nya bok The Nordic Cook Book i julklapp så jag tänkte att Magnus måste ju ha något bra recept på kladdkaka. Mycket riktigt. Men jag ville twista till det lite på eget bevåg. Efter en helg i Dalarna med kock-Lina tidigare under hösten hade jag massor av lingon i frysen. Dessa måste ju användas. Så det blev en kladdkaka med lingon helt enkelt.

Magnus Nilssons kladdkaka: 200 g socker En bra nypa salt 40 g kakao 1 sked vaniljsocker 150 g smält smör 2 ägg 125 g vetemjöl En smörad form med ströbröd

Min twist: 200 g frysta lingon 50 g socker

Värm ugnen till 175 grader. Smöra och bröa en kakform på sidorna. Ha endast lite smör i botten, inget ströbröd.

Smält sockret till min twist i en stekpanna. Tillsätt lingonen för att få de lite karamelliserade. Låt svalna lite innan de hälls ner i formen.

Blanda socker, salt, kakao och vaniljsocker med det smälta smöret som fått svalna. Vispa tills inga klumpar finns kvar. Tillsätt äggen och blanda tills de är helt utblandade. Skikta över mjölet sakta och blanda ut ordentligt utan att överarbetad smeten. Jag är inte förtjust i när det blir för sött, så vi slängde i lite extra havssalt. Mörk choklad och havssalt är ju som ni säkert redan vet väldigt gott ihop.

Häll smeten sakta ner över lingonen. Grädda i ugnen i 13-15 minuter. Vi förberedde kaksmeten kvällen innan utan att grädda, formen ställs då in i kylen över natten för att låta smeten sätta sig. Vi stoppade in den i ugnen 4 timmar före servering och kylde ner den ute på balkongen.

Serveras med syrad grädde och ett glas Don PX 1987 från Toro Albalá som just nu finns på Systembolaget. Den där nyårskvällen 2015  hade vi Don Px 1985 i glasen till, men i skrivande stund är det alltså årgång 1987 som finns på Systembolagets hyllor.

Seså, missa för all del nu inte kladdkakans dag på tisdag. Du vet vad som ska drickas till. Det är okej, du kan tacka mig senare för livets kanske bästa kombination.

PS. Lingonen går utmärkt att byta ut mot körsbär också. Körsbär och choklad kan ju sjunga riktigt fina duetter ihop.

5 olika Sangiovese värda att testa till helgen!

Såhär på hösten blir jag ofta sugen på att krypa upp i soffan under filten med ett murrigt glas rött i handen. Sangiovese är en av de där druvorna som jag gärna plockar fram under den mörkare tiden på året. Den där klassiska druvan från Italien. Konungen av Chianti. Jag gillar friskheten som Sangiovese allt som oftast bjuder på. En krispig fräschör blandas med härliga örter, plommon, körsbär och ibland även tobak.  

När jag tänker mat och dryck i kombination så utgår jag från var vinet kommer ifrån. Alltså dess ursprung. Sangiovese härstammar från Italien och mer specifikt Toscana. Vad lagar man för mat i Toscana? Vilka grönsaker odlas där? Vad är det mer man producerar? Oliver och tomater är ju något som står högt upp på listan. Olivoljan är ju magisk och i Toscana bjuds man ofta på pasta med en härligt krämig tomatsås. Sangiovese borde alltså gifta sig väl med både oliver och tomater.

Pastarätter med tomatbaserad sås, en kötträtt med olivtapenad eller bara en blandad charkbricka. Allt funkar galant till denna druva.

Några flaskor värda att testa? Varsågod:

Castell'In Villa Chianti Classico Riserva 2008 nr 92836.

Gaja Ca'Marcanda Promis 2014 nr 92174.

Brancaia Chianti Classico 2015 nr 70725. Le Volte dell'Onrellaia 2015 nr 32472. Castellare di Castelina Chianti Classico 2015 nr 76951.

Seså, ta och testa lite Sangiovese nu då!

Ha alltid en kyld flaska bubbel hemma!

Det är slutet på veckan. Fredag. De flesta av er har er har arbetat järnet och är lyckliga över att det äntligen är helg. Vad kan vara trevligare än att avnjuta en flaska bubbel i trevligt sällskap? Till och med jag har en ledig helg denna vecka.  

Uttrycket lev som du lär är något jag försöker eftersträva i största möjliga mån i livet. Eftersom jag förmedlar hej vilt till folk att alltid ha en flaska bubbel på kylning hemma så kan jag själv inte vara sämre. Jag har alltid en flaska champagne i kylskåpet redo att drickas. Det är perfekt  när man får oväntat besök eller bara en skön fredagsfeeling. För mig infinner sig den där spontana känslan av att det vore så gott med en flaska bubbel på en tisdag. Men du fattar vinken. Och just ja, ska jag leva som jag lär måste något drickbart alkoholfritt finnas också...

Så till er jag inte har sagt det tidigare, här kommer mitt absolut viktigaste stalltips: ha alltid en flaska champagne (eller valfritt bubbel) i kylskåpet, man vet aldrig när den där flaskan behövs poppas! 

Trevlig fredag.

Färgkoordinerar blus och dryck i TV-rutan

Har hängt uppe i Umeå hela dagen idag och spelat in lördagens TV-avsnitt av Go'kväll tillsammans med Beppe, Johanna Westman och Kalle Lind. Tjejerna i bandet Pale Honey bjöd på musikunderhållning också. Johanna bjuder bland annat på en koreansk råbiff till helgen och jag slängde ihop två olika alkoholfria drinkar med fokus på våra svenska bär: lingon och havtorn.  

Bara för att jag tycker det är roligt att testa Beppe lite så körde jag även blindprovning av bärdrycker. Alla tre deltagare kände genast vilka bär det handlade om så det var ju en stor lättnad.

Lördagsprogrammen spelas in på torsdagar medan övriga veckans program spelas in på rätt veckodag. Det är ganska så förvirrande att låtsas som att det är lördag på en torsdag måste jag erkänna.

Och mitt i inspelningen upptäcker jag att jag har råkat matcha min färgglada blus från Filippa K med mina alkoholfria bärdrycker... Programmet sänds nu på lördag för er som spenderar lördagskvällarna hemma i TV-soffan. (SVT 1 18:15.) Annars går det att se på SVT Play en månad efter det om du inte vill missa när Kalle Lind pratar om 88 böcker du inte behöver läsa, Beppe snackar om alkohol och Johanna om glutenfritt.

Marknaden för en sommelier

Nyligen läste jag en krönika skriven av en välkänd dryckesskribent som jag inte riktigt kan släppa. Den handlade ungefär om att undertecknad tyckte att det var sommelierernas tur att bli rockstjärnor i Sverige. Att det var dags för TV-program med vinkunniga inblandade. Det är ju superkul. Om det skulle vara som Kockarnas Kamp eller liknande kan jag inte riktigt sätta fingret på. Skribenten tyckte att det var dags för oss sommelierer att få ta plats bredvid alla kändiskockar. Jag har jobbat med och för en del så kallade kändiskockar och visst är de fantastiska. Men det är svårt för Zlatan att skaffa sig ett VM-guld helt själv. Många glömmer bort de hårt arbetande lagspelarna. Arbetsmyrorna.  

Hursomhelst. Jag vill inte prata om kockar. De får tillräckligt med medialt utrymme. Nu är det sommeliererna som ska få lite fokus på sig.

Det märks framförallt på de olika sommelierutbildningarna i Sverige att intresset för vin är megastort. Utbildningarna fylls varje termin. Fler och fler vill utbilda sig. Många helt utan erfarenhet från restaurangbranschen tar sig en sommelierexamen. Och det är ju helt fantastiskt. Jag undrar bara, finns det jobb för alla dessa vinutbildade? Hur ser marknaden ut egentligen?

Jag har bara erfarenhet från krogbranschen och där kräver gästerna mer kunskap från personalen. Så är det bara. Fler och fler krogar ser behovet av att ha vinutbildad personal och man ser värdet i att skicka sin personal på utbildning. Men att vara renodlad sommelier? Det finns egentligen inte särskilt många restauranger i Sverige som är i behov av en person som bara arbetar som sommelier. De flesta har flera uppgifter på restaurangen. Antingen är restaurangchefen även sommelier eller så är det hovmästaren som har hand om vinerna. På min lilla krog är vi två sommelierer anställda men vi jobbar aldrig samtidigt. Vi säljer dryck till gästerna och kockarna går ut och serverar maten till gästerna. Vi behöver alltså ingen tallrikstaxi (servitris/servitör). Jag gillar sättet vi jobbar på.

Vill man arbeta som sommelier på restaurang finns det inte väldigt många positioner i landet. Det är de bättre krogarna som har behovet. Däremot kommer man väldigt långt som dryckesutbildad servitris. Kan man tänka sig det så kommer man aldrig att gå arbetslös. Krogarna skriker efter serveringspersonal som vet hur man säljer vin. Vinskribenter och dryckesbloggare kryllar det om (hej hej!) och det krävs att man är lite unik för att kunna få ta plats. Eller att nischa sig. Jag tror det är superviktigt att hitta sin egen väg. Och vara öppensinnig. Tänk utanför boxen.

Det här med TV-program dock. Jag vet inte. Jag vill inte att en profession som att vara sommelier ska höjas upp på någon slags piedestal. Jag kämpar för att får bort snobbstämpeln och försöker visa att det inte finns några pekpinnar. Det är inte bara ett vin som fungerar till en maträtt. Du är fri att dricka vad du vill, när du vill och hur du vill. Är det ett TV-program som behövs? Visst, då kan jag gilla läget. Men jag vill inte göra sommeliererna till rockstjärnor, det finns redan en hel del självutnämnda.

Fotograf ansvarig för den fantastiska bilden  av en sommelier är Victoria Stillwell. 

Små partier på Systembolaget

Hösten är här. Jo, nu är det september så nu kan jag på riktigt få säga att hösten är här. Med hösten kommer också de små tillfälliga partierna på Systembolaget tillbaka. På fredag är det dags för lite nya släpp igen.  

Här är några viner som jag tror kan vara spännande att testa i september:

- Assyrtiko by Gaia, Wild Ferment 2016, Santorini Grekland. Nr 99751, 189 kr.

- CH By Chocapalha, Touring Nacional 2013, Lissabon Portugal. Nr 99153, 249 kr.

- Domaine Ciringa, Fosilni Breg 2015, Podravina Slovenien. Nr 92441, 129 kr.

- Olivier Rivere, Gabaxo 2015, Rioja Spanien. Nr 90107, 179 kr.

- Humare Yuzu, Junmai Shu 2016, Japan. Nr 90049, 251 kr. (Sake.)

- Keller, Grüner Silvaner trocken 2016, Rheinhessen Tyskland. Nr 90231, 135 kr.

Helt enkelt, ett gäng viner med olika ursprung. Våga tänka utanför boxen och testa dig fram till nya adresser. 

---

Och du, du har väl inte missat att det är dags för höstens första dryckesautkion som arrangeras av Systembolaget tillsammans med Bukowskis? Måndag till onsdag kan du ropa hem lite dyrgripar. Jag kan redan ha spontanbudat på en massa Sine Qua Non. Vet inte ens varför.

Full rulle på provningar

I början av varje ny säsong håller alla importörer sina sortimentsprovningar. Av någon konstig anledning ligger många på samma dagar. Jag vet inte om det är planerat så, men till och med jag som gasar runt med Vespan har extremt svårt att hinna gå på flera provningar under samma dag. För mig är det lite av ett mysterium varför de ligger så många samtidigt. Man vill ju gå på flera, om inte annat så åtminstone för att visa sitt intresse. Men det hinns helt enkelt inte med.  

Jag föredrar visserligen att få prova i lugn och ro på tu man hand. Jag har lyxen att göra det med vissa. Helena och Helen är två som alltid tar sig tid, något jag uppskattar enormt. Det bästa jag vet är lunchdejter med efterföljande provningar, eller börja med att testa vin och sedan få äta lunch och skvallra om branschen. Tidigare jobbade jag i skallerkvarteret nummer 1, på Lilla Nygatan, under 3 års tid. Efter att jag flyttade till Roslagsgatan hänger jag inte med på något skvaller alls. Men, å andra sidan är det faktiskt väldigt skönt.

Kände mig effektiv idag när jag, efter möte på krogen, hann med både en privat provningsdejt med Helena (samt hann skvallra lite snabbt) och sedan slank jag in på inte bara en utan två sortimentsprovningar.

Jag brukar fortfarande se mig själv som en nybörjare inom vinvärlden, en av de nyexade sommeliererna i landet. Idag på en av provningarna fick jag lite som en käftsmäll. Rummet kryllade av nya, unga och hungriga vinnördar. Och jag hade noll koll på vilka de var eller var det jobbar någonstans. Jag läste en krönika för någon vecka sedan att sommeliererna är de nya rockstjärnorna. Att det är vår tur nu. Dags för kockarna att kliva åt sidan. Kanske är Sverige redo för TV-program där landets största vinnörd som ska koras? Jag vet inte. Men jag vet att jag inte är en av de nya längre. Det är tamejtusan över fem år sedan jag blev "färdig" sommelier. Klar blir man aldrig inom detta yrke. Jag är glad och tacksam för att jag är hungrig och ständigt vill lära mig mer. Även om jag inte är ny så tillhör jag skaran som törstar efter kunskap. Därför spontanbokade jag nyss en resa till Piemonte i november. Håll i er, det blir tryffel och Nebbiolo för hela slanten.

Fredagsbubbel från R. Pouillon

En flaska ligger på kylning hemma till efter service och samma bubblor ska jag servera så det sprutar ur öronen på gästerna ikväll. Eller, fullt så galen ska jag nog inte vara. Ett glas som aperitif kanske duger. Jag jobbar ju i kavaj numera.  

Oavsett mängd man vill avnjuta så rekommenderar jag varmt denna lilla odlarchampagne från Mareuil-sur-Aÿ, samma by som Billecart-Salmon och Philipponnat.

R. Pouillon & Fils drivs idag av Fabrice Pouillon som anslöt sig till firman 1998 för att hjälpa sin pappa James Pouillon. R står för farfar Roger. Familjen har vingårdar i Aÿ, Epernay, Mareuil-sur-Aÿ, Festigny och lite andra små byar i norra Montagne de Reims. Största delen, 3 hektar, är planterade med Pinot Noir sedan har de 2 hektar Chardonnay och 1 hektar med Pinot Meunier. Under skilsmässan med exfrun blev Fabrice av med vingårdar i Le Mesnil-sur-Oger som tillhörde exfruns familj men han levererar riktigt fint bubbel från de gårdar han har kvar.

2003 började Fabrice övergå till ekologisk vinmakning och idag jobbar han även biodynamiskt. Druvorna skördas för hand och vinerna får ligga till sig både i ståltank och gamla ekfat. 700-liters gamla ekfat används till reservvinerna som får gotta sig i 18 månader.

R. Pouillon Réserve Brut är en blend av samtliga tre druvor: 70% Pinot Noir, 15% Chardonnay och 15% Pinot Meunier. Den har en dosage på 5g/l och alkoholhalten är 12% precis som sig bör när det kommer till Champagne.

Vilket bubbel lägger du på kylning ikväll? Jag ska unna mig åtminstone ett glas Pouillon.

Om du frågar Franska Vinlistan snällt borde han kunna hjälpa dig att få tag på några flaskor Pouillon. Annars vet jag att den kan drickas på några krogar runtom i Stockholm. Bland annat Gastrologik, Oaxen och Agrikultur.

Från vit Merlot till isvin

Det är helt otroligt vad 16 dagar bara flyger iväg. Nu alldeles strax hoppar vi in i bilen mot Genevés flygplats. Dags att lämna landet som gör vit Merlot. I morgon flyger jag istället till andra sidan Atlanten för att besöka isvinets hemland.  

Jag var helt slut som artist innan jag fick gå på min efterlängtade semester. Första veckan här nere behövde kropp och själ återställas från en tuff vår. Känns som jag haft tusen bollar i luften, vilket jag älskar, men ibland måste man hinna ikapp sig själv också. Semester. Oj vad jag behövde semester. Nu börjar jag känna mig som människa igen.

Vi har hunnit med massor under våra 16 dagar: marknaden i Divonne, kika på klockor i Genevé, shoppat mängder med vin, turer i fräsiga bilar, producentbesök i Sion, ambassadbesök i Bern, en dag i Verbier, ätit grädde från Gruyère tills det sprutat ur öronen, testat oss igenom de lokala vinerna... Och så oändligt med skönt poolhäng!

Ja, och så köpte jag mig ett par nya skidor mitt i sommaren. En bra deal är svår att låta bli. De står förresten kvar i butiken i Verbier. Attans, det innebär att jag måste åka tillbaka i vinter.

Har köpt på mig lite udda viner som får ligga kvar här i källaren och vila upp sig. Bland annat en låda vit Merlot från Ticino som jag är så nyfiken på att jag nästan spricker. Det är roligt med schweizarna att de gör lite som de vill när det kommer till vinmakningen. En vit Merlot. Det hade jag aldrig hört talas om tidigare. Först trodde jag att det är någon konstig grön klon eller korsning av druvan Merlot som de skapat själva. Men vinet är alltså helt enkelt tillverkat så att musten inte har någon skalkontakt, utan en snabb pressning. Som när man gör mousserande vin av Pinot Noir.

Apropå Pinot Noir. Fick även smaka en vit Pinot Noir från Valais i mataffären som var alldeles magiskt god. En vit Pinot Noir som fått spendera tid på ekfat. Spännande och riktigt gott. Två flaskor fick följa med till vinkällaren. Jag gillar experimenterandet med druvorna. Vit Merlot och vit Pinot Noir. Fantastiskt.

Jaha, då var det strax dags att lämna paradiset på jorden. Schweiz, mitt andra hem. Som jag älskar detta land. Och grädde från Gruyère.

Bubblor och bullar

På midsommarafton var vi hemma hos våra vänner Angelica och Simon ute på Ekerö. Eftersom jag jobbade till sent på krogen kvällen innan fick Tompa åka till bolis och inhandla dryckerna som vi skulle konsumera. Självklart med vägledning från mig. Jag tog skärmdumpar på vad jag ville ha från Systembolagets app och skickade så att han hade i telefonen. Klantigt nog skrev jag inte hur många flaskor av varje. Jag trodde helt ärligt att han kunde räkna ut själv hur mycket vi kunde dricka. Han borde åtminstone veta att vi inte kommer särskilt långt på endast en flaska bubbel.  

Jag har varit intresserad av att testa det mousserande vinet från Schloss Gobelsburg ända sedan jag såg det på hyllan i butiken med den gröna skylten. Jag var påväg att ta med det i en bubbelprovning jag höll i för några veckor sedan, men av någon anledning ställde jag tillbaka flaskan. Grüner Veltliner från Gobelsburg är nog min första riktiga bekantskap av viner från Österrike. Jag föll pladask för deras vin Lamm från vingården med samma namn. De flesta vinerna de producerar har jag testat, men aldrig de mousserande. Nyfiken som jag är blev denna flaska vårt midsommarbubbel. Att Tompa bara köpte en flaska fick han ångra med råge. Det innebar att mitt glas fylldes på mer än hans.

Schloss Gobelsburg Blanc de Blanc NV görs på druvorna Grüner Veltliner, Welshcriesling och Chardonnay. Druvorna skördas för hand och basvinet får ligga på ekfat i 6 månader innan vinet buteljeras inför andra jäsningen när bubblorna utvecklas. Vinet får vila på sin jästfällning i tre år innan det släpps för försäljning. Med andra ord ligger det lika länge i källaren som en årgångschampagne ska göra. Det resulterar i ett friskt vin med en brödig och krämig textur, smak av citrus, röda äpplen och rostat bröd. Riktigt gott med hög klunkabilitet. Mitt glas försvann alldeles för snabbt. Det finns ett gäng flaskor kvar i det tillfälliga sortimentet i vissa butiker och en flaska går loss på 229kr. Rena fyndet om du frågar mig. Åk och köp på en gång. Ta tre vetja!

Jag gillar ju champagne och mousserande viner som fått spendera lite tid på ekfat så det här är kalasgott.

Och du, det smakade alldeles fantastiskt gott till Angelicas nybakade vaniljbullar (jag åt tre). Det måste inte drickas till snittar och löjrom...