Våfflor och mjölk

Förra året skrev jag en bra guide till vad du kan dricka till dina våfflor, såhär på våffeldagen. Inlägget finns att läsa här. I år är jag mest glad att jag ens får i mig någon våffla. Jag kom nyss hem från min sista hoppträning med ponnybuset Corné. Nu lämnar jag över stafettpinnen på riktigt till en yngre tjej. T är på besök hos sin mormor och jag har några timmars lugn och ro för mig själv innan vi ska iväg. Ikväll har jag en överraskning inplanerad åt honom. Det var längesedan vi var ute och åt så igår spontanbokade jag ett restaurangbesök för kvällen. Han har ingen aning om var vi ska... Så, trött och hungrig stannade jag till på Ica på väg hem från stallet för att inhandla lite tillbehör till min lunch. För det är klart att jag måste få i mig åtminstone en våffla idag.  Inga klassiska tillbehör till mina våfflor idag, förutom drycken. Mjölk. Det finns inget som slår ett glas mjölk till våfflor och pannkakor. Där är och förblir jag traditionalist. Punkt. En härligt fet helmjölk. Till lunch fick jag i mig två frasiga våfflor. Och på sidan en tallrik med godsaker. Avokado med en skvätt citron och timjan. Snällost (resterna från tillverkning av halloumi). Kiwi. Passionsfrukt. Så simpelt, fräscht, gott och mättande.

Nu ska jag ta mig en powernap på soffan. Ikväll väntar riktigt god mat.

Grön fredagskick

Vi i krogbranschen kan nog tillhöra några av de som äter sämst. Jag kan bara titta på mig själv. Under 10 års tid har jag i snitt ätit en gång om dagen. Måltid alltså. Jag har ätit när personalmat serverats klockan 15. Sedan ska man stå sig resten av arbetsdagen fram till 23.30.  Och jag hatar att äta frukost. Det är bara trist. 

För att hålla energin uppe inför gästerna, och framförallt inte småäta av någon ostbit eller något från kallis, så gör jag ibland en smoothie att dricka när energin börjar sina.

Idag har jag laddat upp med en rejäl grön glädjekick. Jag och kock-Lina kommer kunna dansa hela natten på denna skapelse. Sådärja.

Ingredienser i min gröna fredagskick:

• Avokado
• Kiwi
• Grönkål
• Gröna ärtor
• Äpple 
• Chiafrön
• Ingefära
• Mjölk
• Bourbon vaniljsocker 

Dags att knyta serviceskorna och dansa i matsalen. Och så Rick Astleys Never gonna give you up i lurarna. Trevlig fredag! 

Julmust i stort test

Då den första julmusten för säsongen nu har börjat säljas känner jag att det är på sin plats att lägga upp mitt inlägg som jag skrev i december förra året. Varsågod, här är mitt test av julmust: Det tar emot lite inombords att erkänna det här men jag är beroende utav två drycker som jag egentligen, för min hälsas skull, troligtvis skulle må mycket bättre utan. Jag älskar sötsaker. Men lösgodis äter jag i princip aldrig. Bakelser är som magi för själen, men det är sällan jag stoppar i mig det. Kaffe har jag fortfarande inte lärt mig att dricka. Däremot Coca Cola, den riktiga sorten, Pepsi kan slänga sig i väggen. Och julmust. Jag ÄLSKAR julmust. Jag har inga som helst problem att dricka 33 cl om dagen från att den börjar säljas i början på november, tills den reas ut under påsken. Om jag gör det? Jag försöker vara hälsosam och inte hälla i mig utav allt onyttigt socker…

Eftersom jag skulle kunna leva på julmust så kände jag mig tvungen att ta reda på om det gäller all slags julmust eller om jag är lika mycket märkesfixerad som när det kommer till Coca Cola. Det finns vissa som påstår att all cola smakar likadant. Dessa personer har ingen aning om vad de pratar om. Alla colasorter smakar annorlunda! Detsamma gäller julmust. För att bevisa detta gjordes mitt test blint. Jag köpte hem ett gäng flaskor, vissa smaksatta andra inte, så fick min man hälla upp och ställa fram glasen åt mig. Behöver jag säga att jag satte alla? Musterna i testet är föjande: Nygårda klassiska Apotekarnes klassiska Västergården  Nyckel-Bryggeri NaturFrisk  Vasa Special smaksatt (avslöjar inte än med vad…) Apotekarnes Årsmust 2015 Nygårda ekfastlagrad must Nygårda romfatslagrad must Jag kan nog nästan kalla mig själv för expert utav julmust. Så vad jag tyckte?

Klassisk smaksättning Nygårda: Är en riktig klassiker i dessa sammanhang. Och den står sig, helt klart. En smak som must ska ha, inte för söt som många var i testet. Om jag har något att klaga på så är det lite dåligt skum och den blir platt ganska fort. Apotekarnes: Även denna en given kompis till julbordet. Här sitter allt rätt. Bra doft av julkryddor. Den skummar mest av alla och kolsyran håller i sig fint. Ingen sötsliskig smak utan fungerar även för den vuxna paletten. Mycket god och något jag kan hälla i mig i stora mängder. Västergården: Bra vuxenalternativ om man vill ha något mer speciellt än de stora produkterna ovan. Kolsyran håller sig dock inte alls länge. Dåligt skum. Bra doft av julkryddor och en knäckig hint. Nyckel-Bryggeri: Här vill jag ge ett stort plus till den riktigt snygga flaskan i gammaldags stil. Jag gillar den skarpt. Skummar väldigt bra när den hälls upp i glaset. Härlig doft  som ger mig stort hopp om en kanondryck men tyvärr är den alldeles för söt i eftersmaken.    NaturFrisk: Doften som slår mig så fort jag stoppar ner näsan i glaset är sura colanappar. Visst gillar jag colanappar, men inte hos julmust. Rödaktig ton i färgen. Visserligen en fräsch smak av citrus men ändå är den alldeles för söt och sliskig.

Smaksättningar Apotekarnes Årsmust 2015 smaksatt med kardemumma: Jag visste inte vad smaksättningen var tills efter testet och doften av kardemumma finns där. Musten doftar kardemummabullar och jag kunde inte sluta tänka på annat. Doftar helt fantastiskt. Vad jag gillar med denna är att den inte är för söt trots smaksättningen. Den har de klassiska smakerna i bakgrunden som håller ihop den. Fin flaska och en perfekt present att ha med sig när man är bortbjuden under juletiden. Nygårda ekfastlagrad must: Lagrad i 2 månader på ekfat. Här har vi en för den vuxne. Definitivt toner av ekfat på näsan, även i smaken. Lite beska i smaken men det är inget som stör mig alls. Det här var Tompas favorit när han tvingades att testa igenom alla. Han har inte riktigt samma kärlek till julmust som jag har, om vi säger så. Nygårda romfatslagrad must: Lagrad i 6 månader på romfat. Doft och smak av vanilj, precis som i rom. Även om jag gillar rom så är det här inget jag vill kombinera med julmust. Det blir alldeles för sött och sliskigt. Vasa Special smaksatt med banan(?!?): Okej, jag måste erkänna att jag inte visste om smaksättningen när jag köpte flaskan. Har aldrig testat Vasa Special tidigare och måste nog ge originalet en chans. Men det här? När jag doftade på den var det första jag kände en syntetisk doft av Banana Skids. Ni vet, det där godiset man åt som barn. Smaken? Ja, den smakar banan. Inte på ett positivt sätt. Det här är inte en positiv upplevelse. Min stora fråga är, hur tänkte man när man bestämde sig för att smaksätta en julmust med banan?! Vad tusan har det med julen att göra? Nej tack! Gör om gör rätt. Den här vägrar jag att dricka igen. Vilken blev då min favorit? Ja, det tar emot lite i mitt experimentella hjärta. Men precis som när det kommer till Coca Cola så är jag även här klassisk. Den som för mig står sig allra bäst är Apotekarnes klassiska julmust. Den har allt jag önskar. Bra skum, kolsyra som håller i sig, doftar julkryddor och smakar inte sött och sliskigt. Den smakar julmust helt enkelt. Så även om jag hoppades på att de mer småskaliga varianterna skulle kunna tävla emot den så är jag ledsen att säga: för mig höll de inte riktigt måttet. Om jag ska välja två andra som kan vara trevliga att servera till julbordet så blir det Västergårdensoch Apotekarnes Årsmust.

Kallbryggt

Jag - Testade sånt där nytt trendigt kallbryggt kaffe igår. Det var ju riktigt gott! Filip - Ja, det är verkligen en nyhet Danni. Det har folk druckit hela sommaren.  Jag - Jo, men jag har ju suttit fast på nordöstra Gotland hela sommaren. Trender verkar inte nå dit... 

Som ni förstår är jag kanske lite sen på bollen när det kommer till något som helst nyhetsvärde här. Men, efter en trevlig lunch med Schweiziska ambassaden på Miss Clara i tisdags sprang jag in på Urban Deli Sveavägen för att köpa på mig en uppiggande smoothie att dricka under service. Och där, mitt bland alla smoothies och kokosvatten stod den. Flaskan jag har hört talas om men aldrig skådat tidigare: cold brew 100 % kallbryggt kaffe.

Jag är ju ingen kaffedrickare, det är många medvetna om. Jag tycker om smaken och så men det blir helt enkelt inte särskilt bra när jag dricker kaffe. Nog om det.

"Vad är då kallbryggt kaffe?" undrar du.

Kallbryggt kaffe är inte detsamma som iskaffe. Iskaffe är vanligt bryggkaffe som helt enkelt kylts ner. Kallbryggt kaffe däremot är grovmalet kaffe som får stå och dra med vatten i kylen en längre tid. Minst 16 timmar men kan stå uppemot 24 timmar. De bittra smakerna och fettsyror i kaffe som framhävs vid höga temperaturer undviks vid kallbryggning. Istället smakar kaffet mer och får sötare aromer vilket jag definitivt föredrar.

Såhär enkelt gör du din egen kallbrygd

Du behöver: - grovmalet kaffe (tänk dig pressokaffe) - kallt vatten - en stor glasburk med lock - en sil och kaffefilter

1. Mät upp 125 gram grovmalet kaffe och häll det i glasburken.
2. Tillsätt 1 liter vatten och rör om.
3. Stäng locket och ställ in i kylen i 20-24 timmar. Du kan också låta glasburken stå framme i rumstemperatur under 12 timmar.
4. Häll först kaffet genom en sil och sedan en gång genom ett kaffefilter ner i en tillbringare.
5. Drick som det är eller med mjölk och is.

Kallbryggt kaffe är uppfriskande och gott att avnjuta även nu när hösten är här. Jag lovar.

Vitaminboost

Min smoothie jag gjorde nyss kändes som en riktig vitaminkick. Perfekt att svepa såhär hemkommen från en eftermiddag i stallet och ett tufft dressyrpass på ponnyn. Nästan alltid när jag gör smoothies eller egna juicer brukar jag ha i lite ingefära för extra sting. Ingefära känns så fräscht och nyttigt. Hemma i frysen finns ofta bär av någon sort.Ingredienser1 banan 4 dl mild yoghurt 1/2 dl mjölk 1 liten bit ingefära (addera efter smak) 1/2 msk chiafrön 1 dl frysta bär, i detta fall svarta vinbär, björnbär och hallon

Mixa allt i en blender. Servera i ett fint glas, det känns så mycket lyxigare då!

Älgört, saft och sånt

Flädersaft är för mig lika med sommar. En annan somrig smak jag fick bekanta mig med i samband med starten på Agrikultur är älgört, eller älggräs. Har man aldrig smakat älgört så kan det påminna lite om Jenka. Du vet, de där tuggummit man tuggade febrilt som barn.

Jag gjorde saft på blommorna nu i somras, enligt samma recept som min flädersaft. Enda skillnaden var såklart att det var älgörtsblommor istället för fläderblommor. Receptet hittar du här.

Torkad älgört är spännande att använda i desserter. Att smaksätta exempelvis grädde eller  mousse. Jag har också gjort te på torkad älgört.   Hur jag spetsar till min flädersaft? Genom att tillsätta rosenblad från nyponbuskar. Testa det nästa sommar när det är dags för saftning igen. Det krävs mycket blad för att ge någon smak. Tar man bara ett gäng så ger det knappt någon smak men en alldeles magiskt fin ljusrosa färg.

Blomstrande fläder

Här på Furillen blommar flädern för fullt och det växer hejt vilt, hur mycket som helst, överallt. På midsommarafton passade jag på att göra årets första saft som blev 10 liter outspädd att servera till krogens gäster. Idag skördade jag mer blomklasar för att sätta igång nästa omgång saft.Vad passar bättre än att göra fläderblomssaft midsommarklädd?Jag använder mig av följande grundrecept för min flädersaft som ger 2,5 liter (men gör större mängd eftersom jag producerar uppemot 15 liter åt gången): 30 st fläderblomsklasar 4 st citroner 1,5 liter vatten 1,5 kg strösocker 50 g citronsyra

Rengör citronerna och skiva tunt. Lägg blomklasar i en stor rostfri hink eller bunke. Varva blomklasar med citronskivor så att det blir flera lager. Koka upp vattnet, häll i strösocker och citronsyra och låt koka upp igen. Häll den kokande sockerlagen över fläderblommor och citroner. Täck med plastfolie eller lock och låt saften stå svalt i 3-4 dagar. Sila av saften och häll upp i rengjorda flaskor. Saften kan även frysas in, men då i platsflaskor alternativt vaccpåsar. 

Här finns mängder av andra recept på flädersaft.