Provning

Tretton generationer i Alsace

Champagnedagen, Bourgognedagen, Italienska vindagen, Tyska vindagen, Österrikiska vindagen, Go West, Nya Zeeländska vindagen... De flesta vindistrikt, eller åtminstone vinländer, har sin egen dag här i Sverige där de kan visa upp sina stoltheter för sommelierer, journalister och Systembolag. Igår var inget undantag. Det var Alsacevindagen. Av förklarliga skäl hade jag inte möjlighet att besöka mässan, jag fick istället min dos av Alsace i förmiddags. När jag blir tillfrågad om jag vill ha en privat date med Jean-Frédéric, exportchef från Hugel, kan jag ju omöjligt tacka nej. IMG_4339.JPGJag träffar Jean-Frédéric i lobbyn på Lydmar. Han är lite trött efter gårkvällens hålligång tillsammans med resterande producenter från Alsace. Det märks att han uppskattar vårt soliga Stockholm. Senast han var här var i augusti, mitt under kräftskivornas storhetstid. hugel_vuegeneralederiquewihr_1896.jpg Byn Riquewihr. Foto: Hugel.com Hugel har sitt säte i lilla byn Riquewihr i Alsace. För dig som aldrig tidigare har hört talas om denna franska del så ligger den precis på gränsen till Tyskland, ovanför Schweiz och nedanför Pfalz i Tyskland. Innan 2016 var det en egen region, men den 1 januari 2016 slogs Alsace ihop med två andra regioner som tillsammans idag är Grand Est. Väster om Alsace ligger bergskedjorna Vogeserna som skapar en slags regnskugga. Det gör att Alsace har ett av de torraste och mest soliga klimaten i Frankrike. Många vingårdar är planterade i nedre delarna av bergens sluttningar.

Det är med stolthet i rösten Jean-Frédéric berättar om att Hugel än idag drivs av familjen. Ända sedan starten 1639 är det familjeägt och Jean-Frédéric tillhör den trettonde generationen. De äger 30 hektar vinmark själva, varav mer än hälften klassas som Grand Cru, men arbetar också som negocianter vilket innebär att de köper in druvor från andra odlare för att täcka upp sitt behov. De köper druvor från 115 olika odlare runtom i Alsace. Samtliga druvor skördas för hand. Av ungefär 100.000 lådor vin som Hugel producerar exporteras nästan 90% till över 100 olika länder. IMG_4335.JPGDagens line up.

Druvorna som Hugel använder sig av är endast de så kallade nobla druvorna i Alsace:  Riesling, Pinot Gris, Muscat, Pinot Blanc, Gewurztraminer samt Pinot Noir.

Vi testar oss igenom 6 olika viner där Jean-Frédérics passion för vinet lyser igenom. "Alsaceviner passar generellt dagens matlagning fantastiskt bra. Idag lagar man inte mat med kryddor på samma sätt som förr, man använder sig av färska örter vilket ger helt andra smaker. Våra viner är också nästintill oslagbara till de olika fusionsköken, exempelvis de asiatiska smakerna som används i våra västerländska kök."

Gentil "Hugel" 2015 Ett vin som enligt Jean-Frédéric ska vara fun and fruit. En blandning av Riesling, Gewurztraminer, Muscat och Pinot Gris. Det är deras billigaste vin vilket gör att det för många är det första vinet man provar från producenten. Med andra ord är Gentil det viktigaste vinet som produceras. Vinet finns i ordinarie sortiment på Systembolaget med nr 2108.

Riesling Classic 2014 Detta är vad vi skulle kunna kalla för en skolboksriesling. Vill du lära dig hur Riesling smakar så är det bara att köpa på dig ett par flaskor och testa vid flertalet tillfällen. Tillslut sitter det, jag lovar. "Tyskarna säger att vår Riesling är aromatisk. Men det är för att tyskarna inte har några aromatiska druvor, vi har Gewurztraminer." säger Jean-Frédéric och skrattar. Vad man äter till? Hälsosam mat. Det här är en hälso-Riesling enligt min date. Och jag kan inte annat än hålla med honom. Mineral och syra i en härlig balans med fräscha citrustoner.

Riesling Estate 2012 I det här vinet används bara druvor från de egna vingårdarna. Det är druvorna som helt enkelt är för bra för att blanda med andra. Vinet får ligga 7-8 veckor på sin jästfällning och faten toppas upp varje vecka. Det vattnas i munnen av syran i vinet men den känns ändå åt det lite fetare hållet. Om vinet ovan passar för alla hälsosamma stunder så går det här vinet ihop med alla andra måltider, de där onyttigt feta. Årgång 2012 är den som finns på marknaden nu. "Folk har inte möjlighet att lagra viner på samma sätt som förr då många hade egen jordkällare. Vi måste hjälpa dem lite på traven att få chans att dricka viner med påbörjad mognad."

Riesling Grossi Laüe 2011 Kungen i sortimentet. 2011 var en varm årgång men druvorna var alldeles perfekta bär vid skörd. Här används bara druvor från familjens allra bästa vingårdar. Vinet upplevs redan nu som varmt och generöst. Etiketten är en kopia av 1953's etikett. Jag skulle gärna släcka törsten till lite Coq au vin med Grossi Laüe i glaset.

Gewurtztraminer Classic 2013 Gewurzt kan vara lite av en gammalmodig druvsort som ofta missuppfattas som alldeles för floran, aromatisk och nästan lite åt det söta hållet. Väldigt aromatisk kan jag hålla med om. Att stoppa ner näsan i det här glaset blev lite som en käftsmäll. En lätt smäll av jasminblommor. Men det här till asiatisk mat? WOW!

Gewurztraminer Vendange Tardive 2008 Det här är sent skördade druvor där 30-40% har utsatts för ädelrötan botrytis. Det är 107 gram socker/liter. Men sötman balanseras fint ihop med en hög syra. Det doftar rosvatten infuserat med svart tryffel. Jag måste erkänna att jag har svårt att hitta fel i viner med restsötma. Man älskar ju sötsaker helt enkelt. Ibland kan det dock kännas svårt att dricka en hel flaska av sötare viner. Ett mindre glas räcker utmärkt, sedan går det trögt. Det här känns som ett vin man kan dricka under en konversation tillsammans med en vän och flaskan tar slut utan problem.  Gott, riktigt gott.

Vad som inspirerade mig mest med dagens provning var hur öppen Jean-Frédéric är för att testa andra viner. Viner från hela världen. Han berättar om en provning nyligen familjen hade där alla fick ta med varsin flaska. Han själv tog med en Riesling från Kina. Alla viner provas blint. Kinesen dömdes ut vid provning, men när det avslöjades var det kom ifrån hade gänget ändå ett nyfiket sinne. Alsace i deras hjärtan, men det finns så mycket annat som världen har att erbjuda. På min fråga om vilket av Hugels viner som är hans favorit för tillfället? "Om jag måste betala för det? Riesling Classic är otroligt prisvärt. Jag hade gärna sett att det var dyrare för det är så bra. Annars beror det såklart på vad det är för tillfälle eller vad jag ska äta."

Hej då trygghetszon! Hej ost- och vinprovning!

Att få kliva ur sin trygghetszon på restauranggolvet och istället hålla provningar för folk är bland de nyttigaste som finns. Man friskar upp minnet och lär sig en massa på vägen. En god vän fyllde 30 ganska nyligen och önskade att jag höll en ost- och vinprovning på hennes 30-års fest för 15 tjejer. Den utmaningen kunde jag absolut inte tacka nej till. Att få stå inför personer som vill lära sig mer är otroligt inspirerande, och att få visa upp vad dryckesvärlden har att erbjuda utanför BIB-landet för att vägleda i rätt riktning känns som ett viktigt uppdrag jag mer än gärna tar på mig. Ost

När det är ett tillfälle som denna, ett inslag på festen, gäller det att hålla det enkelt men roligt och experimentellt. Därav blev upplägget att välja fem olika sorters ostar och drycker som matchade var och en av ostarna. Därefter fick tjejerna själva testa sig fram till hur jag hade tänkt när jag valde ut drycken. Testa olika kombinationer och se vad de själva tyckte om. av någon konstig anledning höll de flesta med mina kombinationsval...

Kittost: Langres, gjord på komjölk från Champagne Frankrike. Lagring 2-5 veckor. Getost: Ferme de jouvence Chèvredou. Gjord på pastöriserad getmjölk. Lagring 15 dagar. Kommer från Ile-de-France. Grönmögelost: L’Arbas Roquefort. Tillverkas utav fårmjölk. Lagras 3-6 månader. Från Aveyron i Frankrike. Färskost: Brillat Savarin, gjord på komjölk.Lagras 2-4 veckor. Ile-de-France. Hårdost: Gruyere, komjölksost. Lagras 12-18 månader och kommer från Bulle i Schweiz.

Provning

Dryckesmässigt var det viktigt att dryckerna fanns på Systembolaget för en rimlig prislapp för att de själva skulle kunna dricka de vid senare tillfälle. Därav vinvalen.

Champagne: Pierre Peters Cuvèe de Reserve (nr 7350) 319kr Rött: Jadot Couvent des Jacobins (nr 5283) 129 kr Vitt: Domaine de la Villaudere Sancerre (nr 5338) 139 kr Sött: Château Lamarque årgång 2000 (nr 4221) 145 kr

Vilken dryck jag valde till vilken ost? Testa själv och försök lista ut!

Att få hälsa på hemma hos folk och hålla i provningar är superkul. Att göra något tillsammans med kock-Lina är ännu roligare, som detta tillfälle.

 

 

 

 

Haut-Brion vs Léoville Las Cases

Det är en måndagseftermiddag i december och Sommeliergillet bjuder in till en vad man skulle kunna kalla giganternas provning på restaurang Djuret i Gamla Stan. Det är Bordeaux på temat och Château Haut-Brion ställs emot Grand Vin de Léoville du Marquis de Las Cases.

Château Haut-Brion tillhör en av de äldsta vinegendomarna i Bordeaux och har anor tillbaka till 1533. Jean de Pontac hette mannen som drev egendomen på den tiden. Idag är Prins Robert af Luxemburg som är namnet att känna till och ansiktet utåt. Slottet ligger i kommunen Pessac lite sydväst om Bordeauxs stadskärna. Alltså i Graves. De innehar 51 ha mark som är fördelat på 48 ha röda druvor och 3 ha vita druvor. Röda druvor som växer är Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Petit Verdot. De vita är Semillon samt Sauvignon Blanc. Haut-Brion klassificerades 1855 till Grand Cru som enda slott utanför Médoc.

And there drank a sort of French wine called Ho Bryan (sic), that hath a good and most particular taste that I never met with... - Samuel Pepys 10 april 1663.

Grand Vin de Léoville du Marquis de Las Cases heter ett annat stort vin. Familjen bakom vinet heter idag Delon och under Domaines Delon finns även egendomarna Potensac samt Nénin i Bordeaux. Léoville-Las Cases var tidigare del utav en större egendom men under franska revolutionen delades den upp i två och den andra halvan är idag Château Léoville-Barton. 1840 splittades egendomen ytterliggare en gång och tredje delen är Château Léoville-Poyferré. Léoville-Las Cases är beläget i Saint-Julien på västra stranden i Médoc och klassades 1855 som Deuxièmes Cru.

Årgångarna som testats är inga mindre än 1982, 1986 samt 1990. Med andra ord, stora och fantastiska år. Provningsledare Totte Steneby hade luftat samtliga viner 1,5 timme innan provningen för en rättvis bedömning. Vi fick testa de 6 vinerna halvblint. Vinerna testades i par, alltså årgångarna tillsammans men vi visste inte vilket vin det var i glaset, endast årtal.

1. 1982 Las Cases - min favorit utav samtliga. Elegant, silkiga mjuka tanniner, mintig med en härlig fräshör som definitivt kändes yngre än -82. Lite sötfruktig, fin koncentration och kommer att hålla länge till! Väldigt pigg och härlig. 2. 1982 Haut-Brion - Det mest utvecklade  med tegelröd färg, stalliga doft med mulliga skogstoner. Efter en stund i glaset kommer dofter utav rostat och kola smygande. Sandiga mjuka tanniner. 3. 1986 Haut-Brion - Sötfruktig som jordubbssylt men också toner utav grönpeppar. Torra tanniner och ordentligt knuten. Behöver luftas ordentligt för att visa sitt rätta jag. Utav dessa giganter, den som visade sig svagast. Men som en provdeltagare sa "den är svagast utav dessa men hade vi bara detta vin skulle vi hylla de till skyarna!" 4. 1986 Las Cases - Lite sötsliskig men jädra god! 5. 1990 Las Cases - Väldigt fruktdriven, feminin och riktigt snygg i stilen. Kan sparas i evigheter. 6. 1990 Haut-Brion - Provdeltagarnas testvinnare efter omröstning. Tvåa om du frågar mig. Dock supergott såklart. Väldigt elegant, rödfruktig, lite stalliga toner, mycket koncentrerad i smaken. Riktigt gott att dricka nu.

Som lite fakta så använder sig Haut-Brion utav 45,4% Merlot, 43,9% Cabernet Sauvignon, 9,7% Cabernet Franc och 1% Petit Verdot. Las Cases har istället 74% Cabernet Sauvignon, 12% Merlot och 14% Cabernet Franc så det skiljer sig en hel del i blend.

Samtliga utav vinerna från Las Cases var mer mörka både i färgen och frukten, mer fruktdrivna än Haut-Brion. Personligen föll jag denna gång mer för Las Cases. Kul att få prova dessa blint på detta sett och få en annan syn på vinerna.

Vad är väl en måndagseftermiddag på Lilla Nygatan om inte... Inte... Alldeles underbar!