I helgen var jag och kock-Lina och åt på Omakase Köttsköjd. Innan middagen så busade jag till det lite och utsatte henne för lite blindprovning. Resultatet med en video från Wine & Culture ser du här: https://youtu.be/l8d7W0DRBkg
Gitarren står pappa Michael Nannini för. Trevligt när man kan sammarbeta, father & daughter.
När jag ändå berättar om pappa Micke så måste jag passa på att dela med mig utav hans 15 seconds of fame i vinvärlden. Det finns en fantastiskt kvinna som heter Susanne Berglund Krantz. Hon är en utav utbildarna på Restaurangakademien, vann Årets Lily Bollinger 2003 och är även hjärnan bakom Punkvin. Det finns så mycket mer än så att säga om henne, men jag sparar det till en annan gång. Här hänger pappa Micke en kväll hemma hos Punkvin och dricker viner från Friuli i Italien:
[embed]https://youtu.be/W1wHaBnXbh8[/embed]
Har du helt missat vem pappa Micke är? Läs vidare i gårdagens inlägg här.
Den 6 december 1961 var dagen då min far kom till världen. Alltså är det hans födelsedag idag och det tänkte jag fira med lite musikhistoria. Det är ju sedan gammalt att musik och vin går hand i hand. Musik kan få ett vin att smaka helt annorlunda. De jazziga tonerna klingar extra bra ihop med whisky och cigarr kanske någon tycker. En annan känner att det klingar bättre med ljuvliga bubblor tillsammans med saxofonen. Vad man än föredrar så finns det inget rätt och fel. Det är helt upp till den enskilda individens smak och tycke. Det är de som är så härligt, både med vin och musik. 1988 var en ljuvlig årgång i Champagne och Bordeaux. Det var även året som jag fick sätta mina fossingar på planeten Tellus för första gången. Och ingen kan väl ha glömt när Tommy Körberg vann Melodifestivalen med hans mäktiga sång Stad i ljus? Vad för dryck kopplar du ihop med schlager? Personligen kommer jag att tänka på Prosecco. Kanske för att det funnits ett bubbel från Italien just med namnet Schlager Prosecco de två senaste åren. Klart det ska vara bubblor till schlagerns glitter och glamour.
Och ingen kan väl ha glömt när Tommy Körberg vann Melodifestivalen med hans mäktiga Sång stad i ljus?
Kommer du ihåg några andra bidrag i Melodifestivalen 1988? Inte? Låt mig då friska upp ditt minne en aning. Detta år var 28:e upplagan utav schlagern i Sverige och tävlingen arrangerades i Malmö. Deltagande artister var Lena Philipsson med sin hitlåt Om igen, Lotta Engberg med Triple & Touch, Siw Malmkvist och Uffe Persson för att nämna några. Men har jag inte glömt någon?
Så klart. Jag har ju glömt min far. Pappa Michael Nannini deltog även han detta år i en duett tillsammans med musikläraren Karin Ljung när jag bara var några veckor gammal. Högst upp ser du en bild på pappsen tillsammans med hans 80-talsband Gamla Stan.
Tror du mig inte? Bevisen går aldrig att sudda ut. Ledsen pappa. Jag bjuder på denna... (Grattis på födelsedagen!)
[embed]https://youtu.be/Q4zpOXcV1Eg[/embed]
Eftersom att min far tror att han är italienare måste jag passa på att tipsa om ett härligt sicilianskt vin som finns i små partier just nu. Arianna Occhipinti SP68 Rosso 2014 nr 94819 för 169kr är elegant och supergott gjort utav en ganska så ung vinmakartjej. Gjort på druvorna Frappato och Nero d'Avola. Du kan läsa mer om Arianna här.
På vårt bröllop i somras blev min man väldigt överraskad då jag hade bett pappa Micke att sjunga sin schlagerdänga som brudvals åt oss. Så nu finns det en film i nyare format. Men den håller jag nog på ett litet tag till...
Jag vet, det är helt otroligt. 27 år gammal fick jag i helgen uppleva mitt livs första kräftskiva. Åtminstone som deltagare. Jag har jobbat kräftskivor tidigare men att sitta ner och bli alldeles kladdig utav kräftspad var något nytt. Som sommarbarn i Västerbotten har jag fått utstå surströmmingsskivor även om jag stängde in mig i köket med köttbullar och en klädnypa på näsan. Men jag har alltid lyckats missa kräftskivorna. Kan tilläggas att jag inte åt fisk och skaldjur förrän jag passerat 20. Jag var helt enkelt rädd för dessa varelser som liten. Jag passerade fiskdisken i matbutiken och tyckte att djuren låg där och tittade på mig som att de ville äta upp mig. När jag träffade min man för tio år sedan var det dags att växa upp. Nu tillhör skaldjur något av mina absoluta favoriter. Men inte förrän sista helgen i augusti 2015 fick jag alltså delta på något så festligt och svenskt som en kräftskiva.
En väns familj har ett vandrarhem nere i Karlsborg vid Vättern. Så ett gäng glada dryckesintresserade körde kosan sydväst för ett dygn utav skaldjursbonanza. Vi inledde precis som jag förespråkar med brutala mängder Kalixlöjrom, potatischips, rödlök och smetana. Chips och dipp helt enkelt. Till det? Champagne såklart. Hur flaskorna öppnas bäst? Duell i sabrering. Givetvis.
Jag blev av någon konstig anledning pyntansvarig (en annan var väderansvarig, en lättare uppgift...) och utsmyckade hej vilt med kräftkonfetti. Som sig bör. Krossis i mängder gjorde att en sommeliers favoritdrink Negroni kunde serveras till alla törstiga. I övrigt då? Öl, öl, öl och återigen öl.
Men titta vad jag råkade köpa med mig, Lily-finalisten Sofias dryckestips från förra veckan! En flaska Electrico En Rama. Kan vara något utav det mest prisvärda som finns på Systembolaget. Gott! Den lokala herren Kjell hade fångat kräftorna i Vättern just till vår fest, kokat dom, levererat dom och som den hjälte han är svängde han in på uppfarten med en bukett krondill. Där snackar vi service!
Riesling till kräftorna är en fantastisk kombination. Här en variant från Keller som funkade lika bra i plastglas som i en vinkupa. Sugröret rekommenderas dock inte. Vad som däremot rekommenderas är att ha en utländsk gäst med vid bordet. Det innebär att samtliga snapsvisor måste först sjungas på svenska och därefter självfallet översättas till engelska. Snapsvisor klingar inte alls lika fint på engelska. Men det ger desto mer skratt och fler tillfällen att skåla. Ett tips är att lära den utländska gästen att man bara dricker botten upp efter Helan går... Just för att kvällen troligtvis blir mycket kortare annars!
Värdparet bjöd på Västerbottenpaj av hög klass samt en kantarellsoppa till förrätt som jag gärna hade ätit mycket mer utav. Kantareller är ju för smarrigt! Och, ingen fest utan mitt partytrick. Mitt ess i rockärmen: klippet på min pappa från Melodifestivalen 1988. Ni vet, det år då stad i ljus vann med en viss herr Körberg. De där klippet åker alltid fram så fort det är fest. Efter middagen behövde kräftrester sköljas bort så bad och bastu stod på schemat. Vandrarhemmet ligger otroligt vackert vid en liten insjö. Han den där hjälten Kjell, han värmde såklart även upp bastun åt oss. Jag gillar Kjell skarpt.
Nästan två månader har gått. Två månader utav ett lyckorus som inte riktigt kan lägga sig. Våren har varit full utav jobb blandat med förberedelser inför livets största dag. Den där dagen som jag var helt beredd på att inte vara med om. Inbillat mig att ”det är inte så viktigt” och ”att gifta sig är ganska fånigt”. Men efter att ha pratat om det en tid och sedan väl bestämde oss över ett SMS i februari så var planeringen igång. Boka kyrka var lättare sagt än gjort. Inte för att vi var ute lite sent, utan för att vi fått för oss att gifta oss en söndag. Kyrkan blev lite ställd och kunde inte ge svar på mer än en månad. Jag var i kontakt med Asknäs Gård där vi ville ha festen som passade perfekt för ett söndagsbröllop. Vi började planera och inväntade bara ett Ja från kyrkan. När godkännande till slut kom var det bara att sätta fart. Min stress slog till för en sekund när jag började titta på klänningar. I mitten av mars började jag kika en dag och fick i butiken höra att ”Du måste vara beredd på att hitta Din klänning nu på en gång då det inte är långt kvar till din stora dag den 5 juli.” Jag tittade i två butiker ena dagen och den andra dagen hade jag bokat tid hos White Birds på Norrmälarstrand. Jag hade en bild i huvudet av vad jag ville ha. Något enkelt, spetsigt, romantiskt. Inte för stor och för mycket prinsessbakelse. Men så fel jag hade. Det räckte nämligen med en snabb blick på klänningen när jag väl hittat den. Den vackra broderade ryggen gick inte att ignorera. Och det verkade som att gästerna var nästan lika chockade som jag själv över valet. Men det är bara en dag man får känna sig som en drottning.
Det är inte förrän när jag skulle arrangera mitt egna bröllop som jag insåg hur mycket kontakter man sitter inne på. Jag är definitivt inte en person som utnyttjar sådant och skämdes till en början att ens börja dra lite i snörena. Men är det en gång i livet man kan få försöka så är det just till sitt bröllop. Och så lätt det blev när jag förstod att alla jag pratade med ville vara med och skapa denna fantastiska dag på det sätt de kunde hjälpa till. Jag är så glad och tacksam för hur vi tillsammans gjorde den bästa dagen i mitt och min mans liv. Så med detta inlägg vill jag mest rikta ett stort TACK till alla inblandade!
Det blev ett härligt söndagsbröllop med vigsel i Ekerö kyrka och fest i trädgården hos Asknäs med champagne på bryggan och dans in på småtimmarna. Långväga gäster och sabrering utav bubbel med yxa. Vi valde plockmat och fri bordsplacering för en avslappnad känsla. Fotografen, som också är en barndomsvän till mig, sa en så bra sak för en tid sedan: ”Danni, jag var så orolig när jag tog det här jobbet att du skulle bli en riktig bridezilla. Men du var så otroligt lugn och harmonisk hela tiden!” Det må vara en liten sak. Men för mig väldigt fint sagt och precis så jag vill minnas. Lugn och harmonisk. Det absolut bästa jag har gjort inför denna dag är att anlita proffsen, de som jag vet är bland de bästa i sin kategori, och låta de göra sin grej. Att ge dem ett hum om vad vi vill ha, men att låta de få arbeta i lugn och ro. Det är då de blir som allra bäst. När proffsen får i princip fria tyglar. Och det är då man själv kan vara just lugn och harmonisk. Jag som själv är en fixare och jobbar med service ville för en gångs skull få luta mig tillbaka och bara njuta utav dagen till fullo.
Och tack vare er var det precis det jag kunde göra. Njuta utav livets första dag. Jag är er för evigt tacksam:
Plats: Ekerö kyrka & Asknäs Gård Fotograf: Victoria Stillwell Klänning: White Birds Hår: Ulrica Nilsson(salong Natasha) Makeup: Theresa Mansson Egenäs Blommor: Christoffers Blommor Musik: Michael Nannini (min pappa och Sveriges bästa trubadur) Tårta: Tea Malmegård Dryck: Lively Wines, Savino, Philipson Söderberg & Spendrups Flamingon: Rent Event Tryck: Adigi & Barbara Bunke
Och ett ännu större tack till våra toastmasters Alexander Mannerfors och Mattias Qvarnström som inte lät oss bestämma något alls under dagen utan styrde upp allt på plats med bravur! Samt såklart alla kramar i världen till vår bestman Oscar och tärnan Eira. Tack för att ni tog hand om oss så väl och såg till att vi skötte oss! TACK!!
Ps. Jag kan nu stolt även lägga till bröllopsfixare på mitt CV. På 4 månader lyckades jag dra ihop livets fest. Så behöver du en konsult? I’m all yours! 
Och ja, det är klart det ska vara magnumflaskor med bubblande…
