Fatprover hos Varonier

I vintras introducerades jag för Andy Varonier, vinmakare från Valais i Schweiz. Vi gjorde ett event på Rival tillsammans och därefter gjorde jag en liten kort intervju med den svensktalande schweizaren som finns att läsa här.  Andy är en härlig person som jag klickade med direkt så när jag och Tompa var på semester i Schweiz fanns det ingen tvekan om att jag ville hälsa på hos Andy. Sagt och gjort. Vi styrde bilen mot lilla byn Varen. Eller, jag styrde och Tompa satt bredvid och roade sig...  Jag slutar aldrig häpnas av den magiska vyn när man färdas genom Alperna.  Om det finns vin i lilla landet Toblerone? Som det finns vinrankor!  Välkommen till Varen......och Varoniers vineri.  Andy bjöd mig på en liten överraskning när vi kom fram. Han skulle testa sig igenom fatprover och se vilka viner som började bli redo för buteljering. Han önskade mina åsikter om vinerna vilket var en stor ära.  Det var första gången jag bekantade mig med druvan Gwäss som odlas kommersiellt i Valais på den lilla ytan av ungefär 1,5 hektar. Druvan gjorde att jag nu kände mig tvungen att plocka fram mitt druvlexikon Wine Grapes av Jancis Robinson. I boken hittar man Gwäss som Gouais Blanc och på andra platser har den namn som Président och Foirard bland annat. Kärt barn har många namn, åtminstone när det kommer till vindruvor. En av de svårare sakerna med att vara sommelier. Att samma druvsort kan ha så många olika namn... Gouais är iallafall en väldigt gammal druvsort och som grön druvsort kunde man hitta den redan 1540 i Valais. Men troligtvis fanns den mycket tidigare i Frankrike. När man har tittat på druvans DNA har det visat sig att den är förälder till åtminstone 81 olika druvsorter, vilket har gett den namnet Casanova of the grapes enligt mitt druvlexikon.  Druvorna som växer i Valais kan lätt få en lite högre sockerhalt. Detta fick vi känna på när vi testade oss igenom fatproverna. Andys Chardonnay hade rejält med socker vilket hade fått honom att testa en blandning av 80% Chardonnay och 20% Gwäss. Vinet blev genast välbalanserat och bar upp sig på ett helt annat sätt med högre syra och mindre sötma. Gott på riktigt!  Pinot, Cabernet Sauvignon, Gwäss, Chardonnay och Chard + Gwäss var fatproverna vi fick testa oss igenom. Vi kom gemensamt fram till att Pinot var redo för buteljering, att Chard+Gwäss var en hit men den rena Chardonnayn var för söt och att Cab S behövde lite mer tid för att växa till sig och falla på plats. Ett nytt projekt är Andys varumärke Varenheit som fick en stor PR-kampanj under våren. Nu konsumeras rosén flitigt i alla barer nere i dalen och runtom i tysktalande delen av Schweiz. Krispigt, fruktigt med smaker av röd grape, skogshallon och lingon. Hög klunkabilitet och perfekt sommarvin. Andy sa att man får dricka det med is och göra vinet till en paraplydrink om man vill. En vinmakare med sinne för humor.  Humorn är genomgående hos Andy. (Jag älskar Andy, han är fantastisk.) Ett vin som produceras är finvinet Avarone. Gjort på druvan Diolinoir, en schweizisk korsning av druvorna Robin Noir och Pinot Noir som gjordes 1970 av André Jaquinet i Lausanne. Även den informationen kan hittas i mitt druvlexikon. Vinet tillverkas på samma sätt som Amarone med skillnaden att här används bara en druvsort. I Italien används ett flertal olika druvor: Corvina, Rondinella och Molinara. Med andra ord, druvorna torkas före pressning och jäsning vilket ger en helt annan koncentration till vinet. Jag måste erkänna, Avarone är bra mycket bättre än de flesta Amarone jag har testat. Tompa som gärna ställer frågor undrade om någon blivit upprörd för att Andy har döpt vinet till Amarone? -Ingen har vågat säga något. Men så har jag inte heller gjort någon stor grej över att de uppkallat Amarone efter mitt vin... Och så sprit från druvresterna såklart. Wow vilken arom! Men den fick vi inte smaka på då alkoholhalten för tillfället låg på 70%...

Fick med mig en flaska Merlot 2014 som nu ligger i vinkylen och väntar på bättre tider. Jag hoppas att få hälsa på Andy många gånger framöver, och kanske till och med få hjälpa till i vineriet för att få lära mig en dag.

Eftersom Schweiz är mitt paradis på jorden har jag skrivit en hel del om lilla landet Toblerone. Bland annat detta: "Välj rätt dryck på afterskin" "Beroendeframkallande drycker från landet Toblerone" "I min vinkyl..."

Hejdå Sverige och hej Schweiz

Jag sitter på Visby flygplats. Inväntar flyget som går till Arlanda. På Arlanda ska jag möta upp Tompa och vi ska hoppa på nästa flyg ner till mitt paradis Schweiz där flygningen går till Genevé. Två veckors semester börjar nu! Så efterlängtat, så viktigt, så välförtjänt. Vi bor strax utanför Genevé hos min fantastiska släkt. Vi ska upp till mitt andra hem Verbier för att stilla min abstinens efter bergen lite samt hälsa på vänner. Jag ska dricka så mycket Jus de Pomme från Ramseier så det sprutar ur öronen. Och köpa med mig mer Ovomaltine hem.    Och jag ska få träffa denna pärla. Tina, tillsammans är vi oslagbara. Helt fantastiskt att man kan vara ifrån varandra så länge och när man ses är allt precis som vanligt. Jag ska också ta Tompa till Zermatt så han får se den fantastiskt vackra byn. Och så vill jag besöka Lugano där jag aldrig har varit men hört att det är magiskt. En tripp över till Jura hoppas jag också att vi hinner med.

Jag känner mig ganska så hemma i Schweiz, åtminstone mellan Genevé och Verbier. Men har du tips på något vi inte får missa under semestern? En krog vi bör besöka? En vinbutik? En vandringsled? En bergstopp? Ett vattenfall? En bonde? Ja... Alla tips mottages glatt!

Förresten, om du söker på "Schweiz" här i bloggen lär du hitta en hel del inlägg.

Älskling, vi ses på Pontus in the Air, Arlanda. Jag vill dricka lunch, Krug blir bra!

Ps. Missa inte att följa bloggen!

En schweizare talar

För några veckor sedan hade jag den stora äran att dela scenen tillsammans med den svensktalande schweiziska vinmakaren från Valais, Andy Varonier. Svensktalande därför att hans fru är från Sverige. Tillsammans skulle vi få en publik att förälska sig i Schweiz i samband med att My Switzerland gjorde ett event på Rival. Gemensamt pratade vi om Schweiz som vinland. Andy tyckte att det var oerhört roligt att någon som jag brann så mycket för vinerna från det lilla landet Toblerone. Jag var ju därför tvungen att grilla honom med några kluriga frågor.

Vad är utmaningarna för en vinmakare i Schweiz? Den största utmaningen är på samma sätt vår fördel. Det är den stora mångfald av druvsorter. Det finns över 70 sorter bara i vår lilla dal, därav många lokala sorter. I vår vingård vinifieras 18 utav dem, vilket innebär att arbetet under skörden naturligtvis blir tyngre. Men även om det är en stor oenologisk utmaning så känner vi oss privilegierade över att kunna arbeta med så hög diversifiering av druvor.

De flesta av schweiziska viner konsumeras av en schweiziska befolkningen, finns det tillräckligt för export? Endast 1-2% av vår totala produktion exporteras. Men med tanke på alla internationella gäster/turister som dricker lokala viner skulle vi kunna säga att det är en typ av export inom landet.

Hur står sig schweiziska viner mot andra "gamla världen" vinländer? Även om schweiziska viner inte är välkända bland konsumenter utanför Schweiz så graderar experter dem till att tillhöra bland de bästa vinerna i världen. Definitivt ett hett tips.

Har du en favoritdruva att arbeta med? Ja, det är den lokala druvan som kallas "Petite Arvine" - även känd som "den salta prinsessan". Prinsessa för sin fantastiskt fruktiga uttryck med aromer av rosa grapefrukt, lime och apelsin och salt för den salta eftersmaken. Även om den är lite av en diva att arbeta med så är resultatet alltid värt varje droppe svett som krävs för att göra det.

Vad är det bästa sättet att lära sig om vin enligt dig? Ämnet vin är inte komplicerat men komplext. Låt oss också tackla det på enklaste möjliga sätt. Och det är att dricka vin och låta vinet berätta för dig om det är gjort för dig eller inte. Förutom att få information om bakgrunden av vinet så kan du genom att göra så med tiden bygga upp en stor databas utav vinkunskap och samtidigt kommer du alltid ha roligt på vägen. Sakta blir ämnet mindre komplicerat men förblir komplext.

Vilket är ditt bästa gastronomiska minne? Mat och vin kombination? Jag var inbjuden att göra ett gästspel på en krog där de serverade ett av mina viner gjort i samma stil som Amarone. De serverade vinet tillsammans med en Moelleux au chocolat. Detta var inte bara en bra kombination utan för mig även en total symbios.

Mer om Schweiz? Läs om ett spännande samarbete eller mina favoriter från Schweiz.

Bubbelbrunch

Bubbelbrunch är något som håller på att bli en tradition hemma hos mig. För ett år sedan hade vi en omtalad brunch då jag och sommelieren Janni var busigt stökiga och satte ihop en rolig blindprovning till tjejerna. I år blev det inte riktigt lika busigt men temat en regnig novembersöndag blev sparkling wines of the world och alla fick ta med sig varsin flaska bubbel från annat område än Champagne. Frankrike blev ändå överrepresenterat med både Jura och Loire. Men vi vet ju alla vid det här laget att jag gillar Schweiz. Och såklart måste jag få bevisa för mina vänner att schweizarna kan. Dagens favorit och överraskning för oss alla blev alltså min årgång 2010 Blanc de Blanc från Valais i Schweiz. Knastertorrt med en härlig mousse, en lätt brödig ton och lite äpplig. Väldigt friskt och härligt vin.

Go Switzerland!

The Mountains are calling

Oktober. Det är den tiden på året igen. Då det börjar krypa i hela kroppen och jag inte kan sluta längta till bergen. Mina berg. Jag är en äkta vintertjej född i februari och älskar snö. Jag menar, jag ÄLSKAR snö. Första gången jag stod på skidor var jag knappt 4 år och fick på mig ett par längdskidor för att ta mig ner för Buberget i Vindeln i närheten utav familjens lantställe. Därefter blev det ett par vintrar i Sälen med skidskola. Jag minns än idag min skidlärare Olof som jag hade två vintrar. Olof var snäll han. När jag inte åkte med Olof så ville jag åka med min styvpappas vän Peter. Eller min styvfar. Jag ville av någon konstig anledning absolut inte åka med mamma. Speciellt inte i liften. Då var det bara Peter som gällde.

När jag växte ifrån Sälen blev det Åre. Och som 13-åring blev det mitt första besök till Verbier. Åtminstone som jag minns. Jag var tydligen i Verbier redan som bebis. Under skoltiden hann vi med en sportlovstripp till Zermatt och ett annat år åkte jag och styvfar på en road trip genom Schweiz och besökte en väldans massa orters, bland annat St Moritz, Davos, Klosters, Ischgl och Lenzerhiede, under 10 dagar. Jag har med andra ord sett Schweiz. Vid det här laget har du nog förstått att det finns en by som har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. På 1500 meters höjd ligger Verbier. Ungefär 2 timmars bilfärd från Genevé. För mig blev det 3 säsonger med jobb och fantastisk skidåkning.

Något som jag inte riktigt tänkte på under min säsongstid var att Valais, regionen som Verbier ligger i, är en plats fylld utav vinodlingar. Här växer det vin längs med branta sluttningar och precis vid foten utav bergen. Schweiz är en väldigt outforskad vinregion för svenskar. Jag har testat mig igenom en del och det finns allt från afterski-bulk-varianter gjort på druvan Fendant (ett annat namn för Chasselas) som britterna vill dricka som Spritzers, svalkande rosé som kallas Dôle-Blanche och härlig Merlot. Viner gjorda på Gamay är stort i just Valais och dricks ofta till Fondue. Petite Arvine är en lokal druva från Valais som man gör fina krispiga vita viner på. Värt att testa om man får tag på. Mina senaste tre resor till Schweiz har jag införskaffat lite inhemska viner att testa. De ligger i vinkylen och väntar på rätt tillfälle.

Senaste skidresan var julveckan förra säsongen då jag och mannen besökte Alagna i Italien för första gången. Här är vi också mitt i ett vinmecka. Närheten till Piemonte men även Aostadalen som bjuder på härlig viner. Nu lite mer medveten kikade jag runt i de små butikerna där vin kunde shoppas. Vi var ju trots allt där för skidåkningen men nästa gång ska området utforskas vidare. Alagna har även en vinbar som afterski vilket passar alldeles utmärkt. Platsen med en utav Alpernas bästa offpist-områden har relativt få besökare och man kan lugnt strosa runt i byn och sippa på ett glas vin i någon utav barerna. Vi drack magiskt god Nebbiolo från Boca till pastan.

Juldagen startade som du kan se i videon. Nypistad manchester och inte en kotte i backen. Då är det lika fantastiskt att befinna sig i pisten som utanför.

[embed]https://youtu.be/jVVFMCdKtlE[/embed]

Redan under tidiga skolåren brann jag för skrivandet. Om jag blev snopen när jag tittade igenom lite gamla skolarbeten i datorn? Ja, skidåkning är ju min grej sedan barnsben så varför inte skriva om Alperna i ett skolarbete. Såhär skrev jag som 16-åring första året i gymnasiet innan jag hade gjort säsonger i mitt paradis Verbier:

Skidåkning i klassiska Zermatt

Underbar skidåkning i orörd lössnö, god mat och rolig afterski. Nämn den skidåkare som inte längtar efter oslagbara Alperna såhär års. Den klassiska skidorten Zermatt är en av Alpernas pärlor som jag varje år vill återvända till. Orten har varit ett välkänt turistmål för rekreation och skidåkning sedan början av förra seklet och de första liftarna byggdes redan 1898.

Något som tillhör byns charm är att den är fri från motorfordon, vilket gör att hästskjuts och elbilar är det sättet vi tar oss runt på i byn. En snabb tågresa från en närliggande by är det enda sättet man kan åka upp till Zermatt. Jag och Thomas som fick följa med på resan blir snabbt förälskade i de trånga gränderna, de utsökt vackra husen och den härliga atmosfären som finns i byn. Som det inte vore nog omges Zermatt av 38 alptoppar över 4000 meter med världens mest fotograferade berg i centrum: Matterhorn, det 4478 meter höga ”King of Mountains”.

Skidåkningen är mycket varierad och storslagen, de mäktiga bergen i omgivningarna förvandlar upplevelsen lika mycket till en naturupplevelse som en adrenalinfylld actionsport. För de riktigt avancerade åkarna finns här många häftiga offpist-åk, bland annat glaciäråket Schwarztour som jag anser är ett av alpernas bästa. Det vackra Klein Matterhornmassivet bjuder på flera ruggigt bra nedfarter. Åkningen börjar på extremt hög höjd (3980 meter), vilket gör att vi nästan får lite svårt att andas när vi kliver av liften högst upp.

Som en härlig dagsutflykt för familjen är det väldigt lätt att åka på skidor över till den italienska byn Cervinia. Här finns många barnvänliga backar i solens härliga sken. Starka solglasögon är ett tips när solen speglar sig i den vita snön. Åker man över till Cervinia får man inte missa att smaka Italiens goda pastarätter till lunch i backen innan man åker över till schweiziska sidan igen. Lasagnen i Cervinia var den godaste jag smakat.

När man är i Zermatt är ett besök i Gletschergrotte ett hett tips. Det är världens högst belägna glaciärgrotta och här finns vackert gjorda isskulpturer och evigt frusna pelare.  

På eftermiddagen när vi tröttnat på skidåkningen går vi till The North Wall som drivs och ägs av skidåkare där elitskidåkarna spenderar sina kvällar när de är i byn. Här är det party som heter duga. Glada skidåkare med röda kinder dricker öl och skrattar tillsammans. Alla hoppar i takt på dansgolvet och även borden med pjäxorna på till musiken. Även fast man går hit för afterskin får man inte glömma att testa deras pizzor som är byns bästa.

Precis som i de flesta schweiziska alpbyar måste man ha ett laddat kreditkort i Zermatt, det mesta är dyrt. Liftkorten är det enda som håller ett någorlunda bra pris. För de som inte vill ägna hela dagarna på skidor finns ett spa och en simhall. Att åka hundpsann är även något både barn och vuxna brukar tycka är roligt. Byn har även en biograf och ett museum om de klättrare som bestigit berget Matterhorn. I Zermatt går det att åka skidor året runt men den bästa tiden är januari-mars.  

Ja, vem blir inte sugen på att åka till Zermatt efter den här texten? Högsta betyg fick jag såklart ;)

Oavsett var nästa resa bär av i jul så vet jag med säkerhet att jag kan kombinera mina två passioner i livet: skidåkning och vin. Mallen helt enkelt!

PS. Behöver du en sommelier under skidresan står jag gärna till tjänst.