Oktober. Det är den tiden på året igen. Då det börjar krypa i hela kroppen och jag inte kan sluta längta till bergen. Mina berg. Jag är en äkta vintertjej född i februari och älskar snö. Jag menar, jag ÄLSKAR snö.
Första gången jag stod på skidor var jag knappt 4 år och fick på mig ett par längdskidor för att ta mig ner för Buberget i Vindeln i närheten utav familjens lantställe. Därefter blev det ett par vintrar i Sälen med skidskola. Jag minns än idag min skidlärare Olof som jag hade två vintrar. Olof var snäll han. När jag inte åkte med Olof så ville jag åka med min styvpappas vän Peter. Eller min styvfar. Jag ville av någon konstig anledning absolut inte åka med mamma. Speciellt inte i liften. Då var det bara Peter som gällde.
När jag växte ifrån Sälen blev det Åre. Och som 13-åring blev det mitt första besök till Verbier. Åtminstone som jag minns. Jag var tydligen i Verbier redan som bebis. Under skoltiden hann vi med en sportlovstripp till Zermatt och ett annat år åkte jag och styvfar på en road trip genom Schweiz och besökte en väldans massa orters, bland annat St Moritz, Davos, Klosters, Ischgl och Lenzerhiede, under 10 dagar. Jag har med andra ord sett Schweiz. Vid det här laget har du nog förstått att det finns en by som har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. På 1500 meters höjd ligger Verbier. Ungefär 2 timmars bilfärd från Genevé. För mig blev det 3 säsonger med jobb och fantastisk skidåkning.
Något som jag inte riktigt tänkte på under min säsongstid var att Valais, regionen som Verbier ligger i, är en plats fylld utav vinodlingar. Här växer det vin längs med branta sluttningar och precis vid foten utav bergen. Schweiz är en väldigt outforskad vinregion för svenskar. Jag har testat mig igenom en del och det finns allt från afterski-bulk-varianter gjort på druvan Fendant (ett annat namn för Chasselas) som britterna vill dricka som Spritzers, svalkande rosé som kallas Dôle-Blanche och härlig Merlot. Viner gjorda på Gamay är stort i just Valais och dricks ofta till Fondue. Petite Arvine är en lokal druva från Valais som man gör fina krispiga vita viner på. Värt att testa om man får tag på. Mina senaste tre resor till Schweiz har jag införskaffat lite inhemska viner att testa. De ligger i vinkylen och väntar på rätt tillfälle.
Senaste skidresan var julveckan förra säsongen då jag och mannen besökte Alagna i Italien för första gången. Här är vi också mitt i ett vinmecka. Närheten till Piemonte men även Aostadalen som bjuder på härlig viner. Nu lite mer medveten kikade jag runt i de små butikerna där vin kunde shoppas. Vi var ju trots allt där för skidåkningen men nästa gång ska området utforskas vidare. Alagna har även en vinbar som afterski vilket passar alldeles utmärkt. Platsen med en utav Alpernas bästa offpist-områden har relativt få besökare och man kan lugnt strosa runt i byn och sippa på ett glas vin i någon utav barerna. Vi drack magiskt god Nebbiolo från Boca till pastan.
Juldagen startade som du kan se i videon. Nypistad manchester och inte en kotte i backen. Då är det lika fantastiskt att befinna sig i pisten som utanför.
[embed]https://youtu.be/jVVFMCdKtlE[/embed]
Redan under tidiga skolåren brann jag för skrivandet. Om jag blev snopen när jag tittade igenom lite gamla skolarbeten i datorn? Ja, skidåkning är ju min grej sedan barnsben så varför inte skriva om Alperna i ett skolarbete. Såhär skrev jag som 16-åring första året i gymnasiet innan jag hade gjort säsonger i mitt paradis Verbier:
Skidåkning i klassiska Zermatt
Underbar skidåkning i orörd lössnö, god mat och rolig afterski. Nämn den skidåkare som inte längtar efter oslagbara Alperna såhär års. Den klassiska skidorten Zermatt är en av Alpernas pärlor som jag varje år vill återvända till. Orten har varit ett välkänt turistmål för rekreation och skidåkning sedan början av förra seklet och de första liftarna byggdes redan 1898.
Något som tillhör byns charm är att den är fri från motorfordon, vilket gör att hästskjuts och elbilar är det sättet vi tar oss runt på i byn. En snabb tågresa från en närliggande by är det enda sättet man kan åka upp till Zermatt. Jag och Thomas som fick följa med på resan blir snabbt förälskade i de trånga gränderna, de utsökt vackra husen och den härliga atmosfären som finns i byn. Som det inte vore nog omges Zermatt av 38 alptoppar över 4000 meter med världens mest fotograferade berg i centrum: Matterhorn, det 4478 meter höga ”King of Mountains”.
Skidåkningen är mycket varierad och storslagen, de mäktiga bergen i omgivningarna förvandlar upplevelsen lika mycket till en naturupplevelse som en adrenalinfylld actionsport. För de riktigt avancerade åkarna finns här många häftiga offpist-åk, bland annat glaciäråket Schwarztour som jag anser är ett av alpernas bästa. Det vackra Klein Matterhornmassivet bjuder på flera ruggigt bra nedfarter. Åkningen börjar på extremt hög höjd (3980 meter), vilket gör att vi nästan får lite svårt att andas när vi kliver av liften högst upp.
Som en härlig dagsutflykt för familjen är det väldigt lätt att åka på skidor över till den italienska byn Cervinia. Här finns många barnvänliga backar i solens härliga sken. Starka solglasögon är ett tips när solen speglar sig i den vita snön. Åker man över till Cervinia får man inte missa att smaka Italiens goda pastarätter till lunch i backen innan man åker över till schweiziska sidan igen. Lasagnen i Cervinia var den godaste jag smakat.
När man är i Zermatt är ett besök i Gletschergrotte ett hett tips. Det är världens högst belägna glaciärgrotta och här finns vackert gjorda isskulpturer och evigt frusna pelare.
På eftermiddagen när vi tröttnat på skidåkningen går vi till The North Wall som drivs och ägs av skidåkare där elitskidåkarna spenderar sina kvällar när de är i byn. Här är det party som heter duga. Glada skidåkare med röda kinder dricker öl och skrattar tillsammans. Alla hoppar i takt på dansgolvet och även borden med pjäxorna på till musiken. Även fast man går hit för afterskin får man inte glömma att testa deras pizzor som är byns bästa.
Precis som i de flesta schweiziska alpbyar måste man ha ett laddat kreditkort i Zermatt, det mesta är dyrt. Liftkorten är det enda som håller ett någorlunda bra pris. För de som inte vill ägna hela dagarna på skidor finns ett spa och en simhall. Att åka hundpsann är även något både barn och vuxna brukar tycka är roligt. Byn har även en biograf och ett museum om de klättrare som bestigit berget Matterhorn. I Zermatt går det att åka skidor året runt men den bästa tiden är januari-mars.
Ja, vem blir inte sugen på att åka till Zermatt efter den här texten? Högsta betyg fick jag såklart ;)
Oavsett var nästa resa bär av i jul så vet jag med säkerhet att jag kan kombinera mina två passioner i livet: skidåkning och vin. Mallen helt enkelt!
PS. Behöver du en sommelier under skidresan står jag gärna till tjänst.