Så är det nytt år. Det är redan den 3:e januari 2017. Tiden bara springer förbi. Agrikultur har fortfarande stängt en vecka till, vi öppnar upp fit for fight och redo för våren nu på måndag. Jag har verkligen kommit in i semesterlunket på riktigt nu. Veckan i Dubai handlade mest om att vila och komma ikapp livet efter sommarens hårda jobb på öjn. Ligga på stranden och lapa sol var alldeles perfekt. Men, rastlös som jag är krävdes givetvis en hel del äventyr också för att jag och mannen skulle känna oss nöjda. Äventyrsbad är kul även när man närmar sig 30 kan jag intyga.
Nyårsafton var jag trött, på riktigt. Kände mig jetlaggad trots att jag bara gick tillbaka 3 timmar i tiden. Jag somnade med två hundar i famnen medan övriga gänget badade jacuzzi på granntomten. Helt okej för mig.
På nyårsdagen var det dags för min årliga utrensning i garderoben. Jag städade, sorterade kläder till insamling och kände hur själen blev lättare. Medan ni andra låg och kved i soffan och vräkte i er pizza gjorde jag iordning mitt egna företags bokföring och såg att jag åkte en väldans massa Uber hem från jobbet sena kvällar 2016. Hur skönt är det inte att ha klart all ekonomi redan 1/1? Sååååå underbart.
Så igår började det klia i fingrarna ordentligt. Begav mig till IKEA där jag inte satt en fot på flera år. (Nu ljög jag, var där för Agrikulturs räkning i november...) Shoppade förvaringslösningar till garderob och skafferi. Kom hem och rensade ännu mer och organiserade fint i skafferiet och samtliga garderober. 2017, mitt hem är så redo, kom an bara.
Och vad har jag druckit till allt detta fixande? Jo, te.
Jag har alltid varit en te-drickare men efter resan till Peking känns det nästan som att jag har fått någon slags te-mani. Jag dricker te typ hela tiden. Hittade en fin glastermos i Dubai som jag tyvärr inte köpte. Det ångrar jag nu.
Var på temuseeum i Peking där jag fick vara med om någon slags ceremoni och se hur de brygger sitt te. 
Länge har jag trott att te bryggs genom att låta teet ligga i en sil, hälla vatten över och låta stå och dra 2-5 minuter. Men icke. I Kina häller man vattnet över teet flera gånger genom att hälla emellan två små kannor. Tre till fyra gånger hälls vattnet över teet innan det är färdigt att drickas i pyttesmå koppar. 
Tesorterna jag fick smaka på museet var svart te smaksatt med litchi, jasminte, oolong, fruktte och pu'er.
I Kina dricker man te både för hälsoeffekterna men också som vi dricker kaffe och fikar: för att umgås, samtala och byta idéer med varandra. Vuxna människor går runt med te i princip hela dagarna och dricker sällan något kallt. Varmt eller ljummet te är det som gäller. Något som jag också stött på när jag har haft kinesiska gäster på krogen. De beställer in te till middagen vilket vi svenskar inte alls är vana vid. Alla teerna har olika slags hälsoeffekter. 
Eftersom barn föredrar när det smakar sött så har kineserna försökt komma på ett sätt att få barnen att dricka te istället för läsk genom att uppfinna fruktte. Den här varianten innehöll torkade fruktbitar som också kan ätas som de är. Hibiskus, passionsfrukt, mango och kiwi är några av frukterna i teet som ger en sötsyrlig smak. Barnsligt gott så jag var tvungen att köpa med mig ett paket hem. Sweet lover innehåller en massa vitamin C och E samt är tydligen bra för matsmältningen. 
Här är mitt nya favoritte. Pu'er-te eller slimming tea som kineserna kallar det. Pu'er kommer från området med samma namn i provinsen Yunnan. Det är ett efterfermenterat te och blir väldigt gott av att lagras. Teet anses bli bättre ju längre det lagras. 
Pu'er ska ha flera hälsoeffekter och bland dessa är:
- välgörande för matsmältningen
- motverkar förgiftningar
- rensar kroppen
- bra mot baksmälla
- sänker kolesterolet
Om så är fallet håller jag osagt men jag älskar smaken som är otroligt komplex. Här finns inga söta smaker utan doft av skog, svamp och källare. Då teet kan bryggas flera gånger om och ska kokas som en soppa i kastrull (enligt kinesen jag testade med) har jag en kastrull stående som får kokas upp flera gånger under dagen. 
Eftersom det finns en rolig marknad i Dubai där alla möjliga kryddor kan inhandlas var jag tvungen att shoppa mer ingredienser som kan drickas som te. Här ovan är torkad hibiskus, torkad kamomill och masala-te. Det sistnämnda är en blandning av svart te, hibiskus, rosor, mynta, lavendel, kardemumma, kanel, nejlikor och röda pepparkorn. Det doftar alldeles ljuvligt och smakar lika gott. Kamomill ska vara inflammationshämmande, bakteriedödande och rogivande vilket känns som bra effekter. 
På marknaden hittade jag dessa små vackra tebollar som jag tror är av sorten Purple Pagoda. Det är en krans av vita jasminblommor runt en rosa amaranth. 
Vatten hälls över bollen som vecklar ut sig, ju varmare vatten desto snabbare får man se bollen utvecklas till en fin liten blomboll. Teet har en blommig smak av jasmin.
I övrigt har jag nyss införskaffat ett introduktionskort för att testa på bikramyoga i en månad och se om det är något för mig. Jag känner att ridningen behöver utökas med någon annan slags träning nu och jag har länge velat testa på bikram på riktigt.
Äsch, om man ska åka ut till stallet och städa lite i skåpen kanske? #kryperpåväggarna
Och du, tetox är det nya detox. Bara så du vet.
(Januari och blogginlägg om te verkar hänga ihop. Det här skrev jag för två år sedan. <---)
I natt 02.50 lokal tid landade vi i fantasivärlden mitt ute i öknen. Vi spenderar vår jul i Dubai i år.
Vi började dagen med lite gatumat till frukost idag igen. Stora dumplings med biffyllning och typ friterad deg. Mums!
Tunnelbanan mot Beijing Zoo. 
Det absolut viktigaste under hela resan för Alex var att titta på pandorna på Beijing Zoo. Jag har ju lite svårt att säga nej till Alex. Klart hon skulle få beskåda pandor. 
En sovande panda. 
Små vackra rävar.
En sovande vit tiger i den bitande kylan. 
En sista promenad i hutongen vi bodde i påväg mot flygplatsen.
'Every journey should start with a glass of Krug.' - Daniella Lundh Egenäs
Här börjar inflygningen mot Peking. Vi landade 13.20 lokal tid efter nästan 12 timmars resande. 
Alex stod för bokningen av boende. Hon hittade ett riktigt billigt hostel i en av hutongerna (slumområdena) där rummet luktade mögel. Men får man betala 300kr för två nätter kan man inte vänta sig bättre. Jag måste säga att jag uppskattar hennes val av område, hade vi inte bott där så hade vi inte upplevt det gamla Pekings hutonger. 
Jag ska nog ta och skaffa mig en sån här lösning till min Vespa. Nästan alla åkte runt med det här smarta täcket för både ben och händer. 
Vackert färgsprakande i affären. 
Vid Tianamen Square, Himmelska fridens torg. Här samlas folket varje dag vid soluppgång och solnedgång för att se Kinesiska flaggan hissas upp och ner. 
Vatten utan för den Förbjudna staden. Det sägs att här finns 9999,5 rum. I himlen finns tydligen 10000 rum och man kunde ju inte ha fler rum än i himlen... 24 kejsare har styrt Kina från Förbjudna staden år 1421-1911.
Här kan man köpa sprit. 
Den stora shoppinggatan vid tunnelbanestationen Wangfujing. Enorm gata med många internationella butiker som trängs med kinesiska. 
Vid Wangfujing finns också turiststråket där insekter varvas med kanderade äpplen och dumplings. 
Får det lov att vara lite småkryp?
Lite mer kryp?
Eller kastanjer kanske?
Foodcourt vid turiststråket där man kan njuta av sina småkryp sittandes.
Operasång för turisterna.
En traditionell testund.
Pekinganka till middag första kvällen... 
...till den drack vi jordnötsmjölk. Supergott men väldigt sött.
Jag har alltid älskat att åka bil. Ända sedan barnsben när jag låg i baksätet på väg upp till landet i Harrsele eller till fjällen för skidsemester. Jag var lite lätt åksjuk, men kunde sova ihopknöglad bak i bilen som en liten boll. När vinintresset tilltog drastiskt för ett par år sedan insåg jag att det finns så mycket att se och uppleva från bilen. Innan ville jag ta mig snabbt från A till B med flyget. Nu kan jag verkligen uppskatta friheten med att ha bilen med på semestern. Man kan stanna var man vill, behöver inte stressa någonstans och kan ta det lite som det kommer. Var ska vi sova ikväll? Vi ser var det finns rum eller vem vi kan hälsa på. 
Vi har gjort två långresor ner i Europa. Första resan 2013 körde vi ner till Champagne och upptäckte distriktet med ett flertal producentbesök. Man kan säga att denna åktur gav mersmak. Förra året skulle vi åkt på bröllopsresa till Bali men den stoppades tyvärr på grund av vulkanutbrott på ön. Kvällen innan vårt planerade flyg skulle lyfta bestämde vi oss för att istället packa bilen. Sagt och gjort. Vi slängde in allt vi ville ha med oss i bilen och så rullade vi iväg. Utan färdplan.
Bilen hann rulla 760 mil innan den åter var tillbaka i Stockholm. Tyskland, Frankrike, Spanien, Monaco, Italien och Schweiz besöktes. Danmark brände vi bara snabbt igenom. Platser som Moseldalen, Champagne, Bourgogne, Bordeaux, Biarritz, San Sebastian, Monte Carlo, Menton, Piemonte och Genevé hann vi traska igenom. Jag tittar tillbaka på en massa bilder och inser hur många producentbesök vi faktiskt hann med. Så mycket som finns kvar att berätta. Att resa utan färdplan kan vara alldeles fantastiskt. Att upptäcka nya platser är bland det bästa jag vet. Och att resa med vinet som utgångspunkt är oerhört lärorikt. Du får historia och geografi inkluderat. Med bilen besöker du också platser som du aldrig skulle ha åkt till annars. Biarittz var en sådan plats för oss. Ett riktigt guldkorn som passade oss som hand i handske med surf, vin i närheten och trevlig gastronomi. Men vi hade aldrig bokat en flygresa dit annars.
Med eller utan bil så är det häftigt att utforska världen med fokus på vindistrikt. Utanför Europa har jag bara besökt Kalifornien och då just Santa Barbara. Det finns så många platser jag vill se och lära mig om. Sydafrika, Nya Zeeland, Australien, Kina... Eller varför inte Iran där de också odlar vin?
Mitt andra besök i Jura bjöd på två nya producentbesök. I byn Arlay hälsade jag på hos Jean-Francois Bourdy som är 15:e generationen av vinmakare. Hans familj har producerat vin i Jura ända sedan 1475 så vem passar bättre som ambassadör av Juras viner än just herr Bourdy? Och är det något han är så är det just en utmärkt ambassadör. Jean-Francois vill lära hela världen att dricka världens bästa vin: Vin Jaune.
Vin Jaune är en speciell vinstil som jag fullkomligt älskar. Vinet görs bara på druvan Savagnin. Druvorna skördas ganska sent, vinifieras och får sedan lagras i gamla ekfat. I ekfaten måste vinet spendera minst 6 år och 3 månader innan det får buteljeras i flaskor som är 62 cl. Flaskorna kallas Clavelins. Under tiden utvecklas en jästhinna på vinets yta som skyddar mot viss oxidation, precis som vid produktionen av fino-sherry. Vin Jaune är en komplex vinstil som bara måste upplevas. Karaktären som kännetecknar Vin Jaune är ett torrt vin med en nötighet och jästiga toner. Med en flaska Vin Jaune och en bit Comté är kvällen fulländad. 
Jean-Francois tog över domänen tillsammans med sin bror Jean-Philippe år 1990. De gör viner som man alltid har gjort i Jura, genom att blanda druvor från olika vingårdslägen och druvsorter. Att följa trender, som att göra viner enligt samma metod som i Bourgogne (enskilda vingårdslägen etc), är inget för familjen Bourdy. De brukar 10 hektar mark som sedan 2006 är biodynamisk odlad. Men de har i princip alltid arbetat ekologiskt. Och allt sköts självklart för hand. Resultatet? Viner som kan drickas om 300 år, om du frågar Jean-Francois. 
Något som imponerar ordentligt är den stora samlingen av äldre årgångar. Här har man sparat varenda årgång som har gjorts. Innanför gallret på bilden finns ett vinmuseum med flaskor från 1700-talet. På plats kan man köpa med sig av årgångar ända sedan 1912. Vill du överraska någon med en 40- eller 50-årspresent är det definitivt hit du ska åka.
Här produceras ett gäng viner. Côtes du Jura Rouge är en blandning av druvorna Poulsard, Trousseau och Pinot Noir. Lagras i 3-4 år i gamla fat. Jag hade äran att testa en flaska från 1959 som fortfarande lever livet.
Utöver dessa viner så görs även Côtes du Jura Savagnin, Vin Jaune, Vin Jaune Châteu-Châlon, Macvin, Crémant du Jura och Galant des Abbesses. Det sistnämnda, ett vin som görs enligt ett recept från 1500-talet. Galant är ett väldigt komplext vin som kan drickas som aperitif men skulle även passa lika bra till dessert. Sååååå gott! Vinerna från Jean Bourdy finns representerade både på Agrikultur och Furillen. Vill du testa riktigt traditionella viner från Jura så är mitt tips att kontakta 
Eller, jag styrde och Tompa satt bredvid och roade sig... 
Jag slutar aldrig häpnas av den magiska vyn när man färdas genom Alperna. 
Om det finns vin i lilla landet Toblerone? Som det finns vinrankor! 
Välkommen till Varen...
...och Varoniers vineri. 
Andy bjöd mig på en liten överraskning när vi kom fram. Han skulle testa sig igenom fatprover och se vilka viner som började bli redo för buteljering. Han önskade mina åsikter om vinerna vilket var en stor ära. 
Det var första gången jag bekantade mig med druvan Gwäss som odlas kommersiellt i Valais på den lilla ytan av ungefär 1,5 hektar. Druvan gjorde att jag nu kände mig tvungen att plocka fram mitt druvlexikon Wine Grapes av Jancis Robinson. I boken hittar man Gwäss som Gouais Blanc och på andra platser har den namn som Président och Foirard bland annat. Kärt barn har många namn, åtminstone när det kommer till vindruvor. En av de svårare sakerna med att vara sommelier. Att samma druvsort kan ha så många olika namn... Gouais är iallafall en väldigt gammal druvsort och som grön druvsort kunde man hitta den redan 1540 i Valais. Men troligtvis fanns den mycket tidigare i Frankrike. När man har tittat på druvans DNA har det visat sig att den är förälder till åtminstone 81 olika druvsorter, vilket har gett den namnet Casanova of the grapes enligt mitt druvlexikon. 
Druvorna som växer i Valais kan lätt få en lite högre sockerhalt. Detta fick vi känna på när vi testade oss igenom fatproverna. Andys Chardonnay hade rejält med socker vilket hade fått honom att testa en blandning av 80% Chardonnay och 20% Gwäss. Vinet blev genast välbalanserat och bar upp sig på ett helt annat sätt med högre syra och mindre sötma. Gott på riktigt! 
Pinot, Cabernet Sauvignon, Gwäss, Chardonnay och Chard + Gwäss var fatproverna vi fick testa oss igenom. Vi kom gemensamt fram till att Pinot var redo för buteljering, att Chard+Gwäss var en hit men den rena Chardonnayn var för söt och att Cab S behövde lite mer tid för att växa till sig och falla på plats.
Ett nytt projekt är Andys varumärke Varenheit som fick en stor PR-kampanj under våren. Nu konsumeras rosén flitigt i alla barer nere i dalen och runtom i tysktalande delen av Schweiz. Krispigt, fruktigt med smaker av röd grape, skogshallon och lingon. Hög klunkabilitet och perfekt sommarvin. Andy sa att man får dricka det med is och göra vinet till en paraplydrink om man vill. En vinmakare med sinne för humor. 
Humorn är genomgående hos Andy. (Jag älskar Andy, han är fantastisk.) Ett vin som produceras är finvinet Avarone. Gjort på druvan Diolinoir, en schweizisk korsning av druvorna Robin Noir och Pinot Noir som gjordes 1970 av André Jaquinet i Lausanne. Även den informationen kan hittas i mitt druvlexikon. Vinet tillverkas på samma sätt som Amarone med skillnaden att här används bara en druvsort. I Italien används ett flertal olika druvor: Corvina, Rondinella och Molinara. Med andra ord, druvorna torkas före pressning och jäsning vilket ger en helt annan koncentration till vinet. Jag måste erkänna, Avarone är bra mycket bättre än de flesta Amarone jag har testat. Tompa som gärna ställer frågor undrade om någon blivit upprörd för att Andy har döpt vinet till Amarone?
-Ingen har vågat säga något. Men så har jag inte heller gjort någon stor grej över att de uppkallat Amarone efter mitt vin... 
Och så sprit från druvresterna såklart. Wow vilken arom! Men den fick vi inte smaka på då alkoholhalten för tillfället låg på 70%...
Inne i Genevé har varuhuset Globus en trevlig vinavdelning längst ner i huset. Om än med något höga priser. Men så är vi i Schweiz, så vad kan man vänta sig? 
På hyllorna finns lite La Landonne från Guigal...
...och halvflaskor Haut-Brion.
En mycket trevlig butik med ett stort utbud av sprit. 
Lite Veuve Clicquot kanske? Ja, tänk om det var tillåtet med markandsföring som denna på Systembolaget. 
Inköpen var bland annat bubbel från Jura som jag verkligen kan rekommendera. Ett bra alternativ till Champagne när plånboken inte tillåter originalet.
Jag älskar att organisera i vinkällare och kylar. Varje flaska har sin plats och för att slippa leta länge är det bra att märka ut vad som finns var. Som dessa blandade lådor.
Mer om producentbesöken kommer snart. Tills dess: skål & hej!
Hur jag gör mitt vitlökssmör?
Mortla många klyftor vitlök. Tillsätt rumstemprerat smör, lite olivolja och smaka av med havssalt. Voila!
En enkel men fantastisk förrätt eller som tillbehör är att köra en hel aubergine i ugnen. Stick några hål i den så att den inte spricker. Dela på hälften och dränk i vitlökssmör. Mums!
Semesterdryck 2.0:
Pinot Noir från Yvan Parmelin i Bursins, Schweiz. Årgång 2014. Ett enkelt, lättdrucket bordsvin som funkar alla dagar i veckan. Blir extra gott med en trevlig utsikt.
...och sällkskap som de här gänget kan det inte bli annat än bra.
Tips på hur du skapar en bra kväll:- Samla ihop lite ved
- Hitta några vänner
- Ta med en flaska gott vin till en plats med fin utsikt
- Tänd en brasa, helst nära vattnet
- Glöm inte lite filtar...
- Myggspray är bra att ha
- Snacks kan vara gott att ha med också
- Njut av stunden