Stjärnsommelieren

Island oroar sig för... Beliebers!

Helt utanför något som handlar om dryck eller vin och troligtvis helt fel målgrupp. Ibland måste man glädjas åt det lilla i mörka tider. När resten av världen sörjer händelserna i Paris hörde jag på radion i lördags att Island, ni vet den där fantastiskt vackra men ganska isolerade ön, de är minsann oroliga för något helt annat. De är rädda för att en massa Beliebers ska komma och förstöra deras natur... Ja, du läste rätt. Justin Biebers senaste video till låten I'll show you släpptes i dagarna och hela videon är inspelad på Island.

[embed]https://youtu.be/PfGaX8G0f2E[/embed]

Han går runt i naturen, rullar runt i mossa och badar i en sjö uppe i glaciären. Nu ororar sig Þorbjörg Jónsdóttir för att flera av Justins fans, så kallade Beliebers, ska komma till ön och vandra runt på redan avstängda platser.

Iceland Magazine är också oroliga för att Beliebers kan bli skadade. Men, de tipsar också om hur du kan följa i Justins spår på Island...

Ja, jag fick mig åtminstone ett gott skratt i bilen när jag hörde detta på radion och var givetvis tvungen att forska vidare i ämnet.

Ps. Nej, jag tillhör inte skaran Beliebers. Ni behöver inte oroa er!

Ett spännande samarbete

Jag fick ett samtal. En måndagsförmiddag ringde telefonen. Ett oväntat samtal med en sådan tajming att man kan tro att det är i en dröm. Sådär så man inte riktigt tror att det är sant. Ja just så. Du vet. Bara några dagar tidigare satt jag ju själv och funderade på att slå numret och presentera mig. Det behövdes alltså inte. De hade redan hittat mig. Som ni vet älskar jag Schweiz och har spenderat en hel del tid i det lilla landet. Och det har tydligen spridit sig ända till Schweiziska ambassaden här i Stockholm. Jag blev tillfrågad om jag ville hänga med på en middag på Proviant som hade ett gästspel med den schweiziska kocken Benjamin Luzuy, upphovsmakaren till Gourmet Brothers i Genève. Klart jag inte kunde tacka nej. Jag har aldrig besökt Proviant tidigare. En trevlig kvarterskrog på Sturegatan. Benjamin bjöd på fantastiska smaker från mitt lilla paradisland. Och samtalet under middagen ledde till något väldigt spännande och förhoppningsvis ett gott samarbete. High five!

Schweiz

Vad Schweiz har att bjuda på? Bland annat detta...

I min vinkyl gömmer sig Bricco Rocche

Sommar 2015 var en händelserik och minnesvärd sådan. Mycket hanns med. Både giftermål och en road trip på 760 mil i bilen. Vinkylen fylldes på med lite nya flaskor. Men den jag vill presentera nu är inte något jag själv införskaffat. Ja, det var ju bröllop. Och en utav gästerna var min vän Årets Lily 2013 Ulrika som jag skrivit om tidigare. Jag måste erkänna att fortfarande vet jag inte hur vi ska tacka henne för presenterna vi fick. Flaskan längre ner var en utav presenterna. Men vi fick också några nätters boende på vingård i Piemonte som gåva. Självklart besökte vi då också Ceretto som hon jobbar för. Vi fick bo på Cerettos vingård Bricco Rocche i Castiglione Falletto som ligger 370 meter över havet med en otroligt vacker utsikt över Barolos vingårdar.

Bricco Rocche

Grinden till egendomen tillverkades år 2013 och är designad utav konstnären Valerio Berruti. Skapelsen fick namnet "Procect me, everywhere".

Briccho Rocche

År 2000 stod den futuristiska kuben redo och är sedan dess en symbol som gjort vineriet till ett utav de mest hänförande i området. Och ja, vi blev riktigt imponerade när vi körde igenom grinden och in på uppfarten.

Nebbiolo Lera

Druvorna som odlas är självfallet kungen Nebbiolo och jordmånen består utav lera. Eftersom vi bodde på vingården i juli så fick jag givetvis bara bilder på gröna druvor, inte läckert mogna mörka druvor. Men det får bli vid nästa besök.

Bricco Rocche

Tack Ulrika för detta fantastiska vin! Det kommer troligtvis få ligga till sig ett par år innan Tompa och jag dricker det till något gott. Skulle sitta riktigt fint till smörslungad pasta med en riklig mängd tryffel. Trist att Tompa inte gillar pasta...

 

Producentbesök hos piemontesiska Ceretto

Under sommaren hanns det med några producentbesök på den spontana resan som blev istället för tre veckors strandhäng på Bali. Ett utav dessa besök blev hos Ceretto i Barolo, Piemonte i Italien. Min fantastiska vän Ulrika Ferlin bor i Piemonte sedan en tid och ägnar sina dagar hos Ceretto. Så vad passade bättre än att slå två flugor i en smäll, hälsa på Ulrika och få se Ceretto och testa deras viner på samma gång? Ska jag vara helt ärlig så hade jag aldrig testat vinerna innan besöket så det var med viss nervositet och spänning jag steg in genom producentens dörrar.

Ceretto

Ceretto tillhör Piemontes jättar. Tillsammans med Gaja är de några av de största. Ändå syns de knappt på den svenska marknaden. Familjen Ceretto äger 160 hektar vingårdar, har 4 vinerier, producerar 17 olika viner, 150 personer är anställda inom företaget fördelat i vingårdar, kontor och vineri.

Cerettos vineri startades utav Riccardo Ceretto under tidigt 1900-tal. Sönerna Bruno och Marcello fortsatte och köpte upp några utav de bästa vingårdslägena i Langhe och Roero. Idag drivs allt utav tredje generationen Ceretto: Federico, Lisa, Alessandro och Roberta. Den första vingårdsbyggnaden införskaffades i Barbaresco år 1969 vid vingården Bricco Asili. 1973 stod vineriet med samma namn redo att användas. Förutom deras viner är Ceretto även kända för sin moderna konst. Glaskuben vid vingården och vineriet uppe vid Bricco Rocche som byggdes 2000 är idag en utav Barolos arkitektoniska symboler. Likaså "vindruvan" som blickar ut över Barolos vingårdar vid vineriet Monsordo Bernardina är en skapelse svår att inte häpnas av.

Utöver vin sysslar företaget även med sötsaker tillverkade utav hasselnötter. Ceretto står också som ägare till två förtsklassiga restauranger inne i Alba: La Piola sam trestjärniga Piazza Duomo i samma byggnad som öppnade för tio år sedan där Enrico Crippa är kung i köket.

Bubbla Ceretto

De 4 vinerierna ligger utspridda i Langhe. Cerettos huvudkontor Monsordo Bernardina som stoltserar med sin vindruvsliknande bubbla ligger med en otroligt hänförande vacker utsikt bara några minuters bilfärd ifrån staden Alba. Vineriet med den häftiga glaskuben är placerad vid vingården Bricco Rocche i Castiglione Falletto. Här vinifieras endast druvor som växt i någon av de 11 hektar vingårdarna Brunate, Prapò, Bricco Rocche och Cannubi San Lorenzo.

Ulrika Ceretto

Ulrika gav oss en rejäl rundtur i både vineri och även på lagret. Hon och Tompa (min man) mobbade mig för att jag skulle fotografera och dokumentera varenda vrå jag såg. Men det är klart att kameran måste vara framme i högsta hugg när man vandrar runt i häftiga lokaler på okänd mark. Apropå mark, Ceretto arbetar ekologiskt och biodynamiskt i sina vingårdar. Sedan 2010 är det biodynamisk odling som gäller i Barolo och Barbaresco. Bio har implementerats i samtliga "cru"-vingårdar, inklusive vingårdarna kring huvudkontoret Monsordo Bernadina vilket innebär att hittills är 30 hektar biodynamiskt. Målet för framtiden är att samtliga 160 hektar man äger ska odlas enligt den biodynamiska läran. Men det tar tid att övergå till denna metod så det är en rejäl utmaning.

IMG_7519

Utav de 17 olika vinerna som produceras så testade vi oss igenom en hel del. Ulrika började med att introducera oss för Barbarescon som växer och vinifieras i Bricco Asili. Två olika årgångar men för mig vann ändå den yngre Bernardot. En fantastiskt härlig ton utav färsk röd frukt med en feminin stämma. Ge det några år till så kommer det till sin rätt ordentligt.

IMG_7524

Vinet Monsordo är en röd Langhe med druvor som växer på 11 hektar bland annat nedanför den stora glasdruvan. Det var från början ett experiment där man valde att omplantera vissa vingårdar med internationella druvsorter för att testa något nytt. Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah är druvblandningen i Monsordo och första årgången var 1997. Vinet är väldigt populärt bland italienarna och intressant om man vill testa något annat från regionen än kungen Nebbiolo. Vinet får ligga 18 månader på franska ekfat med vingårdslägena separerade innan de blandas för buteljering.

IMG_7528

Tank

Cerettos stoltheter i produktionen är givetvis viner från de enstaka vingårdarna Brunate, Bricco Rocche och Cannubi San Lorenzo. Vingården Brunate på 5,6 hektar är belägen i kommunen La Morra och första årgången var 1978. Det är feminint, elegant med en härlig frisk syra och smak utav körsbär. Det har viss fällning redan nu. Tompa tyckte att det var lättdrucket och slank snabbt ner i strupen. Bricco Rocche kommer från 1,75 hektar i Castiglione Falletto och första årgången utav denna skönhet var 1982. Ett härligt komplext vin med smak utav plommon, kastanj, blåvär och körsbär. Vi hittade mogna bär, smak utav vanilj och fina väl integrerade men lite uttorkande tanniner. Ett fin som absolut är gott nu men kommer troligtvis vara en rejäl långlivad rackare. Men även om Bricco Rocche är den dyraste i flighten så blev ändå min favorit Prapò. Om Brunate är Fru Barolo så måste Prapò vara mannen i äktenskapet. En stilig herre i hatt och tweedkavaj. Det har en härligt inbjudande doft utav cigarr och maraschinobär. Prapò har producerats sedan 1976 och vingården är 2,4 hektar.  Cannubi San Lorenzo fick vi testa kvällen efter under vårt besök på trestjärniga restaurangen Piazza Duomo. Cannubi San Lorenzo släpps i väldigt liten upplaga varje år men produktionen kan ju såklart inte bli särskilt stor när vingården endast är 0,25 hektar. 500 buteljer tillverkas och släpps endast i magnumflaskor. Men jag gillar ju stora flaskor...

La Piola

Det enda vita vinet, förutom de två sötare varianterna gjorda på Moscato, är Blangè gjort på druvan Arneis. Druvorna växer på hela 80 hektar i kommunerna Vezza d'Alba, Castellinaldo, Canale och Alba. Vinet har gjorts sedan 1985. Ett gott vin som Tompa gillar. Lättdrucket en varm sommardag under vår lunch med Ulrika och exportansvarige Gianluca på La Piola. Om man befinner sig i Alba så är ett besök till La Piola definitivt att rekommendera.

Sedan nyligen är Theis Vine ny importör utav Cerettos viner. Inget finns på Systembolaget just nu men givetvis kan man alltid göra sig en privatimport. Tack till alla på Ceretto för ett fantastiskt besök hos er. Jag hoppas på att få komma tillbaka snart!

Det där viktiga i livet

Min man Thomas, eller Tompa som han vill kallas, han klagar ibland högt om att jag aldrig skriver om honom. Jag skriver om hundar, hästar, skidor och så dryck då såklart. Men aldrig om honom uppenbarligen. Vilket jag visst har gjort på sätt och vis. Men kanske inte så som han vill. Så låt mig presentera min man Thomas, en man i sina bästa år. Efter 30 går det bara utför har jag fått höra så bäst att passa på att njuta så länge han är ung och fräsch. Han har funnits i mitt liv i 10 år. Idag har vi varit gifta i hela tre månader och jag kunde inte ha en bättre person vid min sida. Han kräver visserligen lika mycket uppmärksamhet som en liten hundvalp men så är han också bra på ungefär allt. Han är en sådan där typ som man hatar. Ni vet, en person som blir bäst på allt den gör efter första försöket. Han var en talang på thai-boxning, bemästrar en surfbräda galant, åker (nästan) lika bra skidor som jag gör trots att han började åka ordentligt igen typ för två år sedan, vinner varenda diskussion även om han har fel bara för att han tror så starkt på sina argument att alla andra måste tro att han har rätt också. Jag lovar dig, om han skulle börja rida nu så skulle han nog vara i min klass när det kommer till hästar inom ett år också. Det finns nog egentligen bara ett område där jag får känna mig lite starkare. Just det, dryckens värld. Och enda anledningen till det är troligtvis för att Tompas luktsinne inte står riktigt rätt till. Annars skulle han troligtvis klå mig i blindprovning också. Med största sannolikhet vinna SM i sommelleri bara för att.

Hans svar när jag delade en artikel med honom förklarar vår relation ungefär lika bra som bilden på oss nedan med lilla hundvalpen:

"Du skulle inte klara en helg med bara mig och allt mitt pratande i vildmarken. Du skulle gräva ner mig i en myr..."

Vi är otroligt olika som personer Tompa och jag. Han kan prata hål i huvudet på mig ibland medan jag inte har några som helst problem att njuta utav tystnaden. Jag kan tycka att något så enkelt som att sitta tysta i bilen tillsammans kan vara bland det mysigaste som finns. Vetskapen att man finns för varandra, utan att behöva säga något. Det allra första han helst gör när han vaknar på morgonen är att sätta på stereon på hög volym. Jag föredrar lugnet. Musiken tvingas jag ha omkring mig på arbetsplatsen. Jo jag håller med, han är den roliga utav oss. Jag är tråktanten. Men ibland måste någon hålla försiktigt på bromsen för att det inte ska gå alldeles för snabbt utför. Varför vi funkar så bra ihop? Vi har tagit oss igenom det mesta under åren som ogifta vilket har gjort oss oerhört starka tillsammans. Jag skulle nog kunna säga att han idag är den enda personen i världen jag litar på till 110%. Tompa, du är det viktigaste i mitt liv och jag älskar dig till månen och tillbaka.

Tompa och Danni osten

När han ändå får lite uppmärksamhet så kan jag passa på att tipsa om Tompas favoritvin, förutom Champagne då givetvis. Sedan länge diggar han vinet The Chocolate Block från Sydafrika som finns i Systembolagets ordinarie sortiment med nr 2086 för 249 kr. Passar utmärkt till höstens mustiga grytor. Tompa gillar!

Ps. På alla bilder jag har utav honom så har han antingen solglasögon eller gör en ful grimas. Därför kan jag inte visa upp hans vackra sälögon...

En höstig Amaretto Sour

Jag är ganska så dålig på att dricka sprit, men en drink kan sitta fint ibland. Nu är det ett par år sedan jag själv stod bakom en bar så jag bad min vän Alex som är ambassadör för Fernet Branca att ge mig världens bästa recept på min alla tiders favoritdrink: Amaretto Sour. Han skakade snällt ihop sin variant och skapade en vacker fantastiskt god höstdrink. Du behöver:

2,5 cl Overproof bourbon (behöver inte vara håll käften-stark men lite mer alkohol, typ Woodford reserve) 2,5 cl Amaretto 3 cl citron 1,5-2 cl sockerlag Äggvita

Häll samtliga ingredienser i en shaker med is. Skaka ordentligt. Sen föredrar både  jag och Alex våra på is men det är inte alla som gör. Drick och njut. Skål!

amaretto sour

Tack till Alexander Mannerfors för drinkrecept och bild.

Nytillskott i min vinkyl

Efter min dagstur till Jura kom jag hem med några flaskor vin utav den mer intressanta varianten. För mig kan ett vin vara intressant på flera olika sätt. Antingen har det en väldigt speciell karaktär, det kommer från ett udda område, det är svårt att få tag på, det är fasansfullt jädra bra eller så är det en äldre årgång. Ofta är dessa sätt kombinerade. En äldre årgång är svår att få tag på. Likaså ett vin från en något annorlunda och mindre känd plats. Nytillskottet i min vinkyl fyller flera utav dessa kriterier ovan. Det finns inte representerat på den svenska marknaden. Det är utav en äldre årgång och har en väldigt intressant och speciell karaktär. Alltså ett vin värt att släpa hem i resväskan även om det behöver lindas in i alla kläder jag har med mig för att slippa riskera att flaskan går sönder under flygturen.

Jura

Domaine Jean Berthot-Bondet var den enda producenten jag besökte under min dagstur till regionen. Jean värnar om att få visa upp Jura och tog villigt emot mig med kort varsel. Fram tills 2008 var han borgmästare i byn vilket kanske förklarar hans gästfrihet. Vinkällaren i byn Château Chalon är belägen i en byggnad från medeltida 1600-talet och har funnits i Jean och hans fru Chantals ägo sedan 1985. Domänen innehar idag 15 hektar vinodlingar varav 4 hektar i den berömda appellationen Château Chalon och övriga i Côtes-du-Jura. Sedan 2009 arbetar man ekologiskt i vingårdarna.

I vinkällaren finns ca 500 ekfat som rymmer 228 liter. I den gamla delen utav källaren från bilden högst upp vilar deras Vin Jaune från Château Chalon. Man producerar alla olika vinstilar som finns representerade i Jura: Crémant du Jura (mousserande enligt traditionell metod), röd Côtes du Jura, vit Côtes du Jura, Château Chalon Vin Jaune, Vin de Paille (en vinlikör) och Macvin du Jura.

Så vad fick jag då med mig från mitt besök? Jo, i min vinkyl vilar nu inget mindre än en flaska utav min alldeles egen årgång: 1988. Côtes du Jura Tradition är en blend utav druvorna Chardonnay och Savagnin ungefär 70% respektive 30%. Det har legat sous voile, alltså under ett lager utav jäst precis som Vin Jaune, men endast under två års tid istället för minst sex år. I och med att vinet har ganska många år på nacken kan jag inte riktigt bestämma mig för om det ska drickas väldigt snart eller om det ska få ligga lite längre? Oavsett vad ska det bli väldigt spännande att få testa och förhoppningsvis kunna njuta av vid rätt tillfälle.

Välkommen hem till ditt nya hem i min vinkyl herr Tradition! Hur mycket den kostade? Ynka 41 Euro! Ett riktigt fynd för något som har legat på samma källarplats i över 25 år.

I min vinkyl

Vad som mer bor i min vinkyl? Bland annat lite vin från Schweiz och Österrike.

Årets trenddryck: Kombucha

Med träning och en hälsosam livsstil på agendan för många i dagens samhälle öppnas ögonen upp för drycken som dracks under tidigt 1900-tal i Ryssland. Nej, jag pratar såklart inte om vodka. Som rubriken skvallrade om är dagens samtalsämne hälsotrenden Kombucha. Redan för 2000 år sedan tror man att drycken konsumerades i Asien och kallades då för livets elixir. För något år sedan kunde det knappt hittas i butik. Idag finns det både på caféer och till och med representerat på vissa finkrogar. Så vad är egentligen Kombucha? Kort förklarat kan sägas att Kombucha är namnet på ett rumstempererat sötat grönt eller svart te som har fått fermentera (jäsa) med hjälp av en levande bakteriekultur och jäst. Mjölksyrabakterien ser ut ungefär som en stor flytande svamp i moget tillstånd och kallas för mamma då den lever vidare i nya bryggningar. Ungefär som en surdeg fortsätter leva vidare så länge du matar den. Tillsammans jobbar de för att göra om sockret till enzymer och organiska syror. Resultatet blir en lätt kolsyrad vinägeraktig dryck med hög syra. Drycken är probiotisk och probiotika kan ungefär översättas till för liv. Det pratas mycket om positiva hälsoeffekter av Kombucha som att det exempelvis skulle kunna behandla både Aids, diabetes och cancer. Bevisen för att det skulle hjälpa är få och istället finns de andra som tror det motsatta; att det skulle vara farligt för lever och njure i stora mängder. Men så mycket kan vi nog kunna låta bli att dricka.

Kanske ska jag helt enkelt försöka mig på att göra Sveriges bästa?

Kombucha kan som sagt köpas i många butiker idag. Men precis som med surdeg så är det något som man ganska enkelt kan syssla med hemma. Allt man behöver är lite bakteriekultur, te och socker. Ja, så måste man få tag på en bakteriekultur också... Någon som vet var? Tydligen kan man starta sin brygd genom en inköpt Kombucha som är opastöriserad med neutral smak.

Läs hur du gör din Kombucha här.

IMG_8588 2015-10-16 14.12.23

Jag provsmakar mig nu igenom Kombucha-djungeln och hittills kommer min favorit från Humm. Deras Kombucha smaksatt med kokos och lime är supergod. Neutral Kombucha är fortfarande lite väl hardcore för mig men jag vänjer mig nog snart. Det är både spännande och lite svårt på samma gång. Ett projekt under vintern ska nog bli att starta min egen Kombucha. Kanske ska jag helt enkelt försöka mig på att göra Sveriges bästa?

Gillar du alkoholfria alternativ? Missa inte mitt recept på vinbär eller den fantastiskt goda och läskande havtornstrocaderon från Tove Nilsson.

 

 

Hänförande vackra vinregionen Jura

På besök i mitt andra hemland Schweiz gjorde jag äntligen slag i saken att åka över bergspasset och in i franska delen utav Jura. Kärt barn har många namn brukar man säga men här är det åt andra hållet. Jura kan förknippas med lite olika saker. Jurabergen är en bergskedja mellan Frankrike och Schweiz, Jura är även en kanton i Schweiz. Och så så har vi vinregionen i östra Frankrike vid Jurabergens fot. Den platsen jag så länge velat besöka och få uppleva var de fantastiska gula vinet kommer ifrån. Redan när jag kör över bergspasset i Schweiz blir jag alldeles hänförd utav hur otroligt vackert det är. Kanske är det morgonsolen som får mig att stanna bilen två gånger under färden ner för Kodak-moments. Tyvärr kan ingen känsla fångas på bild, men känslan att stå själv uppe på toppen av en hög bergskedja och se solen gå upp är magi. Rentav balsam för själen. Stunder man kan tänka tillbaka på närsomhelst i livet och känna sig bättre till mods. Jag älskar verkligen berg, om du inte har märkt det än.

Jura

Vägen ner från berget blev jag tvungen att stanna igen och andas in ögonblicket. Jag körde över en bro med floden långt under och om jag inte hade sneglat en snabbis åt sidan så hade jag missat detta. Jag körde vidare några hundra meter men kom på mig själv med att vända tillbaka bilen för att kunna få med det på bild. En kylig och frostig morgon med solen som strålar. Du vet känslan när något är så jädra vackert att du inte riktigt vet hur du ska reagera? Ja, precis den känslan.

Jura

Jura är Frankrikes minsta vinregion med 2100 hektar vinodlingar och det finns fyra geografiska appellationer man bör ha koll på: Arbois, L'Étoile, Château Chalon samt den regionala apellationen Côtes de Jura. Den franska kemisten Louis Pasteur, han som kom på det här med pastörisering, växte upp i byn Arbois. Kanske har du aldrig testat något vin från Jura, men du har troligtvis testat en annan delikatess som härstammar härifrån: Comté. Osten Comté kommer urpsrungligen från byn Poligny. Man kan alltså under sitt besök i Jura även testa en himlans massa Comté om man känner för det och regionen kryllar utav kossor som är källan till osten.

Château Chalon

Den lilla medeltidsbyn Château Chalon är alltså en egen liten appellation. Byn ligger högt belägen med sina 50 hektar utav vinodlingar nedanför i en brant sluttning. Hela 80 olika producenter äger vinrankor här. Kungen utav Château Chalon, och kanske hela Jura, Jean Macle är en utav producenterna som är bosatta i byn och troligtvis den som representerar regionen på allra bästa sätt. Andra producenter från Jura värda att hålla utkik efter är Domaine Jean Berthet-Bondet, Jacques Puffenay, Domaine André et Mireille Tissot, Jean-Francois Ganevat och Domaine Labet.

Arbois

Man använder sig utav fem olika druvsorter i regionen. Chardonnay och Savagnin görs vita viner utav och det röda druvorna som regerar är Pinot Noir, Trosseau och Poulsard. Vin Jaune är en väldigt speciell vinstil som jag älskar och är nog det vin regionen är känd för. Det gula vinet görs på druvan Savagnin. Vinet är torrt och tillverkas på ett liknande sätt som sherry. Efter att vinet har jäst lagras det på ekfat precis som mycket annat vin. Men här fyller man inte faten ända upp, detta för att låta  jäststammar i faten få lägga sig som en hinna på ytan av vinet. Jästlagret skyddar mot extrem oxidation under de sex åren som vinet minst måste lagras och ger den speciella karaktären som vinet har. En nötig och kryddig karaktär med en frisk syra som är fantastisk till bland annat charkuterier. Men givetvis går det att para ihop med mycket annat.

I Sverige är Jura ganska dåligt representerat på Systembolaget.

Det enda jag har hittat i sortimentet just nu är Caveau du Jacobins från Fruitière Vinicole d' Arbois. Kanske beror det på att regionen är så pass liten och inte har lika mycket att erbjuda som övriga regioner. Eller så beror det på okunskapen om området och dess viner. Hursomhelst hoppas jag att vi kan få se mer utav detta vin på svenska marknaden. Jag träffade en producent som mer än gärna säljer både sina viner, men även sin fantastiska vinäger till vårt avlånga land uppe i norr. Är du nyfiken på vinerna från Jura så har Vin & Natur ett bra sortiment och även ett fint reportage om denna fantastiska vinregion. En annan importör som har koll på Jura är TM Kvalitetsviner. Om du bör åka dit och uppleva det själv? Utan tvekan!

[embed]https://youtu.be/TukKz4Gmzm4[/embed]

Bokrelease utav "Desserter"

Skaparen utav vår bröllopstårta Superwoman Tea Malmegård har gjort en fantastiskt fin bok "Desserter". Idag släpps den i butik och igår var det en festlig bokrelease där det bjöds på magiska chokladpraliner och bubbel. Om du funderar på julklappar redan nu så är detta ett utav mina hetaste tips i år med en ordentlig guide i hur du går tillväga att skapa lika smarriga sötsaker som Tea. Tack Tea för en superfin afton!

Desserter Desserter

Desserter

Drömmen om en vinkällare...

Jag vet att min man verkligen önskar att få bo i ett hus. Varför? Han vill ha en egen tomt så att han kan gå ut och gräva en grop eller elda lite skräp precis när han vill. Så olika man kan vara. Längtan efter att kunna få inreda min alldeles egna vinkällare är olidlig och det kliar i fingrarna. Jag googlar efter inspiration för att vara redo den dagen drömmen går i uppfyllelse. Jag vet, det är långt dit. Men drömma kan man väl få göra? Viktigt för mig är att källaren har förvaringshyllor som rymmer så många flaskor som möjligt. Vissa snygga designlösningar är inte de bästa när det kommer till antalet flaskor man kan få in. Och visst vill man kunna samla på sig mycket när man har sin egna källare att fylla upp? Har man dåligt om plats gillar jag dessa trappvarianter som är coola och rymmer en hel del vin.

spiraltrappa stair

wine cellar

Den här varianten är både snygg och rymmer en del.

Wine cellar

Här är det designen som räknas. Visst är det praktiskt att se etiketterna på flaskorna, men den här lösningen rymmer definitivt bra mycket mindre än min vinkyl hemma i lägenheten.

För mer inspiration, kika gärna in denna video full utav olika källare:

[embed]https://youtu.be/AGkD_1JonZI[/embed]

Hur ser din drömkällare ut? Eller är det kanske så att du redan har en? Skicka gärna bilder och dela med dig utav bra lösningar! Missa inte att ta en titt i min fina "vinkällare" som jag har just nu. Ps. Min framtida vinkällare ska ha plats för många magnumflaskor bubbel.

"I min vinkyl" del 2

Den här flaskan ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Gobelsburg är en producent från Österrike som jag bekantade mig med innan jag pluggade till sommelier. En tid jobbade jag som servitris på dåvarande Primewine bar vid Östermalmstorg (idag Sannas) och konceptet gick ut på att servera viner ur importören Primewines sortiment. Det var alltså ett showroom kan man säga. Det var under den här tiden som jag lärde mig att Grüner Veltliner är fantastiskt gott till råbiff och det var i princip det enda kombinationen jag rekommenderade och sålde. När vi drack upp slattarna efter veckans sista service på lördagarna valde jag alltid Schloss Gobelsburg Kammerner Lamm om det fanns något kvar. Det är ett vin som jag bara älskar. Detta visste såklart mina dåvarande kollegor om, så när jag fyllde 25 fick jag den här flaskan i present utav min vän Alex. Fortfarande ligger den i kylen och vilar upp sig. Jag får se hur länge jag kan hålla ut innan den öppnas upp...

Just nu finns detta vin i ny årgång med annan design på etiketten i begränsad upplaga på Systembolaget. Seså, spring till bolaget och bunkra upp!

Beroendeframkallande drycker från lilla landet Toblerone

Min kärlek till Schweiz och Alperna stannar inte riktigt vid bergen och naturen. Jag försöker introducera guldgruvan utav viner för lilla landet lagom (Sverige) men det finns två andra produkter som jag allra helst inte vill leva utan. Från flygplatsen brukar jag genast uppsöka en butik för att stilla saknaden utav dessa två beroendeframkallande ting. I över 15 år har jag frossat i mig Ramseiers Jus de Pommes och chokladdryck gjort utav malt från Ovomaltine. Den alkoholfria äppeldrycken påminner om Kiviks Cider. Hemligheten hos schweizaren är att man tillsätter 10% päronjuice tillsammans med äpplena vilket ger en riktigt läskande dryck. Ramseier gör även två olika cider med alkohol. En ofiltrerad och en helt klar variant som har filtrerats. Beroendeframkallande

Vad jag allra helst dricker i skidbacken? Glöm den glöggiga varianten Vin Chaud, den kan du spara till afterskin. Jag väljer en rykande varm kopp Ovomaltine. Vill man så kan man alltid spetsa till med lite rom. Men då skulle jag nog välja en vanlig variant utav chokladdryck som exempelvis Caotina som är schweizarnas svar på en blandning utav Oboy och kakao ungefär.

Om någon skulle börja importera dessa beroendeframkallande produkter till Sverige så  finns den största kunden här! "vink vink" Ovomaltine borde ju gå att sälja i hälsokostaffärer, det står på förpackningen att det innehåller en massa vitaminer. Och inget tillsatt socker. Perfekt! Och räcker det inte med chokladdryck så gör de en godare variant utav Nutella, sportdryck, bars och chokladkakor. Vad mer behöver man? Hela kostcirkeln finns representerad! Företaget har lite som slogan att man kanske inte blir bättre på en sport, men man orkar träna på att bli bättre längre... (Se klippet nedan där de testar sig på SUP.)

Ovomaltine

[embed]https://youtu.be/ASJaPuTk6OY[/embed]

Kom igen nu då, ingen som kan importera dessa beroendeframkallande produkter åt mig?

 

Färsk ravioli med hösttryffel

Tryffel tillhör en utav de där råvarorna som man antingen älskar eller hatar. Jag tillhör de som älskar tryffel. På matmarknaden i Divonne köpte jag en färsk liten fransk hösttryffel för ynka 9,50 euro. Som hittat om du frågar mig. Några av de godaste matupplevelserna är också de enklaste. Smörslungad pasta med massor av tryffel kan vara bland det bästa jag vet. Enkelt men ändå så lyxigt. Min söndagsmiddag häromdagen blev en mix utav marknadsfynden. Jag köpte färsk ravioli fylld med svart tryffel och parmesan. Till de hittade jag vackra zucchiniblommor, en rosa vitlök och så tryffeln. Den lilla hösttryffeln som blev min söndagslyx.

Koka upp pastavatten med en nypa havssalt. Skiva vitlöken tunt och skölj zucchiniblommorna. Koka den färska raviolin i 3 minuter och skölj sedan i kallt vatten och låt rinna av. Skräm vitlöken snabbt i en het panna med en gnutta olivolja. Kasta i några zucchiniblommor och två rejäla matskedar smör tillsammans med vitlöken. Tillsätt raviolin med lite extra smör och rör runt ordentligt. 

Vid servering, utsmycka med några extra zucchiniblommor och riv över rejält med hösttryffel. Ju mer desto bättre. Bon appetit!

Ravioliknyten med tryffel

Vad som bör drickas till? Till denna fantastiska milda hösttryffel passar en lättsam Pinot Noir från Bourgogne. Eller en rödfruktig Dolcetto d'Alba från Piemonte i Italien. Vilken magi!

Matmarknad i franska byn Divonne

Om du råkar vara på besök i närområdet utav Genève en söndag så är det en varm rekommendation att bege sig över gränsen till den franska lilla byn Divonne-les-Bains. Divonne är först och främst känt som en liten rekreationsort med sina span vid foten utav Jurabergen. Men byn har också en exceptionell matmarknad på söndagar där du kan hitta fantastiska delikatesser i matväg. Vad sägs om vit Albatryffel eller nyfångad fisk? Fois gras, varma kastanjer eller vacker rosaaktig vitlök? Eller varför inte Karl-Johansvampar stora som huvuden? Självklart kan du hitta kvällens vin också. Det känns verkligen som en lyx att gå runt på en matmarknad och känna, klämma och dofta sig fram till nya smakkombinationer. Jag önskar att vi hade en liknande matmarknad i Stockholm. Det vore så mycket roligare om man fick köpa med sig vinet hem samtidigt också.

Market in Divonne

Market in Divonne Market in Divonne

Market in Divonne

Market in Divonne Market in Divonne

Market in Divonne

Vad man kan få för 30 euro? En portion färska ravioliknyten fyllda med svart tryffel och parmesan, ett halv kilo rostade kastanjer, ett paket zucchiniblommor, en liten hösttryffel, en rosa vitlök och 25 gram matchate. Ja, till priset utav en pytteliten tråkig tryffel i Sverige får man alltså allt detta. Du kan nästan gissa vad jag åt till middag. Om du inte lyckats lista ut det kommer en närmare beskrivning inom kort...

Har du varit på någon riktigt härlig matmarknad i Sverige, Europa eller övriga världen? Jag tar gärna emot tips om platser värda att besöka :) Tack på förhand!

Ett öppet brev till min bransch

Jag har knappt hört talas om det i restaurangbranschen. Det är något som hör till kontorsråttorna trodde jag. Det är lite hysch-hysch över det hela, något som är tabu och inte pratas om alls. Antingen tystas det ner eller så vill ingen ta upp ämnet. Samtidigt har jag nästan gått och väntat på att det ska hända någon på min arbetsplats. Så mycket tid, energi, kraft och själ vi lägger ner i vårt arbete. Men aldrig trodde jag att det skulle kunna hända mig. Verkligheten knackade på dörren och gav mig en käftsmäll. En rejäl sådan. Vissa säger att man går in i väggen. Men jag tycker att det här med en smäll passar in rätt bra också.

Sedan i mitten av september är jag sjukskriven för utmattningssyndrom. Alltså stress.

Att gå in i väggen tar lång tid. Lika lång tid tar det att komma tillbaka på fötterna igen har jag fått höra. Inte trodde jag att det kunde ske i min bransch. Det händer på andra platser. Inte i vår värld. Eftersom det är så sällsynt hos oss (vad vi tror åtminstone) tänkte jag dela med mig utav lite information en vän skickade till mig för några veckor sedan som kan vara viktigt för vissa att läsa. Karin Isberg som bland annat föreläser om stresshantering skriver så här:

5 saker alla borde veta om utmattning:

  1. Utmattning drabbar dem som är starka – De som drabbas av utmattningssyndrom är ofta högpresterare med stora inre resurser. De ställer höga krav på sig själva och upplever dessutom krav både på jobbet och hemma. Den här styrkan är precis det som lägger grunden för utmattning. Det krävs en stark person för att pressa sig så hårt och så länge.
  2. Utmattning drabbar de omtänksamma – Utmattade personer är godhjärtade människor som ofta tänker mer på andra än på sig själva. De tycker att det känns egoistiskt att fokusera på sig själv, men i förlängningen leder det till att de försummar sina egna behov. Det är som att köra en bil utan att stanna och tanka. Utan bränsle tar det stopp. Utmattning är som ett inre motorstopp.
  3. Utmattning drabbar dem som har svårt att säga nej – Eftersom de som drabbas av utmattning ofta är omtänksamma, generösa personer med stora inre resurser vill de ställa upp och hjälpa till. Det som andra ber om är inte så betungande och svårt, och därför finns det inget skäl att säga nej. Men till slut går det inte längre. Tiden och orken räcker inte till. De inre resurserna är tömda.
  4. Utmattning är inte depression – Utmattning har många likheter med depression men det finns några avgörande skillnader. En är att deprimerade personer ofta har gett upp och anklagar sig själva. Det gör sällan de som är utmattade. I stället brukar det finnas en frustration eller ilska över hur livet ser ut och en känsla av att: ”Så här kan det inte fortsätta”. Den frustrationen är bra – för i den finns fröet till förändring.
  5. Vägen ur utmattning är att fokusera på sig själv – Ju mer man prioriterar sitt eget välmående, desto snabbare kan man återhämta sig från utmattning. Genom att ägna tid åt fritidsintressen som får oss att slappna av och vara med människor som gör oss glada fylls de inre resurserna upp igen. Att öva sig på att sätta gränser, säga nej till andra, träna sig i att be om hjälp och att ställa mer rimliga krav på sig själv är färdigheter som är allmänt stärkande och som dessutom förebygger att man drabbas av utmattning fler gånger.

En morgondejt med Chapoutier

Har du någon gång stött på en flaska vin med blindskrift på etiketten? Då är det mest största sannolikhet en flaska från M. Chapoutier. Sedan år 1996 har alla etiketter från Rhônes jätteproducent även blindskrift. En hyllning till Maurice Monier av La Sizeranne, vän till familjen som tidigare ägde vingården med samma namn och även uppfann den första förkortade versionen utav blindskrift. Hur startar man sin dag bättre än med en några flighter riktigt bra rödpang från Rhônedalen egentligen? Jag träffade Cyrille Harmel som har hand om exporten till England och Skandinavien en tidig onsdagsmorgon på Lydmar för att få lära mig mer om den anrika producenten.

Familjen Chapoutier har arbetat i Rhônedalen sedan 1808. Polydor Chapoutier var den första som köpte vinrankor och han gick från att vara en simpel vinodlare till en vinproducent som mest gjorde vin för skojs skull. Från 1989 är det sjunde generationen som driver produktionen framåt, ingen mindre än den energiska Michel Chapoutier, som köpte vinhuset utav sin far.

Michel kallar sig själv för vinodlare, vinmakare och vinälskare. Han har passion för mat och dryck, älskar champagne och dricker alla typer av viner som har en historia att berätta. Han kallas för Påven utav biodynamiska viner i Frankrike då han var en utav de första som började använda sig utav odlingstekniken i landet. Michel lät ändra vinproduktionen hos Chapoutier genom att skapa en mer burgundisk stil. Det tunga ekfatsdominerade byttes ut mot elegans och struktur. Han började också buteljera vinerna efter vingårdslägen istället för att göra byviner. Detta innebär att det idag görs sju olika viner från byn Ermitage.

[embed]https://vimeo.com/30421429[/embed]

Jag bjuder på trailern från Chapoutiers senaste film. Hela filmen kan ses här.

Rhône är hjärtat för Chapoutier och de äger vingårdar från Côte-Rôtie i norra Rhône till Luberon i södra delen med största andel uppe i norr. Men Michel är en pionjär in i själen som tycker att det är väldigt spännande med experiment. Denna pionjäranda fick honom att år 1997 vilja utforska kontinenten Australien och äger idag 60 hektar mark i Victoria där han odlar druvor som Syrah, Marsanne och Viognier. Vinstockarna tog han med sig från Frankrike. Sedan 10 år tillbaka har han även 10 hektar mark i byn Schieferkopf i Alscace. Han ville arbeta med en terroir som ingen annan i Alscace jobbar med och visa en ny stil utav Riesling. Resultatet är utan den typiska bensindoften, lite mindre syra och nästan en slags bitterhet enlig Cyrille. Men som att detta inte kan vara tillräckligt så görs vin i Portugal och Roussillon i södra Frankrike. Michel är verkligen en man som inte kan sitta stilla. I södra Frankrike har Chapoutier hela 1600 hektar mark.

"Ett bra vin är ett du vill smaka igen."

Cyrille pratar med värme om Michel och det märks att han gillar honom skarpt. Under vår pratstund testar vi oss igenom ett axplock utav Chapoutiers viner. Vi började med att testa ett vitt och ett rött under namnet Marius. En hyllning till Michels gammelfarfar. ”Ett bra vin är ett vin du vill smaka igen” brukade Marius säga. Enligt Michel är det lättare att göra 200 flaskor Hermitage än hundratusen flaskor utav Pays d’Oc. Och kanske ligger det något i hans ord. Visst är det så att det finns få billigare viner jag har testat som jag faktiskt vill lägga pengar på igen. Men utan tvekan kan jag köpa en dyr flaska Champagne eller liknande. Marius är tanken att vara viner som kan säljas och drickas glasvis på restauranger, ett husets vin som man kan dricka om och om igen. Det är enkelt men gott. Det vita görs på Terret och Vermentino, den senare som ursprungligen kommer från Italien. Röda vinet är en blandning utav Grenache och Syrah. Båda vinerna är vinifierade i ståltank, känns fräscha och kan definitivt klassas som ett riktigt bra husvin. Me like! Jag är förresten riktigt förtjust i etiketterna. Något norrmännen inte alls var och de blev tvungna att bytas ut mot något tråkigt.

Chapoutier Marius

Samtliga viner från norra Rhône är ekologiska. Flera är även biodynamiska eller håller på att konverteras till bio. Så dags för att testa lite prestigeviner. Saint Joseph bjuder på de vita vinet Les Granilites 2014 gjort utav 100 % Marsanne som växer i Charnas, Tournon och Mauves. Michel Chapoutier föredrar druvrena viner som låter terroiren tala fritt. Han anser att blandningar gömmer de rätta personligheterna och tycker att han är en rätt så lat vinmakare, säger Cyrille och skrattar. Allt jobb ska göras ute i vingården och så lite som möjligt inne i vineriet.  Jordmånen här består utav gammal granit blandat med lite mer vulkanisk jord. Druvorna får mogna långsamt innan skörd. Vinet får jäsa med naturlig jäst i 600 liter stora fat och mognar till sig 10 månader. De två första månaderna rör man runt jästfällningen. Vinet bjuder på en härlig mineralitet. Min morgonnäsa kunde dock inte riktiga avgöra om rökigheten jag kände kom från brödrosten nere i Lydmars frukostsal eller om det faktiskt kom från vinet. Såhär i efterhand är jag rätt så säker på att det kom från rostat bröd... Gott var det iallafall och det är det viktigaste. Kan gärna karafferas ordentligt innan servering för att komma till sin rätt. En liten fågel viskade i mitt öra att Systembolaget intresserar sig extra mycket för vita Rhôneviner just nu vilket jag definitivt klappar händerna för.

Les Meysonniers 2013 från Crozes-Hermitage är en blandning utav flera vingårdslägen med sydlig sluttning. Gjort på Syrah och vinifierat i cementtank. 15% utav vinet får ligga till sig på gamla ekfat, resterande stannar i cement även under mognadstiden som är 12 månader. Namnet kommer från familjen Meysonniers som var de första ägarna till en av vingårdarna i området. Vinet bjuder på en skarp pepprighet, mörk frukt och relativt lätta silkiga tanniner. Sedan kastar vi oss tillbaka till Saint Joseph på andra sidan floden och presenteras för röda versionen av Les Granilites. Årgången är 2013 och druvan Syrah. Man kan säga att vi badar i Syrah denna morgon. I munnen dansar smaker utav lakrits, mörka vilda bär, en fin mineralitet och silkiga tanniner.

Chapoutier

Du kommer ihåg mannen bakom blindskriften? Han har självfallet fått ett eget vin uppkallat efter sig också. Givetvis kommer druvorna från hans gamla ägor. Monier de la Sizeranne 2013 är biodynamiskt odlad Syrah från Hermitage. Druvorna växer i vingårdarna les Bessards, le Méal och les Greffiux. Vinet jäses i cement och frå sedan mogna 12-14 månader på ekfat. Det här är Michels enda Hermitage med frukt från olika vingårdar. Vinet känns feminint i stilen. Kan lätt lagras i 10 år och smakar just nu björnbär och en hel del peppar. Pepprigheten är återkommande i de flesta vinerna idag.

"Tillsammans med Amarone är de klassiska gebortipresent-viner."

Sista vinet var det jag minst såg fram emot att testa. Varför? Jag är oftast inte särskilt förtjust i Châteneuf-du-Pape. För mig kan de vara alldeles för alkoholstinna och ganska så obalanserade viner. Och inte att sticka under stolen med, tillsammans med Amarone är de klassiska "gebortipresent-viner" bland Svenssons. Så nej, det är inte vad jag väljer först ur vinlistan på krogen eller från hyllan på Systemet. Men vilken käftsmäll jag fick. La Bernardine blev lite som en ögonöppnare. 2013 är årgången även för detta och här har man blandat 70 % Grenache med 25 % Syrah och en liten gnutta Mourvèdre för att få en GSM. Vinet har inte legat på ek utan endast vinifierats och lagrats i cement. Man har strävat efter en balans väl medveten om den ofta obalanserade Châteauneufen. Aloholen ligger på 14,5% men den är oerhört väl integrerad. Vinet påminner mig om Domaine Charvin som också producerar denna fantastiska eleganta stil med smak av röda bär. Det här är helt klart dagen favorit. Både om jag och Cyrille får bestämma.

Nog pratat om Michel Chapoutier och hans viner. Det är ju ändå Cyrille jag möter så jag kan ju inte låta bli att vara lite personlig också.

Så, Cyrille. Din fru är amerikanska så dags för några sanningens ord. USA eller England? Jag måste tyvärr göra henne besviken och säga England.

Okej. Om du inte fick dricka några viner från Chapoutier under ett år. Vad skulle du dricka då? Jag älskar Pinot Noir framförallt från Bourgogne men också från exempelvis Carneros i Kalifornien. Jag är inte riktigt som andra fransmän. Jag har tidigare jobbat som sommelier i London och även hos importör.  Så jag har fått testa mig fram och insett att även Chile gör riktigt bra viner. Jag är väldigt open minded när det kommer till vin.

Syrah eller Grenache? Syrah.

Chardonnay eller Sauvignon Blanc? Jag vet att det här kanske känns otippat. Men jag säger Sauvignon Blanc.

När du firar något, vad dricker du helst då? Champagne! Utan tvekan. Jag är uppväxt i Champagne så det är de självklara valet. Michel dricker förövrigt säkert två flaskor bubbel om dagen och har ett biodynamiskt projekt i Champagne som släpps nu. Tillsammans med Champagne Devaux lanserar han sin Champagne Sténopé 2008. Det är ett väldigt spännande projekt och bubblet görs i liten upplaga. 3400 flaskor samt 640 magnum. Michel har sagt att han troligtvis kommer dricka 2000 flaskor själv, så det är ingen idé att vi försöker sälja dem...

Vad gör du om 10 år? Jag vet inte om jag jobbar för producent eller importör. Jag gillar importörsledet. Men jag har turen att jobba för någon så energisk som Michel. Det händer saker hela tiden och är en öppen miljö. Hade det inte varit för att Michel har människor omkring sig som bromsar honom ibland så hade det gått i ännu högre tempo. Vi lanserar Champagne, tittar åt Provence, Ribera del Duero och mycket annat.

Det är alltså uppenbart att vi ska fortsätta hålla ögonen både på Chapoutier men även Cyrille i framtiden. För att se vad Systembolaget har i sitt sortiment från Chapoutier kan du kika här. Och för guds skull, du har väl inte missat årets största hitlåt?

I morgon har jag en dejt med årets vinmakare från Australien. Just saying...

 

 

 

Vilka är störst i Rhône?

När jag tänker på viner från Rhône finns det två producenter jag tänker på direkt: E. Guigal och Michel Chapoutier. Alldeles strax ska jag dricka frukost med den sistnämnda tillsammans med Lively Wines som är ny importör utav Chapoutiers viner. Mer om Chapoutier och dess viner får du givetvis veta senare. Tills dess måste jag lyssna på denna superdänga som uppvärmning. Enjoy!

[embed]https://youtu.be/oxm8_J0CC28[/embed]