St Vincent och vinets dag

Hur kunde jag nästan missa årets viktigaste högtidsdag? Herrejösses, att jag som sommelier nästan glömde bort det. Det är ju St Vincents dag idag vilket såklart innebär att det också är VINETS DAG!  St Vincent är vinets skyddshelgon och hans dag firas framförallt i vinodlande regioner runtom i Europa. Sverige tillhör ju inte de vinodlande länderna i någon större utsträckning så här får vi istället fira vinets dag som sedan ett par år tillbaka finns med som en av Sveriges temadagar. En mycket viktig högtid om du frågar mig.

Med vinets dag vill jag passa på att friska upp minnet om en text jag skrev för snart ett år sedan som fick hyfsat bra spridning:

Min man roar mig ganska ofta med roliga tankeställningar. Han kan komma med frågor som får mig att fundera lite extra och ibland blir det som nu.

“Älskling, har vi någonsin köpt ett vin som går som TV-reklam?” Nej, det har vi inte. Men givetvis är det för att jag har bra koll på vad för alternativ som finns... Läs fortsättningen här.

Jag vet att jag ofta säger att vin smakar bättre ur större flaskformat. Men då menar jag också flaskor. Boxar är något jag helst undviker även när det gäller rekommendationer. Min målsättning är att folk ska dricka bättre viner men mindre mängd. Alltså, köp en bra flaska vin istället för tre halvdåliga flaskor. Detta både för en bättre folkhälsa och för att kvalitet ska få gå före kvantitet.

Nu måste jag fira vinets dags med ett glas bubbel. Skål och grattis!

Pecorino x 2

Pecorino En italiensk hårdost gjord på fårmjölk lagrad i 2-4 år. En av världens äldsta ostar där spår från osten har hittats från 4000 f Kr. En ost som ingår i italienarnas dagliga kost i olika sammanhang. Lika god att äta precis som den är, som att riva över pastan.

Pecorino En grön druvsort ursprungligen från Marche i östra Italien. Den odlas idag framförallt i Marche, Abruzzo, Ligurien, Toskana och Umbrien. Pecorino tros härstamma från vildvuxna druvor. Druvan är en tålig sort och mognar tidigt. Är känd för sina mineraliska och örtiga viner med en bitande syra.

Intresserad av att testa druvan? För en rättvis upplevelse av druvan finns just nu Rêve Pecorino Velenosi 2014 kvar i tillfälligt sortiment i några butiker runtom i landet. Druvan hittas också i pinnvinet Cantina Zaccagnini i ordinarie sortiment.

Pecorino och Pecorino smakar, inte helt oväntat, faktiskt väldigt trevligt tillsammans.

The King of Grapes

Så har en ny säsong startat med besked. I måndags flängde jag runt på vinprovningar och en rolig middag tillsammans med en vinimportör. Av någon konstig anledning läggs många stora vinprovningar på samma dagar. Visst är det bra att klämma in allt på en gång, men det blir också en viss stress att försöka hinna med allt. För jag vill gå på så mycket jag kan och hinner. Inledde måndagen på en Master Class med Gambero Rosso på Grand Hotel. Vi testade igenom de viner som fått priser av italienska röda lilla boken i år. Därefter kastade jag mig på spårvagnen ut mot Djurgården och deltog i en något mer inspirerande provning på Oaxen: en Master Class med vinmakarna Fernando Garcia, Dani Landi och Tom Matassa. Grenache vs Garnacha: The King of Grapes in Spain and France. Åtta viner av druvan Grenache/Garnacha testades igenom. Jag bara älskar denna druva när den är gjord i en sval, elegant stil som dessa viner.  Olly från Winetrade, Fernando Garcia, Dani Landi & Tom Matassa. 

Herrarna i mitten på bilden är männen bakom vinfestivalen jag var på i Madrid förra våren. Ja, du vet, den här resan:

https://youtu.be/mapyftJkSkQ

I övrigt verkar bikramyogan ha satt sina spår. Jag gick både i måndags och igår. Kroppen verkar ha börjat rensas och jag är superförkyld. Får nog överlåta avsmakandes av vinerna till gästerna ikväll...

Ett annat vin gjort på Garnacha kan du läsa om här.

Nollprocentigt

Wow. Vilken vecka det har varit. Jag har lite svårt att smälta att jag igår syntes i rutan inför nästan 700.000 tittare. Det var nervöst, läskigt, pirrigt och så fantastiskt kul på samma gång. Den största anledningen till att jag tackade ja till att vara med framför kameran var för att jag fick prata om något jag tycker är extra roligt och framförallt viktigt: alkoholfritt. För mig är det en självklarhet att de alkoholfria alternativen på krogen ska hålla samma kvalité som vinet. För mig är det självklart att man som sommelier tar de alkoholfria alternativen på allvar.  Äpple, gurka, lime & koriander. 

När jag började jobba på restaurang för 10 år sedan var det i princip bara läsk eller apelsinjuice som erbjöds de gäster som inte ville ha vin eller öl. Och förbanne de vuxna gäster som valde att ta sig en tranbärsjuice till middagen istället för ett glas rött, de gästerna tjänade man ju inte en krona på. De ska minsann inte få samma bra service och uppmärksamhet. Jo, jag hade äldre kollegor som i princip vände dessa gäster ryggen. 

Jag kommer ihåg att jag som servitris kunde skämmas när jag läste upp de alkoholfria alternativen för gästerna. "Vi har Cola, Fanta, Sprite, apelsinjuice, äppeljuice och tranbärsjuice."  När den alkoholfria ölen hittade till restaurangerna kunde jag pusta ut litegrann. Äntligen en vuxen smak för chaufförerna, de gravida och de som helt enkelt inte vill få i sig alkohol.  Verkstad hemma i köket. 

På en tidigare arbetsplats fanns det vinpaket som de flesta gäster valde att ta till sin meny. Ett alkoholfritt alternativ fanns också men det bestod endast av frukt- och juiceblandningar. Man dricker sig lätt mätt på juicer till en avsmakningsmeny. Jag bestämde mig för att skapa ett alkoholfritt dryckespaket som höll samma standard som vinpaketet. Jag la ner säkert 10 timmar i veckan på att utveckla recept, göra olika juicer, teer och bland annat en "punsch". Responsen från gästerna var helt fantastisk.

Min nuvarande arbetsplats har inget dryckespaket. Jag och min sommelierkollega kom tillsammans fram till att vi ville anamma den kontinentala dryckesfilosofin. Vi vill att våra gäster ska få dricka som i vinländerna: ta in en flaska vin du tycker om och njut av den genom hela middagen. På det viset får man uppleva hur vinet utvecklas i glaset och man kan fokusera på att ha trevligt med sitt sällskap istället för sjutton olika kombinationer av mat och dryck.

Häromveckan pratade jag länge med en gäst som var så glad för att vi hade valt att inte servera dryckespaket. Hon såg det från en vinkel jag inte riktigt har reflekterat på tidigare, men samtidigt upplevt så många gånger. Den okontrollerade fyllan. Flera restauranger som har paket toppar också upp glasen under kvällens gång. Ibland mer än en gång. Det innebär att om du har fått fem olika drycker så kan du ha hällt i dig en flaska själv eller likväl mycket mer än så. Det är väldigt svårt att kontrollera hur mycket man får i sig. På en finkrog med bra service får glasen inte stå tomma. På gott och ont. Som sommelier har jag ingen som helst aning om gästens historia gällande alkoholhantering. Samtalet med kvinnan denna kväll gav mig en rejäl tankeställare.

Jag älskar att göra egna drycker att servera gästerna. Problematiken när man skapar färska juicer är hållbarheten. Det är väldigt svårt att förutsäga hur mycket som kommer att gå åt och jag hatar att hälla ut dryck som blivit för gammal. Därför har olika safter och Kombucha blivit det som passar mig bäst i dagsläget. Drycker där hållbarheten är mycket längre. Men jag experimenterar ofta för att ha fler alternativ att erbjuda.  Charcoal Lemonade.

När vi var i Dubai nu i julas testade jag på Charcoal Lemonade för första gången. Den här svarta lemonaden är helt enkelt en vanlig lemonad men med aktivt kol som extra krydda. Därav färgen.

Jag är ständigt på jakt efter alkoholfria drycker som håller samma standard som vin och öl. Utbudet av alkoholfri öl är väldigt bra. Jag har inte testat ett enda alkoholfritt vin som jag känner att jag kan servera en gäst. Mousserande viner däremot är bra. När det kommer till vinerna finns det så många andra bra alternativt så jag ser ingen som helst anledning till att dricka de alkoholfria vinerna. Vin är, enligt mig, just vin. Låt det få vara vin.

Om du inte vill dricka alkohol, välj istället drycker gjorda på härliga nordiska smaker som vinbär, blåbär, lingon eller tranbär där man kan få känna på sträveten från tanniner. Drick äpplen. Vi i Sverige är duktiga på äpplen. Både mousserande och stilla varianter.

Du behöver inte vara gravid eller köra bil för att välja nollprocentig dryck. Du som gäst kan kräva bättre sortiment än läsk och juice. Det är aldrig fult att välja alkoholfritt på krogen. 

Jag kan uppskatta en flaska champagne till middagen men kan också känna mig alldeles nöjd med min alternativa punsch till desserten. Ibland kan jag känna mig som en dålig sommelier för att jag fokuserar så mycket på det alkoholfria. Men vet du vad? Det gör inget. Det gör inget alls. För jag har hittat något jag brinner lite extra för.

Ps. Du vet väl att du kan maila mig om du behöver dryckestips inför helgen? Både med alkohol och utan. daniella@wineandculture.se

Rivstartar 2017

2017 har knappt börjat men denna vecka har jag redan hunnit debutera i, för mig, två nya grenar.  I onsdags var jag på bikramyoga för första gången. (Ja, förlåt, jag vet att jag tjatar.) Det känns faktiskt lite smått i kroppen fortfarande. Väldigt skönt och ett gott tecken att kroppen har fått anstränga nya muskler.

Igår torsdag var det dags för en ny sak för mig. Vad nervös jag har varit! I flera dagar har jag vridit och vänt på mig om nätterna och sovit alldeles oroligt. Jag ägnade hela dagen i en TV-studio framför kameran. Sååå roligt!   Foto: Tareq Taylor.

Som debutant kunde jag nog inte haft bättre support. Med fullblodsproffsen Tareq Taylor, Hanna Hellquist och Beppe Starbrink vid min sida var jag aldrig långt från skratt. Trots förseningar i flygtrafiken både upp till Umeå och tillbaka till Stockholm var det en otroligt spännande dag. Det bästa var faktiskt att få träffa Tareq och Hanna som båda sprudlade av energi. Och Beppe såklart.

Om du zappar runt med fjärrkontrollen imorgon lördag strax efter 18 så kanske du ser lilla mig i rutan babblandes om ja, vadå? 

Tills vidare... Glöm inte att champagne smakar väldigt gott ur stora flaskformat.

Svåraste steget check

Okej, jag vet att det här inte har något som helst att göra med mat eller framför allt dryck. Fast jo, på något vis är dryck inblandat: vatten och te. 

Jag var alldeles nyss på mitt första pass bikramyoga. Och det var sååå skönt för kropp och själ.

Så. Nu är det sagt. Det svåraste steget är avklarat: att våga gå dit och testa.

Vad som gör mig ännu mer stolt och glad i själen är att jag vaknade tidigt av mig själv i morse så att jag hann ut till stallet för att motionera ponnyn också innan jag testade på varm yoga på riktigt för första gången. I vanliga fall brukar jag snooza minst 20 minuter innan dagen börjar... 

Nu känner jag mig extra laddad inför morgondagens utmaning. Håll utkik på lördag. 

Trevlig onsdag! Dags att inhalera vatten och te. 

En torr vit månad

Som många andra i vårt avlånga land har du säkert flera nyårslöften. Bland löftena ligger säkert dessa två högt upp på listan:

• Börja träna
• Inleda året med en vit månad

Träna kan jag inte hjälpa dig så mycket med. Det finns flera projekt att gå med i om du skulle vilja det. Många PT's har "Beach 2017" som koncept och nu i januari kryllar det av folk på gymmet. Själv ska jag, utöver ridningen, börja med bikramyoga. Jag har fått för mig att det är något som kan falla mig i smaken.

Den vita månaden däremot, den kan jag hjälpa dig med. Det finns lite olika alternativ här. Jag har ju introducerat dig för min kärlek för te. Alkoholfritt tillhör definitivt mitt segment överhuvudtaget. Så låt oss för en gångs skull ta en annan väg.

Inled året med en annorlunda vit månad. En knastertorr vit månad. Låt mig introducera en av världens absolut coolaste druvsorter och kungen av de vita druvorna: Riesling. Omogna druvor i Moseldalen, juli 2015. Foto: Thomas Egenäs.

Odlas i land	Tyskland, Frankrike, Österrike, Australien, USA
Kända distrikt	Mosel, Rheingau, Pfalz, Alsace, Washington Sate
Karaktär	Riesling kan vara allt från krispigt och knastertorrt med bitande hög syra så att det vattnas i munnen till härligt sötsliskigt, lite som flytande guld. Smaker som citrus, gröna äpplen, mineral, päron och honung är vanligt förekommande.
Passar till	De torra vinerna passar väldigt bra ihop med fisk och skaldjur. Kan vara väldigt trevligt sällskapsvin. De halvtorra med fruktsötma är kanongott till asiatiskt mat. Den lägre alkoholhalten går utmärkt ihop med den heta maten. Och så de söta vinerna är givetvis en oslagbar kombination till många desserter, gärna fruktiga sådana.

Bernkastel, Moseldalen. Foto: Thomas Egenäs, juli 2015.

Från knastertorr till honungssöt Riesling har många olika skepnader. I Alsace hittas knastertorra viner medan man i Tyskland och Österrike hittar de honungssöta varianterna.

Svala klimat är vad Riesling trivs allra bäst i där den får mogna långsamt och vinrankorna växer gärna i branta sluttningar. Har du någon gång varit i Moseldalen vet du precis vad jag menar med brant. Druvorna är lite mindre med ett tjockare skal.

Den höga syran gör vinerna väldigt lagringsdugliga. Vinerna klarar ofta lätt över 10 år i flaska. De söta vinerna klarar bra mycket längre tid än så. Hög syra och sötma i ett vin gör att de kan lagras väldigt länge och få utvecklas till något komplext. Med åldern får vinerna ofta karaktär av petroleum och honungstoner.  Branta sluttningar i Bernkastel. Foto: Thomas Egenäs.

I Tyskland finns något som kallas Prädikatswein. Det är en beteckning för att kvalitetsklassa vinerna. Dessa prädikat är följande (utdrag från Wikipedia):

• Kabinett, normalskörd, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 8,5-11,5 procent. Potentiell alkoholhalt är den alkoholhalt som vinet får om det jäser ut helt till ett torrt vin.
• Spätlese, sen skörd, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 10-13 procent.
• Auslese, utvalda klasar ur den totala skörden, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 11-14,5 procent.
• Beerenauslese, utvalda övermogna druvor, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 15,5-18 procent.
• Trockenbeerenauslese, utvalda övermogna druvor som skrumpnat efter att ha angripits av ädelröta, botrytis, motsvarar en potentiell alkoholhalt på minst 21,5 procent. Restsockerhalten är mycket hög då den faktiska alkoholhalten i vinerna ofta ligger i trakterna kring 7-8 procent.
• Eiswein, druvor som plockats och pressats i fruset tillstånd. Har samma minimigränser som Beerenauslese, men druvorna har ej angripits av botrytis.

Vill du besöka ett vindistrikt är Mosel en plats jag varmt kan rekommendera med otroligt vackra vyer. Bila längs med floden och stanna i de olika byarna och testa vin hos producenterna.

Men våga också testa Riesling från andra områden än Europa. USA och Australien gör viner av hög kvalitet. I Washington State hittas liknande klimat som i Tyskland, Alsace och Österrike.

Sätt ihop en Riesling-provning hemma. Här är olika varianter av Riesling att testa:

• Künstler Riesling Trocken 2015, Rheingau, Tyskland En frisk, torr och fruktig Riesling från en klassisk producent.
• Kloster Eberbach Riesling Spätlese 2014, Rheingau, Tyskland Friskt vin med fruktsötma och lägre alkoholhalt. Perfekt till det asiatiska köket.
• Reinhold Haart Goldtröpfchen 2015, Mosel, Tyskland Finns i tillfälliga sortimentet just nu. Skynda att fynda detta otroliga vin!
• Dr Loosen Riesling Beerenauslese 2013, Mosel, Tyskland Sött vin med markerad syra. Gott både till ostar och desserter.
• Schloss Gobelsburg Ried Gaisberg Erste Lage Kamptal Riesling 2015, Österrike En producent som står mig varmt om hjärtat. Mineral, krusbär och citrus. Mums.
• Hugel Gentil 2015, Alsace, Frankrike Klassisk producent från Alsace, enda regionen i Frankrike som får odla Riesling.
• Howard Park Porongurup Riesling 2015, Western Australia, Australien Tillfälligt sortiment. Skynda fynda en kanonbra Riesling från Down Under. Torrt och fruktigt.
• Kung Fu Girl Riesling 2014, Washington State, USA Halvtorrt fruktigt vin från Washington State. Gott till skaldjur.

Och dessa maträtter blir extra goda med ett glas Riesling till: Heta asiatiska musslor i grön curry - Jennie Walldén Laxsahimi med sesamaioli och limesyrad gurka - Jennie Walldén Vit sparris med hollandaisesås - Tommy Myllymäki

En positiv anledning att dricka mycket Riesling är att vinerna ofta håller en lite lägre alkoholhalt. Så, mer Riesling åt folket säger jag.

Lycka till med din torra vita månad!

Queen Ulrika Ferlin

Det här är min ascoola vän Ulrika. Jag har uppmärksammat henne tidigare här <--- Ulrika vann tävlingen Årets Lily 2013. Det var första gången jag själv testade på tävlandet. Det var också första gången jag träffade Ulrika som kom att bli en väldigt god vän.

Varför skriver jag då om Ulrika nu igen? Jo, för att hon den 28:e december var med i Nyhetsmorgon och pratade om bubbel inför nyår. Och jädrar vad fin hon var i rutan. Wow vilken kvinna. Jag beundrar dig något enormt, fina Ulrika.

Se klippet här.

Rensar med tetox

Så är det nytt år. Det är redan den 3:e januari 2017. Tiden bara springer förbi. Agrikultur har fortfarande stängt en vecka till, vi öppnar upp fit for fight och redo för våren nu på måndag. Jag har verkligen kommit in i semesterlunket på riktigt nu. Veckan i Dubai handlade mest om att vila och komma ikapp livet efter sommarens hårda jobb på öjn. Ligga på stranden och lapa sol var alldeles perfekt. Men, rastlös som jag är krävdes givetvis en hel del äventyr också för att jag och mannen skulle känna oss nöjda. Äventyrsbad är kul även när man närmar sig 30 kan jag intyga.

Nyårsafton var jag trött, på riktigt. Kände mig jetlaggad trots att jag bara gick tillbaka 3 timmar i tiden. Jag somnade med två hundar i famnen medan övriga gänget badade jacuzzi på granntomten. Helt okej för mig.

På nyårsdagen var det dags för min årliga utrensning i garderoben. Jag städade, sorterade kläder till insamling och kände hur själen blev lättare. Medan ni andra låg och kved i soffan och vräkte i er pizza gjorde jag iordning mitt egna företags bokföring och såg att jag åkte en väldans massa Uber hem från jobbet sena kvällar 2016. Hur skönt är det inte att ha klart all ekonomi redan 1/1? Sååååå underbart.

Så igår började det klia i fingrarna ordentligt. Begav mig till IKEA där jag inte satt en fot på flera år. (Nu ljög jag, var där för Agrikulturs räkning i november...) Shoppade förvaringslösningar till garderob och skafferi. Kom hem och rensade ännu mer och organiserade fint i skafferiet och samtliga garderober. 2017, mitt hem är så redo, kom an bara.

Och vad har jag druckit till allt detta fixande? Jo, te. 

Jag har alltid varit en te-drickare men efter resan till Peking känns det nästan som att jag har fått någon slags te-mani. Jag dricker te typ hela tiden. Hittade en fin glastermos i Dubai som jag tyvärr inte köpte. Det ångrar jag nu.

Var på temuseeum i Peking där jag fick vara med om någon slags ceremoni och se hur de brygger sitt te.  Länge har jag trott att te bryggs genom att låta teet ligga i en sil, hälla vatten över och låta stå och dra 2-5 minuter. Men icke. I Kina häller man vattnet över teet flera gånger genom att hälla emellan två små kannor. Tre till fyra gånger hälls vattnet över teet innan det är färdigt att drickas i pyttesmå koppar.  Tesorterna jag fick smaka på museet var svart te smaksatt med litchi, jasminte, oolong,  fruktte och pu'er.

I Kina dricker man te både för hälsoeffekterna men också som vi dricker kaffe och fikar: för att umgås, samtala och byta idéer med varandra. Vuxna människor går runt med te i princip hela dagarna och dricker sällan något kallt. Varmt eller ljummet te är det som gäller. Något som jag också stött på när jag har haft kinesiska gäster på krogen. De beställer in te till middagen vilket vi svenskar inte alls är vana vid. Alla teerna har olika slags hälsoeffekter.  Eftersom barn föredrar när det smakar sött så har kineserna försökt komma på ett sätt att få barnen att dricka te istället för läsk genom att uppfinna fruktte. Den här varianten innehöll torkade fruktbitar som också kan ätas som de är. Hibiskus, passionsfrukt, mango och kiwi är några av frukterna i teet som ger en sötsyrlig smak. Barnsligt gott så jag var tvungen att köpa med mig ett paket hem. Sweet lover innehåller en massa vitamin C och E samt är tydligen bra för matsmältningen.   Här är mitt nya favoritte. Pu'er-te eller slimming tea som kineserna kallar det. Pu'er kommer från området med samma namn i provinsen Yunnan. Det är ett efterfermenterat te och blir väldigt gott av att lagras. Teet anses bli bättre ju längre det lagras. Pu'er ska ha flera hälsoeffekter och bland dessa är:

• välgörande för matsmältningen
• motverkar förgiftningar
• rensar kroppen
• bra mot baksmälla
• sänker kolesterolet

Om så är fallet håller jag osagt men jag älskar smaken som är otroligt komplex. Här finns inga söta smaker utan doft av skog, svamp och källare. Då teet kan bryggas flera gånger om och ska kokas som en soppa i kastrull (enligt kinesen jag testade med) har jag en kastrull stående som får kokas upp flera gånger under dagen.  Eftersom det finns en rolig marknad i Dubai där alla möjliga kryddor kan inhandlas var jag tvungen att shoppa mer ingredienser som kan drickas som te. Här ovan är torkad hibiskus, torkad kamomill och masala-te. Det sistnämnda är en blandning av svart te, hibiskus, rosor, mynta, lavendel, kardemumma, kanel, nejlikor och röda pepparkorn. Det doftar alldeles ljuvligt och smakar lika gott. Kamomill ska vara inflammationshämmande, bakteriedödande och rogivande vilket känns som bra effekter.  På marknaden hittade jag dessa små vackra tebollar som jag tror är av sorten Purple Pagoda. Det är en krans av vita jasminblommor runt en rosa amaranth. Vatten hälls över bollen som vecklar ut sig, ju varmare vatten desto snabbare får man se bollen utvecklas till en fin liten blomboll. Teet har en blommig smak av jasmin.

I övrigt har jag nyss införskaffat ett introduktionskort för att testa på bikramyoga i en månad och se om det är något för mig. Jag känner att ridningen behöver utökas med någon annan slags träning nu och jag har länge velat testa på bikram på riktigt.

Äsch, om man ska åka ut till stallet och städa lite i skåpen kanske? #kryperpåväggarna

Och du, tetox är det nya detox. Bara så du vet. 

(Januari och blogginlägg om te verkar hänga ihop. Det här skrev jag för två år sedan. <---)

Tvåtusensexton

Och så är det tiden på året då alla gör en sammanfattning av året som var. Jag kan ju inte vara sämre så här är mitt år i bilder:Agrikultur slog upp sina dörrar och vår resa började.  Jag debuterade som kombucha-makare... ...och gav mys-Ernst en match.  En fin vän gick förlorad i en lavinolycka. Vila i frid Minh. Årets kombination blev blodpudding och rosébubbel.  Jag blev med ponny på heltid och intog tävlingsbanorna igen efter 12 år borta.  Lina fick Karin Franssons Mentorspris och jag firade min födelsedags på finalen av Årets Kock.  Var på Yasuragi för första men absolut inte sista gången.  Åt lyxig vinmiddag med några av sommelier-Stockholms duktigaste.  Fick lära mig göra dumplings. Pratade alkoholfria drycker inför ett gäng journalister.  Blev bestulen på min kära Vespa som hittades tre dagar senare men fick spendera nästan 6 månader på verkstaden.  Men jag fick testa typ världens godaste champagne.  Och var på den bästa vinresan någonsin i Sierra de Gredos, Spanien.  Jag pratade vin och grönsaker med Alf Tumble för DN.  Har infört det obligatoriska glaset Krug före avresa på Arlanda.  Jag tog årets bästa bild på ett hustak i Barcelona.  Packade in häst och SUP-bräda och flyttade till Gotland över sommaren.  Närmare bestämt Furillen.  Firade midsommar med två snillen som spekulerade kring lammet.  Stog på SUP-brädan ungefär 5 gånger på hela sommaren... Firade första bröllopsdagen med han där.  Bodde i en koja på Furillen med bästa kock-Lina.  Åt min bästa middag på Krakas Krog.  Fick andas alpluft och kramas med min bästa Tina i Schweiz på sommarsemestern.  Åkte inlandsbanan på smakresa med bryggmästare Bengtsson.  Blev upplärd i glasblåsning.  Pallade äpplen i hästhagen. Fick se lite snö i november.  Jag anordnade min första välgörenhetsmiddag och drog in 43000kr till cystisk fibros.  Det obligatoriska glaset Krug före avresa mot Peking.  Jag sparkade på Kinamuren.  Och gick på Kents sista konsert, någonsin.  Julen firades i Dubai bland sand och kameler. Eller, mest bland skyskrapor och på vattenland.

Nu är det dags att bege sig mot årets sista middag. Jag önskar er alla ett fantastiskt gott nytt år och en underbar sista kväll på 2016.

Kära vänner kräva goda drycker

Så är vi åter hemma i Stockholm efter en helt fantastiskt skön semester i Dubai. Det var andra gången i fantasivärlden för mig och definitivt inte sista gången. Det finns så mycket att upptäcka både när det kommer till aktiviteter och bra restauranger att besöka. Platsen vi spenderat mest tid på var utan tvekan The Beach i Dubai Marina. Stranden som de har storsatsat på både för barn och vuxna. Vattenland, utegym, löpbana, restauranger, lekhörna, vattensporter, marknad och bio är bara några av sakerna som finns att göra.  Jag och Tompa ägnade en dag på en uppblåsbar äventyrsbana ute i vattnet. Hur kul som helst men jädrar vad ont i kroppen jag hade dagen efter. Jag kunde knappt röra mig på två dagar. Dags att boka en redig helkroppsmassage innan jobbet drar igång igen. Tur att jag har en hel veckas återhämtning kvar... Ikväll nalkas middag med våra fina vänner Janna, Martin och deras underbara son Viktor. Vi träffades första gången under en skidsemester i Alagna julen för två år sedan. Man kan säga att vi klickade direkt, alla fyra. Men, det är ju inte särskilt ofta jag träffar en kvinna lika kort och lockhårig som mig så det kunde ju inte annat än bli helt fantastiskt. Ska bli så härligt att få umgås igen då de flyttade till Danmark för ett år sedan. Det är bra när middagsplaneraren skickar menyn i förväg så att jag kan plocka med mig roliga saker från vinkylen hemma. Här är kvällens dryck: Ridgeviews mousserande vin från England av ny årgång som jag inte har testat, Pinot Gris från en av mina absoluta favoritproducenter Jolie-Laide från Kalifornien och kanongott vitt vin från Rioja i Spanien, Vina Tondonia årgång 2005. Jag tror att vi kommer klara oss bra.  En del flaskor hemma i vinkylen kan jag ibland titta på och tänka 'du får vänta på ett bättre tillfälle'. Både Jolie-Laide och Vina Tondonia tillhör dessa flaskor (Ridgeview köpte Tompa på Bolaget idag då den finns i tillfälliga sortimentet). Jag har svårt att komma på ett bättre tillfälle att öppna dessa flaskor än med kära vänner som uppskattar goda viner.  Kim the Beagle får också följa med på nyårsuppladdning ikväll. Och Mariestads svarta inlandspilsner är verkligen dags att testa, resultatet från sommarens Smakresa. Utlåtande kommer senare. Det verkar finnas 3 flaskor kvar i skrivande stund för den som vill hugga tag i en.

Dags att åka, tjillevippen! 

Drick smart på nyårskvällen

Så är det äntligen dags att fira in 2017. Året vi lämnar bakom oss känns på flera vis som ett sorgset år. Flertalet stora kända namn gick ur tiden, tragedierna i Nice och nu senast i Berlin bland annat. En nystart känns på sin plats. Mycket passande fick jag se lite fyrverkerier nere på stranden som dånade mot skyskraporna här i Dubai igårkväll.

När det kommer till nyårsfirandet har jag en egen tradition som jag håller hårt på: jag dricker champagne/mousserande rakt igenom hela kvällen. För det är faktiskt så att champagne och mousserande viner fungerar hur bra som helst även vid middagsbordet. Och det går att variera sig med olika stilar från mineraliskt knastertorrt till sötare och fruktigare varianter.

Mitt smartaste tips till nyår är att börja med de bästa flaskorna så att de får den uppmärksamhet de förtjänar. I slutet av kvällen har man troligtvis fått i sig några klunkar redan och kommer kanske inte uppskatta och förstå den där dyrgripen man har unnat sig att köpa hem. Att spara champagnen till tolvslaget känns helt meningslöst.

Champagne (och de flesta andra viner) smakar bäst från stora flaskor och när passar bättre att öppna en eller flera magnumflaskor än just till årsskiftet? Servera vännerna bubbel från magnum för festligaste upplevelsen. Stora flaskor känns ju ännu lyxigare.

Glöm inte det alkoholfria. Det har dykt upp några anständiga alternativ de senaste åren. Mitt bästa stalltips är Richard Juhlin BdB Non-Alcoholic sparkling wine. Fruktig och frisk med lite sötma i eftersmaken. Väldigt bra för alla som vill ha 0 % i glaset. GodDryck No1 är också bra och dessutom ekologisk.

Så hur kan du styra upp kvällen?

Hälsa gästerna välkomna med stora flaskor -  Pol Roger Brut Réserve på magnum. Torrt och krispigt till förrätten - Diebolt-Vallois Prestige Brut. Välj en rosé till varmrätten - Bollinger Rosé. En riktig söt klassiker till desserten - Prunotto Moscato d’Asti. Fram med stora flaskan igen till tolvslaget - Louis Bouillot Cremant de Bourgogne Brut.

Andra roliga flaskor som inte får missas: Ca’ del Bosco är ett mousserande vin från Franciacorta i Italien som tillverkas på samma sätt som champagne.

Ridgewiev 2014 från Bloomsbury, England. Även detta är ett vin som håller liknande standard som champagne med liknande klimat som grannlandets Champagne.

Krug Grand Cuvée är en festlighet jag inte kan dricka för mycket av. För mig är dte kungen av Champagne.

Drick smart på nyårskvällen: 

• Drick champagne/mousserande hela kvällen. Då hålls också en jämn alkoholhalt på cirka 12 %.
• Börja med de bästa flaskorna.
• Servera stora flaskor som känns ännu lyxigare.
• Glöm inte det alkoholfria!

Nu vill jag önska er alla ett riktigt gott slut och härligt nyårsfirande tillsammans med nära och kära, GOTT NYTT ÅR!

Jul i fantasivärlden

I natt 02.50 lokal tid landade vi i fantasivärlden mitt ute i öknen. Vi spenderar vår jul i Dubai i år.

I morse vaknade vi klockan 05.40 till böneutroppet som hörs över hela staden, somnade sedan tungt om och vaknade vid lunchtid till samma bönesång 12.40.

Stranden ligger 10 minuters gångväg från vårt boende och det är perfekt temperatur i både luften och vattnet. Som en svensk sommardag i juli. Vi har redan vräkt i oss dadlar och jag har hittat dryck som ska testas. Alkoholfri såklart, annat är svårt att inhandla.

Det här är ett otroligt välbehövligt avbrott från vardagen. Som jag har längtat. 

Nu väntar en tur till Dubai Mall...

Två nätter i Peking del 3

Sista dagen i Peking. Vi började dagen med lite gatumat till frukost idag igen. Stora dumplings med biffyllning och typ friterad deg. Mums! Tunnelbanan mot Beijing Zoo.  Det absolut viktigaste under hela resan för Alex var att titta på pandorna på Beijing Zoo. Jag har ju lite svårt att säga nej till Alex. Klart hon skulle få beskåda pandor.  En sovande panda.  Små vackra rävar. En sovande vit tiger i den bitande kylan. En sista promenad i hutongen vi bodde i påväg mot flygplatsen.

Sammanfattning av besöket i Peking:

• Jag har aldrig känt mig så säker i en stad. Här finns kameraövervakning i varje gathörn, väskorna måste åka igenom säkerhetskontroll när man ska gå ner i tunnelbanan och poliserna står precis överallt.
• Jag har aldrig känt mig så övervakad någonsin. Här finns ju kameraövervakning precis överallt.
• Den här tiden på året är det kallt. Riktigt kallt. Glöm inte vantar om du tänker besöka Peking i december. Det gjorde jag.
• Det doftar inte hallon på gatorna direkt. I hutongerna kastas soporna rakt ut på gatan.
• Kineserna är vänliga och hjälpsamma.
• För skador där operation behövs går kineserna till västerländsk doktor. För att förebygga sjukdomar går de till kinesisk doktor.
• Det finns alldeles för många bilar.
• Kineserna harklar, spottar och fräser konstant på gatorna.
• För att få plats med stadens 22 miljoner människor har det byggts höghus i varenda förort. Det är smart.
• Jag skulle kunna äta dumplings till frukost varje morgon.
• Pandorna har det väldigt bra i djurparken. De tas väl omhand. Till skillnad från de nordiska isbjörnarna och vargarna. Det fick mig att fälla ett par tårar.
• Man dricker te och samtalar med varandra för att byta erfarenheter, tankar och åsikter. Ungefär som vi fikar här i Sverige.
• Det finns något som heter tevin. Vin smaksatt med teblad.
• Vuxna dricker sällan något kallt. De dricker te eller varmt vatten. Barnen får ibland dricka kall läsk. Te dricks i stora mängder varje dag för att rensa kroppen.
• Det gamla Pekings hutonger är charmiga trots att det luktar ganska så illa på gatorna.
• Tunnelbanesystemet är lätt att förstå. Och billigt. 2 yen per resa.
• Statlig taxi är tokbilligt. 25 yen för 25 minuters bilfärd.
• Kinesiska muren har väldigt höga trappsteg.
• Pekinganka är gott men gav en fet smak i munnen flera timmar efter.
• En gatufrukost behöver inte kosta mer än 2 yen.

Två nätter i Peking del 2

Dag två i Peking i bilder. Lördagen spenderade vi som de turister vi var tillsammans med en privat chaufför och en engelsktalande guide. Frukost på gatan.  Vi hamnade, utan vetskap, på en fabrik där de tillverkade smycken och konsthantverk av jade. Och så ett obligatoriskt besök vid den 600 mil långa Kinesiska muren.  Jag kan nu få kalla mig för en riktig hjälte som har gått väldigt många av murens branta trappsteg. Ett snabbt besök hos en kinesisk doktor där vi fick fotmassage. Doktorn tittade i min handflata och sa att jag har ett stressigt jobb och ett dåligt immunförsvar. Jag tackade nej till hans rekommenderade medicinering.  Äntligen något vi faktiskt ville till: ett temuseum. Här fick vi smaka flera olika tesorter, höra om teets historia och se hur man brygger te på riktigt.  Dumplings till lunch. SÅ gott! Dags för ett besök i en sidenfabrik. Ovan små silkeskokonger.  Ett sidentäcke blir till. Efter vår långa dags besökande av flertalet turistmål tog vi oss en powernap på tre timmar. Dock på vårt hostel, inte på sidenfabriken.  Dags att hitta mat. Men först gick vi vilse i hutongerna. Så lyckades vi äntligen hitta någonstans att äta där vi inte behövde vara oroliga att äta inälvor. Jag åt ramen och Alex åt en otroligt god kycklingrätt. Även denna kväll drack vi jordnötsmjölken till.  Därefter tog vi tunnelbanan till de finare delarna av stan.  I World Trade Center tog vi hissen upp på 80:e våningen och besökte The Lounge Bar/Atmosphere Bar för att få se stan ovanifrån.Jag var självklart tvungen att dricka en cocktail med te som ingrediens. Den innehöll även bland annat bourbon och PX-sherry.

Fortsättning följer...

Två nätter i Peking del 1

En weekend i Kina? Ja, varför inte tänkte jag och min vän Alex. I torsdags satte vi oss på flyget mot Peking och min hjärna har nog aldrig blivit utsatt för så många olika intryck på så kort tid. Här är dag 1 i bilder. 'Every journey should start with a glass of Krug.' - Daniella Lundh Egenäs Här börjar inflygningen mot Peking. Vi landade 13.20 lokal tid efter nästan 12 timmars resande.  Alex stod för bokningen av boende. Hon hittade ett riktigt billigt hostel i en av hutongerna (slumområdena) där rummet luktade mögel. Men får man betala 300kr för två nätter kan man inte vänta sig bättre. Jag måste säga att jag uppskattar hennes val av område, hade vi inte bott där så hade vi inte upplevt det gamla Pekings hutonger.  Jag ska nog ta och skaffa mig en sån här lösning till min Vespa. Nästan alla åkte runt med det här smarta täcket för både ben och händer.  Vackert färgsprakande i affären.  Vid Tianamen Square, Himmelska fridens torg. Här samlas folket varje dag vid soluppgång och solnedgång för att se Kinesiska flaggan hissas upp och ner.  Vatten utan för den Förbjudna staden. Det sägs att här finns 9999,5 rum. I himlen finns tydligen 10000 rum och man kunde ju inte ha fler rum än i himlen... 24 kejsare har styrt Kina från Förbjudna staden år 1421-1911. Här kan man köpa sprit. Den stora shoppinggatan vid tunnelbanestationen Wangfujing. Enorm gata med många internationella butiker som trängs med kinesiska. Vid Wangfujing finns också turiststråket där insekter varvas med kanderade äpplen och dumplings. Får det lov att vara lite småkryp? Lite mer kryp? Eller kastanjer kanske? Foodcourt vid turiststråket där man kan njuta av sina småkryp sittandes. Operasång för turisterna. En traditionell testund. Pekinganka till middag första kvällen... ...till den drack vi jordnötsmjölk. Supergott men väldigt sött.

Fortsättning följer.

Kökets box

Tänk att få komma hem efter en helg på vift och ha en spännande box att få hämta ut från postombudet. Precis så hade jag det idag. Första utgåvan av Kökets nya box låg och väntade på mig. Såhär fin är lådan.  Med härliga Jessica Frej på omslaget av tidningen man fick med. Innehållet i första boxen. Hade svårt att bestämma mig för om jag skulle lägga upp bilden på innehållet, kanske roligare med överraskningar för de som beställt boxen. Men jag var bara tvungen...

Kökets box hittar du här <---

Lina Ahlin - min förebild

Jag måste dela med mig av en text som jag fick läsa igår innan den idag publicerades på Årets Kocks sida. Min kollega och nära vän Lina Ahlin tilldelades ju Karin Franssons Mentorspris 2016 den 11:e februari i år. Datumet är lätt att minnas då jag fick gå på galamiddag finklädd på min födelsedag. Nedan är Linas egna tankar kring priset hon tilldelats.Foto: Per Erik Berglund/Årets Kock

---

Det var med skakiga ben som jag tog mig förbi folkmassan och upp på den scen där mitt namn bara sekunder tidigare ropats ut. Chockad, överrumplad, lycklig. Tacksam. På en scen tillsammans med tre kvinnliga kockar som jag hyser stor respekt för fick jag ta emot Karin Franssons Mentorspris 2016 och i kroppen pirrade glädjen och stoltheten. Helt plötsligt fick jag mikrofonen i min hand och därpå den klassiska frågan – Hur känns det? Jag minns knappt vad jag svarade mer än att jag var glad – och att det var en välbehövlig klapp på axeln.

Med lite tid och reflektion känner jag mig, om möjligt, mer hedrad över priset. Det talas mycket om hur kvinnor är underrepresenterade i vår bransch och hur männen är de som kniper de flesta positionerna i de professionella köken. Jag menar på att det inte alls är så illa som diskussioner och rubriker pekar mot. Vi kvinnor är en tydlig minoritet i köken men jag anser ändå att jag omringas av flertalet duktiga, ambitiösa kvinnliga kollegor i branschen som förtjänade detta pris minst lika väl som jag. Vad som dock är otroligt viktigt är att ha kollegor runtom en som lyfter och pushar, som ger plats och utrymme. Jag tror att det är en stor anledning till varför just jag fick Karin Franssons Mentorspris 2016 – för mina kollegors, både på arbetsplatsen och i branschen, välviljan att lyfta fram min passion och kompetens.

Mitt beslut att bli kock var ett beslut baserat på passion och vilja som mognade fram under mina sena tonår. Jag tillhör en av de som inte gick restauranglinjen på gymnasiet utan min kärlek till mat växte fram och gick från att vara ett genuint intresse till ett yrke – en identitet. Jag valde den väg som jag ville gå och jag tror att detta har gjort mig väldigt bred i min yrkesroll som kock och som kollega.

På Agrikultur, där jag arbetar, har vi valt att satsa på en hållbar arbetsmiljö. Vi har stängt på helger, får betalt för all övertid och vill på något vis slå hål på bilden av att det är tufft med långa arbetsdagar och överdrivet slit. Sistnämnda är en förlegad bild av branschen som jag tror avskräcker snarare än attraherar unga, hungriga tjejer och killar i branschen. Arbetsplatsen man jobbar på ska ha villkor som man själv står för och som man vill spegla sig igenom. För mig blev det än mer viktigt efter Karin Franssons Mentorspris – min arbetsplats måste spegla den bild av branschen som jag vill lyfta fram och som jag tror håller. För det ÄR viktigt att hålla, att orka och inte ta ut sig i tidig ålder.

Jag skulle beskriva min matfilosofi som väldigt samtida utan att för den skull vända ryggen till historien. För mig är det viktigt att vi tar med oss äldre generationens kunskap in i den fantastiska era vi befinner oss i idag där intresset för mat och måltid är mer centralt än någonsin. En önskan inför framtiden är att vi alla som jobbar i branschen lär oss tänka framåt – inte pengar, inte för sekunden utan för framtiden. Vi som arbetar med mat måste ta vårt ansvar utåt och inspirera våra gäster, vänner och familjer till att göra sunda råvaruval som tar hänsyn till vår natur och framtid.

Till de som vill växa i branschen vill jag pusha för att hitta egna utmaningar i livet, andra intressen eller frågor som driver en framåt. Se något större än att bara ta sin bräda och kniv och köra på varje dag. Det är lätt att gå vilse i det myller av sociala medier, tävlingar, stjärnor och prestige som branschen till många delar består av idag och jag tror att många gör fel i att aldrig stanna upp och se på varför man egentligen gör det man gör. Jobbar man för sin arbetsgivare, för sitt CV eller för sitt hjärta? Jag har lovat mig själv att alltid jobba för mitt hjärta och ta beslut som gör mig lycklig. Karin Franssons Mentorspris var ett uppvaknande för mig och ett bevis på att man kan vara något mer än bara kock – en förebild och någon att se upp till. Jag tänker, har tänkt, vänt och vridit, funderat, förundrats och förvånats över vår bransch. Låtit mig överrumplats, överväldigats och överraskats. Under hela min yrkesverksamma karriär så har jag REFLEKTERAT otroligt mycket över det jag gör. När jag behöver få en dos av vett och ren och skär kärlek tänker jag på min farmor och hennes matlagning. Den var genuin, lagad med kärlek och hon njöt när vi åt av det hon serverade. För i grund och botten är det ju vad vår bransch handlar om – att förena människor i njutsamma stunder.

---

Texten är skriven av Lina Ahlin och är publicerad hos aretskock.se

Dryck i Kina?

La du märke till i mitt senaste inlägg att jag ska till Kina i helgen? Jag vet, det är helt galet. Torsdag till söndag. Beijing here I come! Ju mer jag tänker på det desto mer går det upp för mig: jag har noll koll på landet Kina. Pinsamt, verkligen pinsamt. Vad dricker de i Kina? Ingen aning. Öl gissar jag. Det blir helt klart helgens uppdrag att ta reda på vad som dricks i Kina.

En kort tripp kräver ingen större planering. Jag och min vän Alex har tre saker vi vill göra: se den där berömda långa muren, äta Peking-anka och gå i den förbjudna staden. Jag är helt övertygad om att vi kommer hinna med detta.

Men var hittar man riktigt bra Peking-anka egentligen?

Street food

Eller i mitt fall skulle jag vilja kalla det för car food. Idag har varit en dag när jag har försökt komma ikapp med livet efter senaste tidens koncentration på välgörenhetsmiddagen som ägde rum i lördags. Igår kidnappade jag Kim the Beagle för att få lite extra ro i själen. Det finns inget som får mig att slappna av som att få hänga i stallet med både ponny och vovve.

Så idag har jag och Kim:

• testat vin med en importör
• levererat 30 st bag in box med äppelmust till jobbet
• varit och hämtat ut mitt visum till Kina
• ätit street food i bilen (säg inget till Tompa, han blir så arg när jag äter i bilen...)
• varit i stallet och longerat två ponnysar
• Kim har jagat Corné i ridhuset
• gjort klart ekonomi inför besök hos revisorn i morgon
• sett tillbaka på vad jag åt på 90-talet genom Historieätarna
• myst i soffan

Det här med food trucks är inget jag har särskilt stor erfarenhet av eftersom det är väldigt sällan jag äter lunch på stan. Jag får ju mat på jobbet. Men idag när jag hämtade ut mitt visum vid Garnisonen kurrade det lite i magen och jag insåg att lunch kanske är ett bra påfund ändå...Så jag köpte mig en riktigt god sandwich. Och TROCADERO! Hur gott är det inte med Trocadero?! "Churrasco de Chile". (Riktigt god!)Kim the Beagle var riktigt förtvivlad för att han inte fick smaka. Jag tror att han har skvallrat till Tompa att jag åt i bilen. Byracka!

Nej, nu ska jag beställa lite vin till jobbet. Och leta reda på lite info om Peking inför helgens resa.