Queen Ulrika Ferlin

Det här är min ascoola vän Ulrika. Jag har uppmärksammat henne tidigare här <--- Ulrika vann tävlingen Årets Lily 2013. Det var första gången jag själv testade på tävlandet. Det var också första gången jag träffade Ulrika som kom att bli en väldigt god vän.

Varför skriver jag då om Ulrika nu igen? Jo, för att hon den 28:e december var med i Nyhetsmorgon och pratade om bubbel inför nyår. Och jädrar vad fin hon var i rutan. Wow vilken kvinna. Jag beundrar dig något enormt, fina Ulrika.

Se klippet här.

Rensar med tetox

Så är det nytt år. Det är redan den 3:e januari 2017. Tiden bara springer förbi. Agrikultur har fortfarande stängt en vecka till, vi öppnar upp fit for fight och redo för våren nu på måndag. Jag har verkligen kommit in i semesterlunket på riktigt nu. Veckan i Dubai handlade mest om att vila och komma ikapp livet efter sommarens hårda jobb på öjn. Ligga på stranden och lapa sol var alldeles perfekt. Men, rastlös som jag är krävdes givetvis en hel del äventyr också för att jag och mannen skulle känna oss nöjda. Äventyrsbad är kul även när man närmar sig 30 kan jag intyga.

Nyårsafton var jag trött, på riktigt. Kände mig jetlaggad trots att jag bara gick tillbaka 3 timmar i tiden. Jag somnade med två hundar i famnen medan övriga gänget badade jacuzzi på granntomten. Helt okej för mig.

På nyårsdagen var det dags för min årliga utrensning i garderoben. Jag städade, sorterade kläder till insamling och kände hur själen blev lättare. Medan ni andra låg och kved i soffan och vräkte i er pizza gjorde jag iordning mitt egna företags bokföring och såg att jag åkte en väldans massa Uber hem från jobbet sena kvällar 2016. Hur skönt är det inte att ha klart all ekonomi redan 1/1? Sååååå underbart.

Så igår började det klia i fingrarna ordentligt. Begav mig till IKEA där jag inte satt en fot på flera år. (Nu ljög jag, var där för Agrikulturs räkning i november...) Shoppade förvaringslösningar till garderob och skafferi. Kom hem och rensade ännu mer och organiserade fint i skafferiet och samtliga garderober. 2017, mitt hem är så redo, kom an bara.

Och vad har jag druckit till allt detta fixande? Jo, te. 

Jag har alltid varit en te-drickare men efter resan till Peking känns det nästan som att jag har fått någon slags te-mani. Jag dricker te typ hela tiden. Hittade en fin glastermos i Dubai som jag tyvärr inte köpte. Det ångrar jag nu.

Var på temuseeum i Peking där jag fick vara med om någon slags ceremoni och se hur de brygger sitt te.  Länge har jag trott att te bryggs genom att låta teet ligga i en sil, hälla vatten över och låta stå och dra 2-5 minuter. Men icke. I Kina häller man vattnet över teet flera gånger genom att hälla emellan två små kannor. Tre till fyra gånger hälls vattnet över teet innan det är färdigt att drickas i pyttesmå koppar.  Tesorterna jag fick smaka på museet var svart te smaksatt med litchi, jasminte, oolong,  fruktte och pu'er.

I Kina dricker man te både för hälsoeffekterna men också som vi dricker kaffe och fikar: för att umgås, samtala och byta idéer med varandra. Vuxna människor går runt med te i princip hela dagarna och dricker sällan något kallt. Varmt eller ljummet te är det som gäller. Något som jag också stött på när jag har haft kinesiska gäster på krogen. De beställer in te till middagen vilket vi svenskar inte alls är vana vid. Alla teerna har olika slags hälsoeffekter.  Eftersom barn föredrar när det smakar sött så har kineserna försökt komma på ett sätt att få barnen att dricka te istället för läsk genom att uppfinna fruktte. Den här varianten innehöll torkade fruktbitar som också kan ätas som de är. Hibiskus, passionsfrukt, mango och kiwi är några av frukterna i teet som ger en sötsyrlig smak. Barnsligt gott så jag var tvungen att köpa med mig ett paket hem. Sweet lover innehåller en massa vitamin C och E samt är tydligen bra för matsmältningen.   Här är mitt nya favoritte. Pu'er-te eller slimming tea som kineserna kallar det. Pu'er kommer från området med samma namn i provinsen Yunnan. Det är ett efterfermenterat te och blir väldigt gott av att lagras. Teet anses bli bättre ju längre det lagras. Pu'er ska ha flera hälsoeffekter och bland dessa är:

• välgörande för matsmältningen
• motverkar förgiftningar
• rensar kroppen
• bra mot baksmälla
• sänker kolesterolet

Om så är fallet håller jag osagt men jag älskar smaken som är otroligt komplex. Här finns inga söta smaker utan doft av skog, svamp och källare. Då teet kan bryggas flera gånger om och ska kokas som en soppa i kastrull (enligt kinesen jag testade med) har jag en kastrull stående som får kokas upp flera gånger under dagen.  Eftersom det finns en rolig marknad i Dubai där alla möjliga kryddor kan inhandlas var jag tvungen att shoppa mer ingredienser som kan drickas som te. Här ovan är torkad hibiskus, torkad kamomill och masala-te. Det sistnämnda är en blandning av svart te, hibiskus, rosor, mynta, lavendel, kardemumma, kanel, nejlikor och röda pepparkorn. Det doftar alldeles ljuvligt och smakar lika gott. Kamomill ska vara inflammationshämmande, bakteriedödande och rogivande vilket känns som bra effekter.  På marknaden hittade jag dessa små vackra tebollar som jag tror är av sorten Purple Pagoda. Det är en krans av vita jasminblommor runt en rosa amaranth. Vatten hälls över bollen som vecklar ut sig, ju varmare vatten desto snabbare får man se bollen utvecklas till en fin liten blomboll. Teet har en blommig smak av jasmin.

I övrigt har jag nyss införskaffat ett introduktionskort för att testa på bikramyoga i en månad och se om det är något för mig. Jag känner att ridningen behöver utökas med någon annan slags träning nu och jag har länge velat testa på bikram på riktigt.

Äsch, om man ska åka ut till stallet och städa lite i skåpen kanske? #kryperpåväggarna

Och du, tetox är det nya detox. Bara så du vet. 

(Januari och blogginlägg om te verkar hänga ihop. Det här skrev jag för två år sedan. <---)

Kära vänner kräva goda drycker

Så är vi åter hemma i Stockholm efter en helt fantastiskt skön semester i Dubai. Det var andra gången i fantasivärlden för mig och definitivt inte sista gången. Det finns så mycket att upptäcka både när det kommer till aktiviteter och bra restauranger att besöka. Platsen vi spenderat mest tid på var utan tvekan The Beach i Dubai Marina. Stranden som de har storsatsat på både för barn och vuxna. Vattenland, utegym, löpbana, restauranger, lekhörna, vattensporter, marknad och bio är bara några av sakerna som finns att göra.  Jag och Tompa ägnade en dag på en uppblåsbar äventyrsbana ute i vattnet. Hur kul som helst men jädrar vad ont i kroppen jag hade dagen efter. Jag kunde knappt röra mig på två dagar. Dags att boka en redig helkroppsmassage innan jobbet drar igång igen. Tur att jag har en hel veckas återhämtning kvar... Ikväll nalkas middag med våra fina vänner Janna, Martin och deras underbara son Viktor. Vi träffades första gången under en skidsemester i Alagna julen för två år sedan. Man kan säga att vi klickade direkt, alla fyra. Men, det är ju inte särskilt ofta jag träffar en kvinna lika kort och lockhårig som mig så det kunde ju inte annat än bli helt fantastiskt. Ska bli så härligt att få umgås igen då de flyttade till Danmark för ett år sedan. Det är bra när middagsplaneraren skickar menyn i förväg så att jag kan plocka med mig roliga saker från vinkylen hemma. Här är kvällens dryck: Ridgeviews mousserande vin från England av ny årgång som jag inte har testat, Pinot Gris från en av mina absoluta favoritproducenter Jolie-Laide från Kalifornien och kanongott vitt vin från Rioja i Spanien, Vina Tondonia årgång 2005. Jag tror att vi kommer klara oss bra.  En del flaskor hemma i vinkylen kan jag ibland titta på och tänka 'du får vänta på ett bättre tillfälle'. Både Jolie-Laide och Vina Tondonia tillhör dessa flaskor (Ridgeview köpte Tompa på Bolaget idag då den finns i tillfälliga sortimentet). Jag har svårt att komma på ett bättre tillfälle att öppna dessa flaskor än med kära vänner som uppskattar goda viner.  Kim the Beagle får också följa med på nyårsuppladdning ikväll. Och Mariestads svarta inlandspilsner är verkligen dags att testa, resultatet från sommarens Smakresa. Utlåtande kommer senare. Det verkar finnas 3 flaskor kvar i skrivande stund för den som vill hugga tag i en.

Dags att åka, tjillevippen! 

Drick smart på nyårskvällen

Så är det äntligen dags att fira in 2017. Året vi lämnar bakom oss känns på flera vis som ett sorgset år. Flertalet stora kända namn gick ur tiden, tragedierna i Nice och nu senast i Berlin bland annat. En nystart känns på sin plats. Mycket passande fick jag se lite fyrverkerier nere på stranden som dånade mot skyskraporna här i Dubai igårkväll.

När det kommer till nyårsfirandet har jag en egen tradition som jag håller hårt på: jag dricker champagne/mousserande rakt igenom hela kvällen. För det är faktiskt så att champagne och mousserande viner fungerar hur bra som helst även vid middagsbordet. Och det går att variera sig med olika stilar från mineraliskt knastertorrt till sötare och fruktigare varianter.

Mitt smartaste tips till nyår är att börja med de bästa flaskorna så att de får den uppmärksamhet de förtjänar. I slutet av kvällen har man troligtvis fått i sig några klunkar redan och kommer kanske inte uppskatta och förstå den där dyrgripen man har unnat sig att köpa hem. Att spara champagnen till tolvslaget känns helt meningslöst.

Champagne (och de flesta andra viner) smakar bäst från stora flaskor och när passar bättre att öppna en eller flera magnumflaskor än just till årsskiftet? Servera vännerna bubbel från magnum för festligaste upplevelsen. Stora flaskor känns ju ännu lyxigare.

Glöm inte det alkoholfria. Det har dykt upp några anständiga alternativ de senaste åren. Mitt bästa stalltips är Richard Juhlin BdB Non-Alcoholic sparkling wine. Fruktig och frisk med lite sötma i eftersmaken. Väldigt bra för alla som vill ha 0 % i glaset. GodDryck No1 är också bra och dessutom ekologisk.

Så hur kan du styra upp kvällen?

Hälsa gästerna välkomna med stora flaskor -  Pol Roger Brut Réserve på magnum. Torrt och krispigt till förrätten - Diebolt-Vallois Prestige Brut. Välj en rosé till varmrätten - Bollinger Rosé. En riktig söt klassiker till desserten - Prunotto Moscato d’Asti. Fram med stora flaskan igen till tolvslaget - Louis Bouillot Cremant de Bourgogne Brut.

Andra roliga flaskor som inte får missas: Ca’ del Bosco är ett mousserande vin från Franciacorta i Italien som tillverkas på samma sätt som champagne.

Ridgewiev 2014 från Bloomsbury, England. Även detta är ett vin som håller liknande standard som champagne med liknande klimat som grannlandets Champagne.

Krug Grand Cuvée är en festlighet jag inte kan dricka för mycket av. För mig är dte kungen av Champagne.

Drick smart på nyårskvällen: 

• Drick champagne/mousserande hela kvällen. Då hålls också en jämn alkoholhalt på cirka 12 %.
• Börja med de bästa flaskorna.
• Servera stora flaskor som känns ännu lyxigare.
• Glöm inte det alkoholfria!

Nu vill jag önska er alla ett riktigt gott slut och härligt nyårsfirande tillsammans med nära och kära, GOTT NYTT ÅR!

Två nätter i Peking del 3

Sista dagen i Peking. Vi började dagen med lite gatumat till frukost idag igen. Stora dumplings med biffyllning och typ friterad deg. Mums! Tunnelbanan mot Beijing Zoo.  Det absolut viktigaste under hela resan för Alex var att titta på pandorna på Beijing Zoo. Jag har ju lite svårt att säga nej till Alex. Klart hon skulle få beskåda pandor.  En sovande panda.  Små vackra rävar. En sovande vit tiger i den bitande kylan. En sista promenad i hutongen vi bodde i påväg mot flygplatsen.

Sammanfattning av besöket i Peking:

• Jag har aldrig känt mig så säker i en stad. Här finns kameraövervakning i varje gathörn, väskorna måste åka igenom säkerhetskontroll när man ska gå ner i tunnelbanan och poliserna står precis överallt.
• Jag har aldrig känt mig så övervakad någonsin. Här finns ju kameraövervakning precis överallt.
• Den här tiden på året är det kallt. Riktigt kallt. Glöm inte vantar om du tänker besöka Peking i december. Det gjorde jag.
• Det doftar inte hallon på gatorna direkt. I hutongerna kastas soporna rakt ut på gatan.
• Kineserna är vänliga och hjälpsamma.
• För skador där operation behövs går kineserna till västerländsk doktor. För att förebygga sjukdomar går de till kinesisk doktor.
• Det finns alldeles för många bilar.
• Kineserna harklar, spottar och fräser konstant på gatorna.
• För att få plats med stadens 22 miljoner människor har det byggts höghus i varenda förort. Det är smart.
• Jag skulle kunna äta dumplings till frukost varje morgon.
• Pandorna har det väldigt bra i djurparken. De tas väl omhand. Till skillnad från de nordiska isbjörnarna och vargarna. Det fick mig att fälla ett par tårar.
• Man dricker te och samtalar med varandra för att byta erfarenheter, tankar och åsikter. Ungefär som vi fikar här i Sverige.
• Det finns något som heter tevin. Vin smaksatt med teblad.
• Vuxna dricker sällan något kallt. De dricker te eller varmt vatten. Barnen får ibland dricka kall läsk. Te dricks i stora mängder varje dag för att rensa kroppen.
• Det gamla Pekings hutonger är charmiga trots att det luktar ganska så illa på gatorna.
• Tunnelbanesystemet är lätt att förstå. Och billigt. 2 yen per resa.
• Statlig taxi är tokbilligt. 25 yen för 25 minuters bilfärd.
• Kinesiska muren har väldigt höga trappsteg.
• Pekinganka är gott men gav en fet smak i munnen flera timmar efter.
• En gatufrukost behöver inte kosta mer än 2 yen.

Två nätter i Peking del 2

Dag två i Peking i bilder. Lördagen spenderade vi som de turister vi var tillsammans med en privat chaufför och en engelsktalande guide. Frukost på gatan.  Vi hamnade, utan vetskap, på en fabrik där de tillverkade smycken och konsthantverk av jade. Och så ett obligatoriskt besök vid den 600 mil långa Kinesiska muren.  Jag kan nu få kalla mig för en riktig hjälte som har gått väldigt många av murens branta trappsteg. Ett snabbt besök hos en kinesisk doktor där vi fick fotmassage. Doktorn tittade i min handflata och sa att jag har ett stressigt jobb och ett dåligt immunförsvar. Jag tackade nej till hans rekommenderade medicinering.  Äntligen något vi faktiskt ville till: ett temuseum. Här fick vi smaka flera olika tesorter, höra om teets historia och se hur man brygger te på riktigt.  Dumplings till lunch. SÅ gott! Dags för ett besök i en sidenfabrik. Ovan små silkeskokonger.  Ett sidentäcke blir till. Efter vår långa dags besökande av flertalet turistmål tog vi oss en powernap på tre timmar. Dock på vårt hostel, inte på sidenfabriken.  Dags att hitta mat. Men först gick vi vilse i hutongerna. Så lyckades vi äntligen hitta någonstans att äta där vi inte behövde vara oroliga att äta inälvor. Jag åt ramen och Alex åt en otroligt god kycklingrätt. Även denna kväll drack vi jordnötsmjölken till.  Därefter tog vi tunnelbanan till de finare delarna av stan.  I World Trade Center tog vi hissen upp på 80:e våningen och besökte The Lounge Bar/Atmosphere Bar för att få se stan ovanifrån.Jag var självklart tvungen att dricka en cocktail med te som ingrediens. Den innehöll även bland annat bourbon och PX-sherry.

Fortsättning följer...

Två nätter i Peking del 1

En weekend i Kina? Ja, varför inte tänkte jag och min vän Alex. I torsdags satte vi oss på flyget mot Peking och min hjärna har nog aldrig blivit utsatt för så många olika intryck på så kort tid. Här är dag 1 i bilder. 'Every journey should start with a glass of Krug.' - Daniella Lundh Egenäs Här börjar inflygningen mot Peking. Vi landade 13.20 lokal tid efter nästan 12 timmars resande.  Alex stod för bokningen av boende. Hon hittade ett riktigt billigt hostel i en av hutongerna (slumområdena) där rummet luktade mögel. Men får man betala 300kr för två nätter kan man inte vänta sig bättre. Jag måste säga att jag uppskattar hennes val av område, hade vi inte bott där så hade vi inte upplevt det gamla Pekings hutonger.  Jag ska nog ta och skaffa mig en sån här lösning till min Vespa. Nästan alla åkte runt med det här smarta täcket för både ben och händer.  Vackert färgsprakande i affären.  Vid Tianamen Square, Himmelska fridens torg. Här samlas folket varje dag vid soluppgång och solnedgång för att se Kinesiska flaggan hissas upp och ner.  Vatten utan för den Förbjudna staden. Det sägs att här finns 9999,5 rum. I himlen finns tydligen 10000 rum och man kunde ju inte ha fler rum än i himlen... 24 kejsare har styrt Kina från Förbjudna staden år 1421-1911. Här kan man köpa sprit. Den stora shoppinggatan vid tunnelbanestationen Wangfujing. Enorm gata med många internationella butiker som trängs med kinesiska. Vid Wangfujing finns också turiststråket där insekter varvas med kanderade äpplen och dumplings. Får det lov att vara lite småkryp? Lite mer kryp? Eller kastanjer kanske? Foodcourt vid turiststråket där man kan njuta av sina småkryp sittandes. Operasång för turisterna. En traditionell testund. Pekinganka till middag första kvällen... ...till den drack vi jordnötsmjölk. Supergott men väldigt sött.

Fortsättning följer.

Lina Ahlin - min förebild

Jag måste dela med mig av en text som jag fick läsa igår innan den idag publicerades på Årets Kocks sida. Min kollega och nära vän Lina Ahlin tilldelades ju Karin Franssons Mentorspris 2016 den 11:e februari i år. Datumet är lätt att minnas då jag fick gå på galamiddag finklädd på min födelsedag. Nedan är Linas egna tankar kring priset hon tilldelats.Foto: Per Erik Berglund/Årets Kock

---

Det var med skakiga ben som jag tog mig förbi folkmassan och upp på den scen där mitt namn bara sekunder tidigare ropats ut. Chockad, överrumplad, lycklig. Tacksam. På en scen tillsammans med tre kvinnliga kockar som jag hyser stor respekt för fick jag ta emot Karin Franssons Mentorspris 2016 och i kroppen pirrade glädjen och stoltheten. Helt plötsligt fick jag mikrofonen i min hand och därpå den klassiska frågan – Hur känns det? Jag minns knappt vad jag svarade mer än att jag var glad – och att det var en välbehövlig klapp på axeln.

Med lite tid och reflektion känner jag mig, om möjligt, mer hedrad över priset. Det talas mycket om hur kvinnor är underrepresenterade i vår bransch och hur männen är de som kniper de flesta positionerna i de professionella köken. Jag menar på att det inte alls är så illa som diskussioner och rubriker pekar mot. Vi kvinnor är en tydlig minoritet i köken men jag anser ändå att jag omringas av flertalet duktiga, ambitiösa kvinnliga kollegor i branschen som förtjänade detta pris minst lika väl som jag. Vad som dock är otroligt viktigt är att ha kollegor runtom en som lyfter och pushar, som ger plats och utrymme. Jag tror att det är en stor anledning till varför just jag fick Karin Franssons Mentorspris 2016 – för mina kollegors, både på arbetsplatsen och i branschen, välviljan att lyfta fram min passion och kompetens.

Mitt beslut att bli kock var ett beslut baserat på passion och vilja som mognade fram under mina sena tonår. Jag tillhör en av de som inte gick restauranglinjen på gymnasiet utan min kärlek till mat växte fram och gick från att vara ett genuint intresse till ett yrke – en identitet. Jag valde den väg som jag ville gå och jag tror att detta har gjort mig väldigt bred i min yrkesroll som kock och som kollega.

På Agrikultur, där jag arbetar, har vi valt att satsa på en hållbar arbetsmiljö. Vi har stängt på helger, får betalt för all övertid och vill på något vis slå hål på bilden av att det är tufft med långa arbetsdagar och överdrivet slit. Sistnämnda är en förlegad bild av branschen som jag tror avskräcker snarare än attraherar unga, hungriga tjejer och killar i branschen. Arbetsplatsen man jobbar på ska ha villkor som man själv står för och som man vill spegla sig igenom. För mig blev det än mer viktigt efter Karin Franssons Mentorspris – min arbetsplats måste spegla den bild av branschen som jag vill lyfta fram och som jag tror håller. För det ÄR viktigt att hålla, att orka och inte ta ut sig i tidig ålder.

Jag skulle beskriva min matfilosofi som väldigt samtida utan att för den skull vända ryggen till historien. För mig är det viktigt att vi tar med oss äldre generationens kunskap in i den fantastiska era vi befinner oss i idag där intresset för mat och måltid är mer centralt än någonsin. En önskan inför framtiden är att vi alla som jobbar i branschen lär oss tänka framåt – inte pengar, inte för sekunden utan för framtiden. Vi som arbetar med mat måste ta vårt ansvar utåt och inspirera våra gäster, vänner och familjer till att göra sunda råvaruval som tar hänsyn till vår natur och framtid.

Till de som vill växa i branschen vill jag pusha för att hitta egna utmaningar i livet, andra intressen eller frågor som driver en framåt. Se något större än att bara ta sin bräda och kniv och köra på varje dag. Det är lätt att gå vilse i det myller av sociala medier, tävlingar, stjärnor och prestige som branschen till många delar består av idag och jag tror att många gör fel i att aldrig stanna upp och se på varför man egentligen gör det man gör. Jobbar man för sin arbetsgivare, för sitt CV eller för sitt hjärta? Jag har lovat mig själv att alltid jobba för mitt hjärta och ta beslut som gör mig lycklig. Karin Franssons Mentorspris var ett uppvaknande för mig och ett bevis på att man kan vara något mer än bara kock – en förebild och någon att se upp till. Jag tänker, har tänkt, vänt och vridit, funderat, förundrats och förvånats över vår bransch. Låtit mig överrumplats, överväldigats och överraskats. Under hela min yrkesverksamma karriär så har jag REFLEKTERAT otroligt mycket över det jag gör. När jag behöver få en dos av vett och ren och skär kärlek tänker jag på min farmor och hennes matlagning. Den var genuin, lagad med kärlek och hon njöt när vi åt av det hon serverade. För i grund och botten är det ju vad vår bransch handlar om – att förena människor i njutsamma stunder.

---

Texten är skriven av Lina Ahlin och är publicerad hos aretskock.se

Dryck i Kina?

La du märke till i mitt senaste inlägg att jag ska till Kina i helgen? Jag vet, det är helt galet. Torsdag till söndag. Beijing here I come! Ju mer jag tänker på det desto mer går det upp för mig: jag har noll koll på landet Kina. Pinsamt, verkligen pinsamt. Vad dricker de i Kina? Ingen aning. Öl gissar jag. Det blir helt klart helgens uppdrag att ta reda på vad som dricks i Kina.

En kort tripp kräver ingen större planering. Jag och min vän Alex har tre saker vi vill göra: se den där berömda långa muren, äta Peking-anka och gå i den förbjudna staden. Jag är helt övertygad om att vi kommer hinna med detta.

Men var hittar man riktigt bra Peking-anka egentligen?

Street food

Eller i mitt fall skulle jag vilja kalla det för car food. Idag har varit en dag när jag har försökt komma ikapp med livet efter senaste tidens koncentration på välgörenhetsmiddagen som ägde rum i lördags. Igår kidnappade jag Kim the Beagle för att få lite extra ro i själen. Det finns inget som får mig att slappna av som att få hänga i stallet med både ponny och vovve.

Så idag har jag och Kim:

• testat vin med en importör
• levererat 30 st bag in box med äppelmust till jobbet
• varit och hämtat ut mitt visum till Kina
• ätit street food i bilen (säg inget till Tompa, han blir så arg när jag äter i bilen...)
• varit i stallet och longerat två ponnysar
• Kim har jagat Corné i ridhuset
• gjort klart ekonomi inför besök hos revisorn i morgon
• sett tillbaka på vad jag åt på 90-talet genom Historieätarna
• myst i soffan

Det här med food trucks är inget jag har särskilt stor erfarenhet av eftersom det är väldigt sällan jag äter lunch på stan. Jag får ju mat på jobbet. Men idag när jag hämtade ut mitt visum vid Garnisonen kurrade det lite i magen och jag insåg att lunch kanske är ett bra påfund ändå...Så jag köpte mig en riktigt god sandwich. Och TROCADERO! Hur gott är det inte med Trocadero?! "Churrasco de Chile". (Riktigt god!)Kim the Beagle var riktigt förtvivlad för att han inte fick smaka. Jag tror att han har skvallrat till Tompa att jag åt i bilen. Byracka!

Nej, nu ska jag beställa lite vin till jobbet. Och leta reda på lite info om Peking inför helgens resa.

Att ha gått i mål

Jag har svårt att finna ord. Igår var det äntligen dags för EAT4AIR som jag har arbetat intensivt med under hösten. En middag där samtliga intäkter gick till sjukdomen cystisk fibros (CF). Jag kan inte tacka er nog, ni som hjälpt mig att lyckas med detta. Jag är mållös och så tacksam. TACK!Det är klart man ska få gå på röda mattan när man går på välgörande middag. Kvällens meny signerad Lina Ahlin, Mattias Bosta och Desirée Jaks. Och tack till parkeringsvakterna... Pilgrimsmussla, kastanj, grillad citron & buljong. Mina underbara vänner och kollegor som gjorde denna kvällen möjlig. De serverade gudomlig mat! Rotselleri, jordärtsskocka, biff & picklade senapsfrön. Blåmögel, endiver, äppelmust & hasselnöt.Blommor till de fantastiska kockarna från Christoffers Blommor i Gamla Stan. Precis såhär ska ett bord se ut efter en lyckad middag med mat och dryck i överflöd. Fler bilder kommer så fort jag har fått dem från en annan kamera.

Middagen i sig genererade 20900kr. Men under middagen hölls även en liten auktion för att samla in extra, vilket gav bra resultat. Ni har fått följa auktionen av den otroligt vackra såpbubblan i glas här i bloggen. Bubblan ropades hem för 9000kr. Jag passade också på att auktionera ut Filip för en hemma hos-middag. Han gick för sammanlagt 13000kr. Och med lite extra donationer idag blev summan helt fantastisk. Tillsammans har vi samlat in 43500kr. Det är makalöst bra. TACK!

Men jag tänker inte nöja mig här. Jag har startat en insamlingssida där vem som helst kan donera ett bidrag. Du hittar sidan här <---  Och förhoppningsvis kan EAT4AIR bli ett återkommande evenemang.

KRAM/Danni

Dan före dan

Foto: Niklas Nyman

Eld och lågor. Är det inte lugnande med en brasa? Jag behöver nog sätta mig framför en brasa i timmar efter den här helgen är över. Dan före dan. Det är precis så det känns idag. Lite som lugnet före stormen. Fast inombords är det 'hela havet stormar' för tillfället.

I morgon är det äntligen dags för EAT4AIR som jag har kämpat med senaset veckorna. Legat vaken om nätterna och tänkt igenom varenda detalj. Gjort allt som står i min makt för att försöka sprida auktionen som just nu pågår på min Instagram av den magiskt vackra såpbubblan i glas som Jennie Olofsson har skapat unikt till mig för att auktionera ut. Budet är uppe i 5000kr. Hela natten har jag oroligt legat och funderat. Tänk om jag inte får ett högre bud?  Ja, tänk om. Då är det så - skulle kock-Lina säga till mig om hon hörde mina tankar. Ja, då är det så. Då har jag gjort vad jag kan för denna gång.

Jag vill redan nu tacka de personer som hjälpt till att sprida både auktionen och information om middagen. Till min vän och bloggkollega Siri som skrev om det i sin blogg igår. Fina Desirée Jaks som lagade mat i Nyhetsmorgon i morse och nämnde vår middag. Till Filip som skrev ett inlägg som rörde mig till tårar på sin Instagram. Tack till Allt om Vin som uppmärksammade EAT4AIr. Tack till sponsorerna som gjort detta möjligt.

Ett allra största TACK till Lina Ahlin, Desirée Jaks och Mattias Bosta som i morgon ställer upp på sin lediga dag och lagar maten. Tack. Tack för att ni stöttar mitt projekt. Tack för att ni är ni. 

Efter att morgondagen är avklarad behöver jag nog checka in på spa, typ resten av året. Nu ska jag in till jobbet. Jag ska ge mig själv minst 5 minuter åt att bara titta in i elden i vedugnen...

Trevlig fredag!

Guide till julens drycker

Första advent. Snön virvlar magiskt vackert utanför fönstret. Många är ni säkert som har adventsmys en dag som denna. Kanske går ni på julmarknad? Själv har jag myst under filten i soffan med värmande äppelglögg framför sändningarna av hästhoppningen från Friends Arena innan jag strax ska bege mig ut till stallet.

Första advent. En perfekt tidpunkt att börja förbereda inför julens alla härliga måltider med familj och vänner. Så vad passar inte bättre idag än en guide till julens drycker?

Vid gästernas ankomst Hälsa dina frusna gäster välkomna med värmande glögg. Äppelglögg är uppfriskande och något annorlunda än vinglöggen. Eftersom Sverige är ett äppelland förespråkar jag äppelglögg alla dagar i veckan. Och då främst på julafton. Saturnus 1893 Äppelvinsglögg, 79:-

Fortsätt med stil När glöggen är uppdrucken kan festligheterna börja. Och ingen riktig fest utan champagne. Är ni flera så passar champagne i större flaskformat allra bäst. Champagne på magnum alltså. Drick som Winston Churchill Pol Roger Brut Réserve Magnum, 809:- eller som James Bond Bollinger Special Cuvée Brut Magnum, 949:-

Till sillen Många vill dricka öl till sillbordet. Jag är den sista att hindra er. Men varför inte testa något annorlunda som är makalöst gott till, som torr sherry? Sherry passar utmärkt till buffémat och rent krasst så är det ju faktiskt just vad julbordet är. Buffé alltså. Men framförallt till den salta sillen är sherry kalasgott. En torr sherry av varianten fino sitter som en smäck till. Fino Inocente, 69:- Vill du ändå absolut ha öl till rekommenderar jag varmt Melleruds prima julöl som dessutom är ekologisk. I smaken finns inslag av dadlar, kola och julkryddor. Mums!

I de små glasen Till julbordet hör också den lilla nubben. Välj en klassik akvavit eller våga testa exempelvis en gin av bättre kvalitét. Aalborg Jule Akvavit 2016, 299:- eller Hernö Gin, 314:-

Till laxen Det är faktiskt ingen riktig höjdare att fortsätta med öl eller sherry till den gravade eller rökta laxen. Satsa på ett torrt, friskt vitt vin. Gärna en härlig Riesling eller en kryddig Grüner Veltliner. Lite citron på laxen matchar friskheten i vinet. Domaene Gobelsburg Kamptal Grüner Veltliner 2015, 94:- eller Künstler Riesling Trocken 2015, 125:-

Skinkan och svärmors köttbullar Dags att plocka fram det röda vinet. När det är många olika sorters mat på bordet föredrar jag ett lättare rödvin som är elegant i stilen. Pinot Noir är vad jag sträcker mig efter. Druvan har ofta en trevlig syra, mjuka tanniner och ger härliga viner med smak av röda bär. Domaine Arlaud Bourgogne Rouge Oka 2014, 199:- eller Louis Jadot Couvent des Jacobins 2013, 139:-

Äntligen dags för godiset och chokladen! Som jag har väntat tålmodigt genom hela middagen... Jag som inte ens äter lax. Däremot vet jag att en alldeles perfekt kombination är pepparkakor med stilton på och sött portvin i glaset till. Ja, precis just det vill jag ha i glaset till. Funkar lika bra till Alladin-asken. Kopke Fine Ruby, 119:-

Kaffe eller te? Bjud svärfar på en fin cigarr till kaffet och svep in er i filtar ute på altanen med en riktigt bra rom i glaset. Bästa knepet är att ge honom en flaska rom i julklapp, du vet, den där du egentligen vill köpa till dig själv men mannen/frugan säger nej för att den är alldeles för dyr. (Jag skulle aldrig säga nej om Tompa vill köpa hem en dyr flaska alkoholhaltig dryck.) På svärfars önskelista står garanterat någon av dessa: Diplomático Single Vintage 2002, 1150:- eller Ron Quorhum 30 Yeras Old Aniversario, 799:-

Alla kanske inte är lika förtjusta i rom så plocka fram alla avecer som finns i hushållet så får man välja själv. En liten spritbuffé helt enkelt.

Om jag skulle firat jul i Sverige så hade jag gjort precis just såhär som ovan. Men nu ska ju jag och Tompa fira jul i Dubai, så vi får nog dricka annat och svärfar får klara sig utan en flaska rom från oss på självaste julafton...

Men glöm för all del inte bort de alkoholfria alternativen! Jag är lite halvt beroende av julmust så det måste finnas i mängder under julen. Här hittar du mitt test av julmust jag gjorde förra året. 

Trevlig advent! /Danni

Det svarta guldet part 2

Guld kan komma i många typer och varianter. Vi har det svenska guldet om du frågar oss på min arbetsplats: jordärtsskocka. Sedan finns det minst två olika svarta guld: lyxig svart kaviar och så... svarta tryffeln!  Den lilla knölen som tillhör hösten är en av mina favoriter att spetsa till måltiden med. Albatryffeln från Piemonte är alldeles magisk, men gör ett stort hål i plånboken. Höstryffeln från franska Perigord är mindre aromatisk och för samma peng som albatryffeln får du enorma mängder perigordtryffel. Med andra ord kan man enkelt unna sig en liten svart knöl till söndagsmiddagen.

En av mina favoriträtter är något så enkelt som smörslungad pasta med massor av riven vit albatryffel. Fyra ingredienser är allt som krävs:

1. pasta av din favoritsort, för denna rätt är min favorit tajarin
2. smör
3. salt
4. vit albatryffel

Du kan nog ganska enkelt räkna ut själv hur rätten ovan tillagas om det är vad du önskar förtära.

Jag tillhör ju de personer som predikar för lyxiga råvaror en vanlig vardag. Eller i det här fallet, en söndag. En alldeles perfekt söndagsmiddag för mig är rätten på bilden jag lagade för någon vecka sedan (vi kör en Throwback Sunday). Jag hittade en liten perigordtryffel i min lokala mataffär som ja fick betala en hundring för. Tryffeln fick ackompanjeras av små pastaknyten fyllda med lufttorkad prosciutto, pancetta och flower sprouts. Och i glaset? En fyllig och smakrik men  oerhört elegant Barolo.

Förutom tryffel så är jag förälskad i kål. Svartkål är favoriten, för mig kan svartkål också få gå under namnet det svarta guldet. Det kan kock-Lina intyga om. En annan sort som jag tidigare bara har sett på restaurang men som verkar ha hittat till hyllorna i mataffärerna nu är den jag använde till pastan: flower sprout. Flower sprout är en korsning av brysselkål och grönkål. Lika liten som brysselkålen men med vackra krusiga lilagröna blad. Ät som den är eller koka, stek eller woka.

Just det, jag öppnade ju en flaska vin till middagen. En flaska som legat i vinkylen ett tag. Flaskan var en present från en vän så den väntade på det perfekta tillfället att konsumeras. För mig blev det perfekta tillfället en söndagskväll i soffan med min man. Och en skål pasta och tryffel. Ibland krävs det inte mer för att vara det perfekta tillfället. Vi tog fram våra största vinkupor och njöt av en Barolo från producenten Borgogono. Borgogno Barolo Liste 2008. <--- Mer om vinet kan du läsa där.

Nej, nu ska jag krypa upp i soffan och njuta av årets äppelglögg som jag har varit och hämtat ute på Äppelfabriken idag. Hurra!

Det svarta guldet part 1 kan du läsa om här <---

Ps. När det kommer till tryffel gäller inte begreppet less is more...

Il est arrivé!

Denna vecka kommer man kunna hitta skyltar på många platser i Frankrike med texten Il est arrivé! De menar såklart Beaujolais Nouveau.  November innebär för oss vinnördar Beaujolais Nouveau. Enligt fransk lag släpps vinet den tredje torsdagen i november klockan 12.01, bara några veckor efter att druvorna har skördats. Över 40 miljoner flaskor skickas ut i världen för denna stora högtid som firas med fyrverkerier och festivaler runtom i Frankrike.

Vinet Beaujolais Nouveau kommer, som namnet avslöjar, från området Beaujolais i södra Bourgogne där den blå druvan Gamay härskar. Gamay ger ett elegant vin med en frisk syra och nästan obefintliga tanniner. Framställningen av vinet görs med en metod som heter maceration carbonique. Lätt förklarat får de hela druvorna jäsa under ett kolsyretäcke tills att de spricker, vilket  resulterar i detta lättdruckna vin med hög klunkabilitet. Det körsbärsröda vinet dricks allra bäst lite kylt. Perfekt temperatur är det när flaskan kommer direkt ur vinkylen, runt 12 grader. I det franska området handplockas druvorna och vinet uppkom för ungefär hundra år sedan som ett billigt vin producerat till lokalborna för att fira att årets skörd var över. Den största producenten i området är Georges Duboeuf som har satt Beaujolais på kartan och är en storsäljare även i Sverige. På torsdag börjar Beaujolais Nouveau säljas på Systembolaget. Den fantastiska producenten Jean Foillard som håller till i byn Morgon kommer att finnas i sortimentet och så även ett vin från Bourgogne-producenten Labouré-Roi. Ett flertal av krogarna i Sverige lär uppmärksamma dagen med Bojo-juice på glas till bra pris.

Beaujolais må vara känt för sina primeur-viner som släpps på torsdag. Men låt dig inte luras och tro att de bara producerar dessa lätta, nästan saftliknande viner. I området görs även långlivade viner som ibland fått ligga en tid på ekfat. Leta efter viner med bynamnen Brouilly, Fleurie, Morgon och Moulin á Vent på etiketten.

Seså, missa inte att inhandla lite Bojo Nouveau nu på torsdag.

Lyxiga bubblor

I måndags fick jag gå på en väldans trevlig middag på Millesgården arrangerad av champagnehuset Perrier-Jouët. Jag hade aldrig besökt Millesgården tidigare så det var ett perfekt tillfälle att förena nytta med nöje. Dricka lyxiga bubblor i en vacker lokal är aldrig fel. Vacker dukning med vackra glas.

Min gamla arbetsgivare Frantzén stod för maten så det var spännande att se hur det fungerade i ett sammanhang. Gott var det såklart. I glasen serverades champagnehusets prestigebubbel Belle Époque med nya årgången 2008 samt Belle Époque Rosé 2006.  Med min bordsherre källarmästare Hervé Deschamps.

Jag hade den stora äran att få ha kvällens huvudperson som bordsherre, Perrier-Jouëts källarmästare Hervé Deschamps. Mannen som ligger bakom husets samtliga champagner. Hervé är ingen man kan kalla nybörjare direkt. Han har jobbat hos Perrier-Jouët i 33 år och varit källarmästare sedan 1993. Med 5 år kvar till pension kommer Belle Epoque 2016 troligtvis att vara hans sista årgång som han får släppa.

Själva champagnehuset startades 1811 genom en klassisk kärlekshistoria. Pierre-Nicolais-Marie Perrier och Adèle Jouët gifter sig. Därefter startar de sin champagnefirma som får namnet Perrier-Jouët.

Första årgången av Belle Époque var 1964 som släpptes 1969. En mycket exceptionell årgång då även min mor föddes. Årgång 2008 är en blandning av 50% Chardonnay, 45% Pinot Noir och 5% Pinot Meunier. Chardonnay från Grand Cru-byarna Avize och Cramant ger elegans samt blommiga toner medan Pinot Noir från norra delarna av Champagne, Montagne de Reims, ger vinet sin komplexitet. Enligt Hervé binder den lilla mängden av Pinot Meunier samman de andra två druvorna till en perfekt balans. Vinet låg 5 år i flaska på sin jästfällning innan det degorgerades och tillsattes en dosage av 6g/liter. Belle Époque Rosé 2006 är en druvblandning av 45% Chardonnay, 50% Pinot Noir och även här 5% Pinot Meunier. För att få till den laxrosa färgen tillsätts 8% stilla rött vin från byarna Ambonnay och Aÿ. Vinet får ligga minst 4 år på sin jästfällning och därefter tillsätts en dosage av 8g/liter.  Här är förresten jag festfin tillsammans med Caroline Blumenthal. Foto: Studio Emma Svensson. 

Lyxiga bubblor som Belle Époque är ingen vardagsdricka direkt. Belle Époque 2008 går loss på 1205:- och Belle Époque Rosé 2006 får du punga ut hela 2150:- för. Men jag investerar mer än gärna i någon flaska och lägger in i vinkylen. För det här är gott på riktigt. Jag vill säga att klunkabiliteten är skyhög.

Skål!

Historia skrivs

Den 9:e november 2016 kommer att gå till historien på många plan. Det är förstås dagen då befolkningen i USA röstade fram Donald Trump till president. All den här snön vaknade jag upp till i morse. Minst hälften måste ha kommit i natt. Snön är enda anledningen till att jag igår insåg att det är i princip omöjligt att köra om man inte införskaffar medar. Så den 9:e november går också till historien som det tidigaste datum på tre vintrar som Vespan ställs av. 2014 åkte Vespan ner i garaget den 18:e december. Förra säsongen ställdes den in så sent som den 3:e januari. Såhär lycklig är jag när jag får traska runt i ett vinterparadis!

Jag tillhör skaran som älskar vintern och är så lycklig för all snö som har kommit i dagarna och håller alla tummar och tår för att snön faktiskt ska ligga kvar. En dag som denna längtar jag till att få stå på skidorna. Alperna lockar men jag skulle lätt lika gärna kunna bestiga Ekeröbacken bara för att få åka några snabba svängar.Apropå Mälaröarna så kommer jag att tänka på äpplen. Vackra röda vinteräpplen. Ute på Mälaröarna finns två riktigt bra ställen där man kan ta med sina äpplen och få egen äppelmust. Jag jobbar sedan tidigare med det ena stället och köper deras must till krogen. Härproducerat är ju ännu bättre än närproducerat. För några veckor sedan tvingade jag med min man ut för att plocka 60 kg äpplen och begav oss ut till Färingsö för att göra must. Den serveras just nu på mitt jobb. Äppelfabriken på Färingsö är en fantastisk plats att besöka både om du har äpplen att bli av med eller om du vill fika. De har helgöppet fram tills 10:e december med brasan igång i stugan. Medans du väntar på att dina äpplen blir till flytande guld finns det en kaffevagn med nybakta äppelmunkar.  Kan du äta äppelmunk utan att slicka dig runt munnen? Från nästa helg finns deras prisbelönta äppelglögg också att köpa. Den görs i begränsad upplaga och jag har redan förbokat 6 flaskor till vintern. Äppelglögg eller varm äppelmust tillhör mina favoritdrycker under den kalla tiden av året. 

Perfekt värmande vinterdryck? - Värm upp äppelmust och häll upp i en stor kopp. - Häll i 4 cl Xanté (päroncognac). - Servera med en kanelstång. - Kryp upp i soffan under en varm filt och njut. Eller ta med och drick efter pulkaturen ute i snön :)

Kladdkakans dag

Är det inte helt otroligt att det finns temadagar för i princip allt nuförtiden? Kanelbullens dag, grapefruktens dag, internationella 112-dagen, myggholkens dag, bussförarens dag... Nej jag skämtar inte. Du hittar hela listan med temadagar här. Men är det en temadag jag kan gå med på att fira glatt så är det morgondagens temadag (som i övrigt infinner sig på samma dag som frysrättens dag). KLADDKAKANS DAG! I morgon den 7:e november är det kladdkakans dag. Denna underbara skapelse.

Kladdkakan. Vi alla föredrar nog olika varianter av den. Själv älskar jag när den är så kladdig som möjligt. Någon annan kanske tycker bäst om den sega varianten.  Den absolut bästa jag någonsin har smakat råkar vara en som jag själv gjorde tillsammans med kock-Lina. Vi utgick från Magnus Nilssons kokbok The Nordic Cook Book när vi bakade inför senaste årskiftet, men spetsade till den lite med lingon.

Vill du veta hur vi gjorde så hittar du vårt recept här <---Jag kan tycka att det är ganska sällan som en kombination av mat och dryck blir riktigt dålig. Om du diggar vinet och tuggar i dig mat som du uppskattar så blir det troligtvis inte katastrof. De lättaste men också svåraste kombinationerna är dessertviner. Det kan bli riktigt dåligt. Eller de absolut bästa upplevelserna någonsin.

En grundregel är att drycken måste vara sötare än desserten. Om du serverar en riktigt söt dessert behöver du alltså ha något riktigt sliskigt i glaset. Är desserten sötare än vinet så kommer vinet att upplevas torrare än vad det faktiskt är.

Till vår kladdkaka serverade jag en söt, vällagrad PX-sherry. Kombinationen tog oss till himlen. En kladdig, mäktig chokladdessert lättades upp av syrad grädde och en alldeles gudomlig sherry med smak av fikon, dadlar, choklad och kryddnejlika. Den finns faktiskt på Systembolaget. Aktuell årgång är 1986. Perfekt present till någon som fyller 30 år nu sista tiden av 2016.

Behöver du inspiration och fler recept på kladdkakor så finns det mängder hos Köket! 

Årets längsta dag

Tänk att få vakna upp på morgonen och klockan är en timme mindre än vad den borde. Att få vrida tillbaka till vintertid är en lyxig känsla. Man vaknar pigg, utvilad och har hela dagen framför sig. Tompa och jag har spenderat dagen ute i Stavsnäs hos mina släktingar. Min favoritfamilj är på besök från Göteborg. Jag älskar att elda, det verkar gå i släkten för även min syssling har en liten pyroman inom sig. Vi har turats om att hålla igång elden i timmar. De var ute redan 8.30 på tomten och drog igång elden. Tompa och jag kom ut runt 11.30 och har tittat in i brasan fram till strax före 16. Brasor kan vara, näst efter hästar, den bästa terapi som finns. Det är på riktigt balsam för själen att bara få sitta och fastna med blicken i lågorna. Det gör ingenting alls att alla mina kläder luktar eld nu.

Men nu är det dags för mig att svida om och bege mig in till stan. Jag ska på en efterlängtad återträff med gänget som var i Madrid i våras. Det här måste garanterat bli årets längsta dag. Natten lär inte bli kortare om jag känner gänget rätt...

Budget eller lyx

Jag läste nyss en artikel i en av de stora kvällstidningarna där de 20 bästa rödvinerna under hundralappen presenteras. I artikeln får även några av Sveriges vinskribenter (inklusive undertecknad) tipsa om sitt "husets röda" som ofta finns hemma.  Roligt och inte alls oväntat är det få av oss som ofta har ett och samma vin hemma flertalet gånger. Jag själv hade svårt att komma på ett vin som alltid finns hemma. Mest givande är att testa nytt och få nya bekantskaper inom vinvärlden. Det är ju en av de saker som är så spännande med ämnet. Att man aldrig blir fullärd och att det alltid finns nya flaskor som behöver testas. Jag tipsade ändå om två som på något sätt har varit återkommande innanför mina dörrar och även passar årstidens middagar.

Det är intressant att se vad andra skribenter har hemma. Man kan se ett mönster över vilken slags publik skribenter riktar sig till för de rekommenderar ofta vin ur liknande prisklass som sin målgrupp köper. Den enklaste och mest troliga förklaringen är att vinexperterna skriver om vin för olika målgrupper. Dagspress, kvällstidningar, livsstilsmagasin och nördiga vinmagasin har såklart helt olika läsare. Personen som läser kvällstidningen och vill ha tips på rödpang inför helgen är troligtvis inte beredd att betala lika mycket som vinnörden som lusläser Sveriges ledande vinmagasin från pärm till pärm. Inget konstigt med det alls.

Det finns en slags mall för kategorisering av vad viner kostar. När jag utbildades till sommelier vid Restaurangakademien studerade jag även WSET (Wine & Sprit Education Trust). Samtliga vinprovningar gjordes enligt WSETs mall Systematic Approach to Tasting Wines och enligt mallen finns en spalt där man ska ange vinets kvalité samt vad det kan kosta. Alternativen du kan välja är: inexpensive - mid-priced - high-priced - premium - super-premium Som student fick man bara välja ett av alternativen vid vinprovning.

Eftersom det var ett litet tag sedan jag läste WSET blev jag tvungen att dra iväg ett SMS till en sommelierstudent på Grythyttan för läxförhör (tack Max) om hur priskategorierna ser ut.

Inexpensive -> 75 kr Mid priced 75-125 kr High priced 125-300 kr Premium 300-1000 kr Super premium 1000 kr ->

Som sommelier är det viktigt att kunna läsa av sina gäster och på ett snyggt sätt höra vad de är beredda att spendera på en flaska vin när de går ut på krogen. Du ska vara lika duktig på att rekommendera ett vin för 400 kr som för 4000 kr. Detsamma gäller skribenterna när de rekommenderar viner i tidningen. Du måste kunna rikta in dig på olika målgrupper. Även om det är många som inte skulle betala mer än 75 kr för en flaska vin så finns det en hel del som faktiskt vill köpa på sig finviner även om de inte är så kunniga. Då är det viktigt att skribenterna kan leva upp till deras förväntningar.

Personligen köper jag i princip aldrig hem en flaska som kostar mindre ön 150 kr. Sällan kostar vinet under 200 kr. Jag är medveten om vad som finns på marknaden och dricker väldigt sällan. (Jo, det är sant.) Att sällan konsumera leder till att när jag väl poppar en flaska vin vill jag dricka kvalitét. Jag njuter hellre av en riktigt bra flaska än att dricka flera halvdanna. Och det är något jag gärna förmedlar vidare: drick kvalitét istället för kvantitet. Drick lyxigt när du väl dricker. Unna dig en riktigt fin flaska vin en enkel tisdagskväll. Lyx framför budget.